Vill passa på att göra en jämförelse mellan de tre lkl1-prov vi deltagit i.
Första gången 2011-11-12 fick vi 142 poäng och den stora missen då var platsliggningen, där grannhunden blev orolig och steg upp och tittade mot Lakrits. De sista tio sekunderna eller så kunde då inte Lakrits hålla sig utan gick upp och ur position, han med. Dessutom nollade vi läggandet. Detta kompenserades i viss mån av fyra tior.
Andra gången 2012-04-21 fick vi 156 poäng. Den gången hade vi ingen nolla, men en del halvtaskiga moment, till exempel bara 5 på helhetsintrycket. En enda tia, på hopp över hinder.
Tredje gången idag, då, fick vi 152,5 poäng. Nollade läggandet, men tre tior.
Så vi har ju hela tiden häng på ettan vars gräns ligger på 160 poäng. Retligt som sjutton är det.
Om dansk-svenske gårdshunden Kasper och när han fick en stor lillebror, jaktlabradoren Lakrits.
Senaste inläggen
Visar inlägg med etikett tävlingslydnad. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tävlingslydnad. Visa alla inlägg
söndag 28 oktober 2012
Ny tvåa i Lkl1
Nu är jag lite less på momenten i lkl1.
Det började med att platsliggningen gick jättebra i Bro-Håbo idag och gav 10 poäng. Tandvisningen var ungefär som vanligt, dvs. 5 poäng.
Sen var det en bra stunds väntan eftersom jag dragit startnummer 11 (14 startande, 16 anmälda).
Jag genrepade vissa moment, som hoppet en gång, en hel del linförighet och så några ställanden. Läggande under gång valde jag att inte repa, eftersom det brukar sitta mycket bra och jag ville inte riskera att förvirra honom med ställandet, som var den senaste tidens akilleshäl.
Till sist blev det så vår tur. 7,5 på linförigheten är väl inget att säga om, domaren noterade ”släpper något vid sväng, nosar vid avslut, ej distinkt språngmarsch”. Det sista beror väl på att jag egentligen inte kan springa med knä och hälar.
Läggandet, då. När jag vänder mig om så sitter han! Jösses, en avgörande nolla. Bara att släppa det direkt, berömma honom ändå och fortsätta.
Inkallningen satt iallafall som en smäck med 10 poäng. Sen det nervösaste momentet, ställandet. En fullträff! Domaren sade att det var dagens snyggaste ställande, så det får jag ju vara helnöjd med.
Apporteringen har gått bra på träning hemma och på klubben. Det jag dock missat där är att det alltid varit jag som burit fram apporten. Han har alltså sett den i förväg och vet vad som kommer. Nu var det en främmande människa som plötsligt gav matten en sån där rolig apportbock! Vad kul, tyckte Lakrits och kunde inte längre stilla sig. Domarens notering: ”Går ur position, dock utför den momentet.” Ja, det var snällt, eftersom han blev så glad att han hoppade upp på mig och sedan på min tillsägelse satte sig ner – mittemot mig. Han höll dock hela tiden apporten i mun. Rena cirkusartisten. Det där måste vi ju öva på med främmande personen inför en eventuell framtida start, men det är ingen koefficient på detta, så ingen panik, egentligen.
På hoppet slog han i lite med bakbenet, därav 7 poäng. Helhetsintrycket är 8,5, ”piggt och glatt”, så det är jag också nöjd med.
Väldigt surt, alltså, med läggandet. Hade jag bara fått 5 poäng där hade vi klarat oss med god marginal. Men det sitter bara inte i min ryggrad att ge dubbelkommando, när det kanske varit smartast att göra det.
Jag tycker det är urtråkigt att nöta dessa moment, så jag får väl ta en funderare på om jag över huvud taget ska göra nåt mer försök. Nu blir det i vilket fall inget mer förrän tidigast till våren.
Det började med att platsliggningen gick jättebra i Bro-Håbo idag och gav 10 poäng. Tandvisningen var ungefär som vanligt, dvs. 5 poäng.
