Vintersol

Har haft lite svårt att känna nån glädje över vintern. Men idag dök solen upp och jag fick inspiration att gå en lite längre sväng med Lakrits nånstans där vi inte går så ofta. Kasper fick istället hänga med husse till barnbarnen.
Lakrits och jag tog tåget till Ormsta, och det går verkligen superbra att åka tåg med honom. Trots att det bara är en hållplats hann givetvis konduktören komma och stämpla. Tur jag hade två klipp kvar på remsan.
Sen gick vi bort till frisbeefältet som nog hör till Vallentunas populäraste hundrastplats. Oj, vad kul det var att gå och sniffa på alla främmande hunddofter. Jag hade med mig en frisbee (lättare att bära än att ta mina halvkilos vinterdummisar med mig) och visst hämtade han den käckt, men det var ändå som att det var minst lika kul att bara gå och lukta.

Det bästa med att åka tåg norrut och sedan gå hem är att man får solen i ansiktet. Man kan i och för sig göra tvärtom också, börja med att gå söderut, och sedan ta tåg eller buss tillbaka. Men det blir då mest villagator att promenera på, så länge isen på sjön inte bär, förstås. Det har jag inte undersökt, men det känns väl rätt tveksamt ännu.

Vi fick alltså en skön promenad, även om hälarna gjorde sig påminda halvvägs nånstans. Utan hälproblem kan man lätt ta tåget till Molnby och gå hem därifrån istället. Men det var överkurs idag.

Vid aerosolfabriken korsade vi järnvägen och det blev ytterligare ett par tillfällen till på mindre fält att släppa honom lös. Längs andra sträckor fick han gå lös nära alternativt kopplad.

Mauritiusdagbok 2--17 januari 2012 – del 1: 2–3 jan

Mån 2 jan

Hundarna avlämnades glatt på Skoby. Inte en blick bakom när de svassade med skötaren in till boxarna. Sen släppte Sara oss på Arlanda och körde hem bilen. Plus fem har nu förvandlats till plus trettiosex. Puh.

Flyget gick i tid, men det var knappt med tid i Frankfurt på grund av lång bussning och långt att gå. Jag köpte en vatten, men sen hamnade vi i en ny säkerhetskontroll och de tog flaskan från mig. Precis innanför cirka två meter bort fanns en liten kiosk där jag kunde köpa en ny, exakt likadan, flaska. Det där systemet har de bergis bara för att kunna ta hem gratisvatten till familjen.

Det ytterst märkliga var dock att inte i någon av de båda säkerhetskontrollerna vi passerade så brydde man sig om alla de sprutor jag hade med mig. Men vatten köpt inne på flygplatsen kunde konfiskeras. Häpp.

En välkomnande pool är precis vad en flygtrött svensk behöver.

Tis 3 jan

Efter en natt med ganska lite sömn har vi nu legat på solstolar och en stund i sängen för att försöka komma ifatt. Vi har badat i både hav och pool. Havet är fint, men bottnen är rejält stenig och jag är glad över mina nyinköpta badskor. Poolen är sådär minimalistiskt fin med en illusion av avsaknad av kant ut mot havet. Minimalistiskt är också rummet på Le Récif, både vad gäller yta och dekorationer. Det är fint, men vi har inte särskilt mycket ytor att lägga grejer på. På plussidan finns ett säkerhetsskåp där både dator, padda, telefoner, kamerautrustning och plånböcker får rum. Men sen är det fullt.

Härligt var att duschen hade glasvägg så man kunde se rätt ut på havet medan man duschade.

Vi har halvpension här, men har redan konstaterat att det inte finns så mycket runt omkring att välja på till lunch. Det lär alltså antagligen bli en och annan lunch här med. Dagens lunch där vi tog croque monsieur respektive rökt marlinsallad, två cola och espresso gick på 980 rupier. Det blir ungefär 250 kronor, lite väl lyxigt till lunch varje dag.

Vi ska nu klura ut var man kan hitta en supermarket och försöka orka hanka oss dit när det blivit lite svalare. 32,6 rapporterar Rolfs klocka nu, så några grader till kan den ju få sjunka.

 Här i trädgården välkomnades vi med drink medan bagaget togs om hand.

Vi sitter i trädgården på baksidan där det nu är lite svalare än åt havet till. Mantra: vi måste ha en plan till imorgon.

Kreolskan är obegriplig sånärsom på nåt ord. De vi hört tala franska hittills låter dock ganska begripliga. Hittills har vi klarat oss helt på engelska.

 Vattnet svalkade skönt för nyanlända blekfisar.

Sent på eftermiddagen tog vi mod till oss och vandrade ut i hettan. Nu var den uthärdlig och vi hittade en liten butik med ytterst påvert utbud. Vatten, nescafé och öl hittade vi i alla fall, men nötpåsarna var bedrövligt små. Vi tog två yttepyttepåsar chips istället.

Vi lärde oss att en restaurang borta vid korsningen hade enbart lunchöppet, så nån gång ska vi testa den.

 Vi lärde oss snabbt den skuggiga, bilfria genvägen till vår lilla närbutik.

