Inatt kom Kasper och gnällde utanför sovrumsdörren. Jag raglade upp och sade strängt till honom att gå ned igen. Det gjorde han, mycket motvilligt.
Jag gick och lade mig. Kanske tio minuter senare (klockan var runt tre, så jag har bara dimmiga begrepp om tiden) hördes ett hulkande ljud nerifrån. En spyende hund? Mycket olikt honom, så jag släppte ut honom i hagen. Jodå, han rusade ut och satte sig i bortre hörnet. Det var skumt ute så jag såg inte riktigt status, men snart hoppade han in igen.
Okej, gå och lägg dig!
Jag hoppade, inte lika raskt, men ändock i säng igen. Kan det ha varit nån timme senare? Iallafall hulkade han igen, denna gång uppe på heltäckningsmattan. Suck. Jag upp på nytt, ner och öppnade balkongdörren. Nu var det ljusare ute och jag såg på distans hur det formligen forsade ur honom. Så där brukar inte Kasper vara i magen.
Nu verkar han må bra igen och är pigg som vanligt.
Tror ni också att han drabbats av resfeber?
Oj, stackars skrutten. Det är hemskt när de inte mår bra. Skönt att han är piggare nu!
SvaraRaderaNja, det var för tidigt att ropa hej. Det rinner fortfarande ur honom, eller på senaste rastningen iallafall.
SvaraRaderaNu har han ätit lite blandad mat med extra ristillskott, får se hur det utvecklas. Vi fick ett bra tips från Enzos matte om Canicur. Vi kanske köper det imorgon för säkerhets skull.
Stackars Kasper. Kokt köttfärs eller fisk med lite ris är snällt mot magen. Hoppas att han repar sig innnan ni ska iväg på äventyr.
SvaraRaderaKrya på sig!