Sen var det en bra stunds väntan eftersom jag dragit startnummer 11 (14 startande, 16 anmälda).
Jag genrepade vissa moment, som hoppet en gång, en hel del linförighet och så några ställanden. Läggande under gång valde jag att inte repa, eftersom det brukar sitta mycket bra och jag ville inte riskera att förvirra honom med ställandet, som var den senaste tidens akilleshäl.
Till sist blev det så vår tur. 7,5 på linförigheten är väl inget att säga om, domaren noterade ”släpper något vid sväng, nosar vid avslut, ej distinkt språngmarsch”. Det sista beror väl på att jag egentligen inte kan springa med knä och hälar.
Läggandet, då. När jag vänder mig om så sitter han! Jösses, en avgörande nolla. Bara att släppa det direkt, berömma honom ändå och fortsätta.
Inkallningen satt iallafall som en smäck med 10 poäng. Sen det nervösaste momentet, ställandet. En fullträff! Domaren sade att det var dagens snyggaste ställande, så det får jag ju vara helnöjd med.
Apporteringen har gått bra på träning hemma och på klubben. Det jag dock missat där är att det alltid varit jag som burit fram apporten. Han har alltså sett den i förväg och vet vad som kommer. Nu var det en främmande människa som plötsligt gav matten en sån där rolig apportbock! Vad kul, tyckte Lakrits och kunde inte längre stilla sig. Domarens notering: ”Går ur position, dock utför den momentet.” Ja, det var snällt, eftersom han blev så glad att han hoppade upp på mig och sedan på min tillsägelse satte sig ner – mittemot mig. Han höll dock hela tiden apporten i mun. Rena cirkusartisten. Det där måste vi ju öva på med främmande personen inför en eventuell framtida start, men det är ingen koefficient på detta, så ingen panik, egentligen.
På hoppet slog han i lite med bakbenet, därav 7 poäng. Helhetsintrycket är 8,5, ”piggt och glatt”, så det är jag också nöjd med.
Väldigt surt, alltså, med läggandet. Hade jag bara fått 5 poäng där hade vi klarat oss med god marginal. Men det sitter bara inte i min ryggrad att ge dubbelkommando, när det kanske varit smartast att göra det.
Jag tycker det är urtråkigt att nöta dessa moment, så jag får väl ta en funderare på om jag över huvud taget ska göra nåt mer försök. Nu blir det i vilket fall inget mer förrän tidigast till våren.
torsdag 25 oktober 2012
Lydnadsträning på klubben
Ikväll var det tävlingslydnad som tema på klubben. Passade utmärkt eftersom vi verkligen kunde behöva ett genrep innan söndagen.
Direkt när vi kom testade jag apport med en riktigt stor apportbock, har bara en mellanstor hemma. Den luktade konstigt, sade Lakrits först, men sen tog han den. Inte helt komfortabelt, men det gick. Upprepade några gånger. Får hoppas på en apportbock som han tar utan tvekan.
Vi var tre lite mer rutinerade ekipage (ha, att jag kan räkna oss dit i lydnadssammanhang låter nästan skrattretande!) och fyra rena nybörjare. Vi började med gemensam platsliggning och Terese, som höll i det hela med den äran, såg till att de fyra nya stod kvar vid sina hundar och höll dem kopplade. Jag valde att ställa mig närmast dem för att få maximal störning. Jo, helt naturligt var det lite oroligt i den ändan men Lakrits låg ändå som en staty de dryga två minuter jag stod en bit bort. Sen gick jag tillbaka och satte upp honom på Tereses kommendering, medan min granne åt höger väntade en minut till innan hon gick tillbaka. Denna del kunde alltså inte ha suttit bättre!
Terese fick också göra tandvisning några gånger på honom. Det gick inte helt bra, men bättre än vid tidigare försök, så jag hoppas på ett skapligt uppträdande på söndag. Inte vårt bästa moment...