Middagen på hotellen var av buffétyp, trist men passabel. Pimenton var däremot supergod, men ack så stark. Vi festade på ett rödvin från Sydafrika för 575 rupier. På kvällen testade vi två romdrinkar, en med citron och en med ananas. Den sista var riktigt god, medan den första bara smakade rå sprit.

Solnedgångarna skiftade varje kväll, den ena vackrare än den andra.

Rekommendera Mauritius?

Nå, kan jag rekommendera Mauritius? Ja, orkar man med den långa flygresan så är det en trevlig ö. På plussidan resmässigt är att man bara behöver ställa om klockan tre timmar, att jämföra med USA eller Thailand. Det är enkelt att göra sig förstådd i och med att alla man möter som turist talar engelska och franska. Gästvänligheten och artigheten är stor, ibland näst intill lismande.

Karta över Mauritius.

Det är varmt och klart vatten, trevlig snorkling. Vissa ställen erbjuder även dykning och surfning, om man gillar sånt, liksom djuphavsfiske. Jag begränsade mig till att smaka på rökt marlin.

Sallad på rökt marlin. Gott, men inte riktigt mättande.

Maten hör väl annars till den lite tråkiga erfarenheten. Inte så att den var dålig och vi blev inte magsjuka alls, men vi bodde på halvpension (som tillsammans med all-inclusive är det vanligaste) och då blir det ju att man äter alla middagar på samma restaurang. Lite same, same, alltså, även om de oftast hade buffet med ett antal rätter att välja på. De var tyvärr lite mesiga med att använda alla de fina grönsaker, frukter och kryddor som odlas på ön.

Rosépeppar.

Vi åt oftast lunch på andra ställen, och några gånger hade vi turen att råka på riktigt spännande och välsmakande måltider. Det blir ju dock alltid en gissning vilken restaurang man ska gå in på. Och det kryllar inte alltid av dem, hotellen är i princip stängda för dem som inte bor där, utan man får försöka hitta andra matställen ute i de orter man passerar.

Det gäller att hålla sig på rätt sida av vägen.
Den grönvita byggnaden i bakgrunden är en moské.

Vänstertrafiken kan vara ett hinder för en svensk, men de har goda busskommunikationer och trafiken var inte svårare än att man kan våga sig på att hyra bil när man vant sig vid vänstertrafiken ett par dagar.
Att ta sig runt på ön är ett måste om man vill få ut lite mer än bara sol och bad. Det finns massor av pärlor om man vågar sig utanför hotellets slutna portar. Totalt sett kan jag absolut rekommendera ett besök på Mauritius. Inga farliga djur heller, typ ormar eller skorpioner och sånt, eftersom ön ligger så långt ut i havet.

Släcker törsten med en kokosnöt på utflykt bland bergen.

För dig som är intresserad av att resa dit någon gång tänkte jag publicera min resedagbok med bilder här framöver. Förhoppningsvis får du där lite tips till sevärdheter förutom de båtutflykter som erbjuds på hotellet.

Hotellstranden.

Visdomsord

Mitt i livet händer att döden kommer
och tar mått på människan. Det besöket
glöms och livet fortsätter. Men kostymen
sys i det tysta.

Av Tomas Tranströmer

Vykort från Mauritius

Jag ska skriva lite mer om Mauritius, har jag tänkt mig, men tills dess får ni hålla tillgodo med detta medley som Rolf har knåpat ihop. Vissa bilder har han fotat, andra jag. Är mest nöjd med den bild jag fick till på den plaskande flickan, den säger på något sätt allt.

http://evrodoc.se/mauritius/

Un croque pour le monsieur

Croque monsieur

Grillad fisk o vitlökssmör t lunch

Danskväll

Chokladkaka, fruktsallad, marsmallows och klenäter

Solparasoll på le Récif

Trou aux Biches

Solnedgång på hemmaplan

Dagens biltur gick uppe i bergen

Gigantisk staty vid Grand Bassin

Grand Bassin - helig vallfärdsort (Ganges påstådda källa)

Stolt förare av vår tvåsitsiga fyrhuling

Några av alla quads

Paus på 4-hjulingsturen

Utsikt från Casela

Domaine des Pailles - sockerbruk

Desserten Paris Brest

Stranden Trou d'eau douce på ostsidan - hyrbil (vänstertrafik)

Hund vid busshållplatsen

Barrträd ger skugga

Le Recif och Pina Colada

Segadans

Faratha med curry pois de cap et pommes de terre

Pool gränsar till hav

Bussen i väntan på avgång från Port Louis

Stenformationen ser ut som Mau-Nessie

Efter en dag i Pamplemousse Garden

Stranden igår

Vackra vita blommor

Akvariet

Akvariet ligger granne med oss

Tamarindsaft

Vår strand

Gott nytt 2012!

Som en fin inledning på nya året delar jag med mig av några av alla de fantastiska bilder Rolf tog igår på Lakrits när han hämtade in markeringar med and, trut och kanin. En fantastisk stilstudie! Notera särskilt trutfjunet på nosen på de sista bilderna.

Fotograf: Rolf Sävström