Sen varvade jag lite fritt följ, linförighet, läggande under gång, inkallning, ställande under gång och hopp över hinder. Det som inte satt helt hundra är fortfarande ställandet. Nu ställde han sig i och för sig fint, men sen satte han sig ner för tidigt, innan jag gett kommandot. När jag så repeterade detta moment ett antal gånger för att få in att han ska vänta på min signal började han istället förutse att jag skulle be honom att ställa sig, varpå han ställde sig efter bara ett par steg, långt före mitt kommando. Suck.
Får träna detta lite till de kommande dagarna, men inte nöta alltför mycket. Och framför allt måste jag variera, och tänja, tiden före både kommandot Stå och kommandot Sitt. Bättre att han vänjer sig vid att det dröjer länge tills jag säger det, och så kommer det snabbare på tävlingen, än att riskera att han tar saken i egna tassar.
Bortsett från att jag inte ser helt hur hans position är när vi går så sitter övriga moment fint. Jag är alltså försiktigt optimistisk. Men på tävling kan allt hända. Lite tummar och tassar behöver alltså hållas på söndag eftermiddag.
Direkt när vi kom testade jag apport med en riktigt stor apportbock, har bara en mellanstor hemma. Den luktade konstigt, sade Lakrits först, men sen tog han den. Inte helt komfortabelt, men det gick. Upprepade några gånger. Får hoppas på en apportbock som han tar utan tvekan.
Vi var tre lite mer rutinerade ekipage (ha, att jag kan räkna oss dit i lydnadssammanhang låter nästan skrattretande!) och fyra rena nybörjare. Vi började med gemensam platsliggning och Terese, som höll i det hela med den äran, såg till att de fyra nya stod kvar vid sina hundar och höll dem kopplade. Jag valde att ställa mig närmast dem för att få maximal störning. Jo, helt naturligt var det lite oroligt i den ändan men Lakrits låg ändå som en staty de dryga två minuter jag stod en bit bort. Sen gick jag tillbaka och satte upp honom på Tereses kommendering, medan min granne åt höger väntade en minut till innan hon gick tillbaka. Denna del kunde alltså inte ha suttit bättre!
Terese fick också göra tandvisning några gånger på honom. Det gick inte helt bra, men bättre än vid tidigare försök, så jag hoppas på ett skapligt uppträdande på söndag. Inte vårt bästa moment...
Sen varvade jag lite fritt följ, linförighet, läggande under gång, inkallning, ställande under gång och hopp över hinder. Det som inte satt helt hundra är fortfarande ställandet. Nu ställde han sig i och för sig fint, men sen satte han sig ner för tidigt, innan jag gett kommandot. När jag så repeterade detta moment ett antal gånger för att få in att han ska vänta på min signal började han istället förutse att jag skulle be honom att ställa sig, varpå han ställde sig efter bara ett par steg, långt före mitt kommando. Suck.
Får träna detta lite till de kommande dagarna, men inte nöta alltför mycket. Och framför allt måste jag variera, och tänja, tiden före både kommandot Stå och kommandot Sitt. Bättre att han vänjer sig vid att det dröjer länge tills jag säger det, och så kommer det snabbare på tävlingen, än att riskera att han tar saken i egna tassar.
Bortsett från att jag inte ser helt hur hans position är när vi går så sitter övriga moment fint. Jag är alltså försiktigt optimistisk. Men på tävling kan allt hända. Lite tummar och tassar behöver alltså hållas på söndag eftermiddag.
måndag 8 oktober 2012
Ystadsprovet och lydnadstävling
Hurra!
Igår fick jag veta att Lakrits kommit med på Ystadsprovet. Vi får alltså en sista chans i år att klara en etta i nkl, vilket verkligen varit mitt mål för året. Jag vet ju att han kan, och mer än så, men det är det eviga pipet i passiviteten som hindrat oss från att plocka hem denna etta för länge sedan. De enda gånger jag tycker att han piper nu är när han möter en okänd hund. Osäkerhetspip. alltså. Och sådant pip handlar det ju inte om vid passiviteten i slutet av ett nkl-prov. Jag hyser alltså goda förhoppningar om att vi ska bärga hem det. Om nu inget annat inträffar. Vi är såklart lite ringrostiga efter vår långa bortavaro, men ska hinna råda bot på detta innan den 20 oktober, då provet går av stapeln vid Snogeholms slott.Jag har också fått veta att vi kommer med på den lydnadstävling jag anmälde oss till efter att uppvisningen gick så himla bra i lördags. Visserligen nollade han Ställande under gång och jag var inte helt hundra klar över de nya reglerna för apporteringsmomentet, men det är bagateller. Med lite finslipning sitter detta tillräckligt bra för att göra ett försök. Eftersom jaktprovssäsongen är över i och med Skåneresan tänker jag ge lydnaden en chans den 28 oktober i Bro-Håbo.
Rally struntar jag i nu, där vill jag kunna köra bägge, och det är ingen idé att anmäla Kasper till nåt som bara innebär kallt om magen. Så rallyn får vila till våren, då ska vi väl anmäla oss till åtminstone nån tävling i trakten.
Etiketter:
dsg,
jaktlabrador,
jaktprov,
rallylydnad,
tävlingslydnad
lördag 21 april 2012
Tre tävlingar
Idag vad det tävlingsdag med stort T: Lydnadsklass 1 med Lakrits, Rally nybörjarklass för både Lakrits och Kasper. Däremellan resterande dag inne på rallysekretariatet. Resultatet är att Kasper är dagens hund, trots att det är Lakrits födelsedag idag.
Två år har grabben hunnit bli – hipp, hipp hurra!
Lydnadsklass 1 med Lakrits 156 poäng, andrapris
Platsliggningen gick kanon: 10 poäng × 4 = 40 p.
Tandvisningen var han lite för ivrig på i vanlig ordning: 5 poäng × 1 = 5 p.
Sedan blev det lite paus, vi startade som sjua. Planen var blöt och tydligen väldigt väldoftande, för han var stundtals rätt nosig.
Linförighet: 7 poäng × 4 = 28 p.
Läggande: 8,5 poäng × 2 = 17 p.
Inkallning: 8 poäng × 2 = 16 p.
Ställande: 6 poäng × 3 = 18 p. Här gjorde jag dubbelkommando med handen, för han missade en del ställanden utanför plan medan vi värmde upp.
Apportering: 7 poäng × 1 = 7 p. Dagens mest onödiga -3 poäng. Han tramsade, ställde sig upp, tuggade lite på apporten. Jag misstänker att det nog delvis var mitt fel, för jag velade in i det sista om jag skulle vänta och ge honom apporten enligt gamla reglerna eller räcka fram och ge direkt enligt nya reglerna. Gjorde dumt nog det senare istället för att ta det lugnt som vi brukar göra. Nu hade ju tre poäng till inte gjort nån skillnad i sig, men sura avdrag var det.
Hopp över hinder: 10 poäng × 2 = 20 p. Riktigt snyggt gjorde han det! Och här som han strulat på senare tid med sneda sättanden i ingångsposition. Idag satt det klockrent! Dagens bästa moment från Lakrits sida.
Helhetsintryck: 5 poäng × 1 = 5 p.
Här är jag riktigt besviken, efter platsliggningen trodde jag verkligen att vi skulle greja ett förstapris. Orka komma igen? Tja, just nu känns det inte som prio ett.
Rally nybörjarklass med Lakrits, 57 poäng
På lydnadstävlingen tidigare på morgonen kunde han sitta bra, likaså på uppvärmningen innan vi skulle in på banan. Men sen ...
Min gissning är att det blev lite för mycket. Det var en kall och mycket blöt (för att inte säga dyngsur) plan, mycket hundar och mycket moment i både lydnad och rally.
Vi fick 30 poängs avdrag i fel övning för att han inte satte sig när han skulle, utan stod och tittade frågande på mig. Sen var han rätt nosig även på denna plan, och vi fick 1 poängavdrag för sträckt koppel, 2 poängavdrag för nosning, 5 poängavdrag för sent utförande (hängde ihop med sättandet, eller bristen på detsamma) samt 3 poängavdrag för bristande samarbete.
Inte alls min vanliga hund som annars är en naturbegåvning i rally.
Med 2 poängavdrag för helheten slutade vi på 57 poäng. Det här grejar han normalt, det vet jag, så vi tar igen det en annan gång. Kommentar från domaren Agneta Hjelm: Trevlig runda även om det var kallt för rumpan!
Det sammanfattar väl det hela i ett nötskal. Men så brukar han ju inte vara, han tål ju normalt väta mycket bra...
Rally nybörjarklass med Kasper, 83 poäng
Vad kul att vi äntligen fick till det med godkända poäng! Och att Kasper slog Lakrits, det hade jag väl aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro... Jättestolt över honom!
Vi fick 8 poängavdrag för nosning, 3 poängavdrag för sträckt koppel, 4 poängavdrag för bristande samarbete, 2 poängavdrag för helheten, totalt 83 poäng. Kommentar från domaren Agneta Hjelm: Mycket trevlig runda med bra känsla. Tänk dock på koppellängden redan från början!
Hoppsan, där fick jag något att finslipa. Det var väldigt många duktiga ekipage idag, så 83 poäng räckte bara till en 17:e-plats, men jag är oerhört nöjd med det. Måste nämna att det fanns en annan gårdshund på plats som fick hela 95 poäng!
Nu måste vi väl anmäla till nån mer rallytävling, det är ju helt klart. Får bara avvakta Lakrits jaktprov så jag vet vilka helger vi har att spela med.
Håll nu tummarna att både Lakrits och jag orkar ladda om till Bro-provet imorgon där vi startar som sista ekipage!
Två år har grabben hunnit bli – hipp, hipp hurra!
Lydnadsklass 1 med Lakrits 156 poäng, andrapris
Platsliggningen gick kanon: 10 poäng × 4 = 40 p.
Tandvisningen var han lite för ivrig på i vanlig ordning: 5 poäng × 1 = 5 p.
Sedan blev det lite paus, vi startade som sjua. Planen var blöt och tydligen väldigt väldoftande, för han var stundtals rätt nosig.
Linförighet: 7 poäng × 4 = 28 p.
Läggande: 8,5 poäng × 2 = 17 p.
Inkallning: 8 poäng × 2 = 16 p.
Ställande: 6 poäng × 3 = 18 p. Här gjorde jag dubbelkommando med handen, för han missade en del ställanden utanför plan medan vi värmde upp.
Apportering: 7 poäng × 1 = 7 p. Dagens mest onödiga -3 poäng. Han tramsade, ställde sig upp, tuggade lite på apporten. Jag misstänker att det nog delvis var mitt fel, för jag velade in i det sista om jag skulle vänta och ge honom apporten enligt gamla reglerna eller räcka fram och ge direkt enligt nya reglerna. Gjorde dumt nog det senare istället för att ta det lugnt som vi brukar göra. Nu hade ju tre poäng till inte gjort nån skillnad i sig, men sura avdrag var det.
Hopp över hinder: 10 poäng × 2 = 20 p. Riktigt snyggt gjorde han det! Och här som han strulat på senare tid med sneda sättanden i ingångsposition. Idag satt det klockrent! Dagens bästa moment från Lakrits sida.
Helhetsintryck: 5 poäng × 1 = 5 p.
Här är jag riktigt besviken, efter platsliggningen trodde jag verkligen att vi skulle greja ett förstapris. Orka komma igen? Tja, just nu känns det inte som prio ett.
Rally nybörjarklass med Lakrits, 57 poäng
På lydnadstävlingen tidigare på morgonen kunde han sitta bra, likaså på uppvärmningen innan vi skulle in på banan. Men sen ...
Min gissning är att det blev lite för mycket. Det var en kall och mycket blöt (för att inte säga dyngsur) plan, mycket hundar och mycket moment i både lydnad och rally.
Vi fick 30 poängs avdrag i fel övning för att han inte satte sig när han skulle, utan stod och tittade frågande på mig. Sen var han rätt nosig även på denna plan, och vi fick 1 poängavdrag för sträckt koppel, 2 poängavdrag för nosning, 5 poängavdrag för sent utförande (hängde ihop med sättandet, eller bristen på detsamma) samt 3 poängavdrag för bristande samarbete.
Inte alls min vanliga hund som annars är en naturbegåvning i rally.
Med 2 poängavdrag för helheten slutade vi på 57 poäng. Det här grejar han normalt, det vet jag, så vi tar igen det en annan gång. Kommentar från domaren Agneta Hjelm: Trevlig runda även om det var kallt för rumpan!
Det sammanfattar väl det hela i ett nötskal. Men så brukar han ju inte vara, han tål ju normalt väta mycket bra...
Rally nybörjarklass med Kasper, 83 poäng
Vad kul att vi äntligen fick till det med godkända poäng! Och att Kasper slog Lakrits, det hade jag väl aldrig i min vildaste fantasi kunnat tro... Jättestolt över honom!
Vi fick 8 poängavdrag för nosning, 3 poängavdrag för sträckt koppel, 4 poängavdrag för bristande samarbete, 2 poängavdrag för helheten, totalt 83 poäng. Kommentar från domaren Agneta Hjelm: Mycket trevlig runda med bra känsla. Tänk dock på koppellängden redan från början!
Hoppsan, där fick jag något att finslipa. Det var väldigt många duktiga ekipage idag, så 83 poäng räckte bara till en 17:e-plats, men jag är oerhört nöjd med det. Måste nämna att det fanns en annan gårdshund på plats som fick hela 95 poäng!
Nu måste vi väl anmäla till nån mer rallytävling, det är ju helt klart. Får bara avvakta Lakrits jaktprov så jag vet vilka helger vi har att spela med.
Håll nu tummarna att både Lakrits och jag orkar ladda om till Bro-provet imorgon där vi startar som sista ekipage!
Etiketter:
dsg,
jaktlabrador,
rallylydnad,
tävlingslydnad
fredag 20 april 2012
Lite lydnadsträning inför lördag
På eftermiddagen igår körde Lakrits och jag ensamma ett litet lydnadspass, en hel del fritt följ följt av Stå och Ligg under gång. Emellanåt missar han på vilket jag vill att han ska göra, orden är väl inte supervälbefästa, men oftast blir det rätt. En ensam platsliggning var förstås inga problem. På hemvägen hittade jag en låg korvgrillningsbänk som fick fungera som hinder, och så nötte vi Hopp med ingång till fotposition ett tag. Han har ju börjat med att sätta sig lite snett där, rumpan utåt och blicken gissningsvis i riktning mot belöningsfickorna. Så nu körde jag först ett tag med dubbelkommando Hopp + Fot och då gick det bra. Jag valde nu istället att belöna bakåt med boll med vänsterhanden från ryggfickan för att ta bort uppmärksamheten snett fram åt höger. Det gav en bättre ingångsposition, och när jag så slutade med dubbelkommandot och körde med bara Hopp så satt det skapligt bra, det med. Får hoppas att detta räcker...
Hemma i köket tog jag sen fram apportbocken och repeterade det momentet ett par gånger. Inga problem. Då kom Kasper och ville vara med. Han biter ju inte som en retriever, men han genomför ändå momentet, lillkillen. :) Särskilt nu när man inte längre behöver vänta med Apport-kommandot skulle nog även Kasper klara den biten.
Så var det ju tandvisningen... ja, full pott lär det ju inte bli där, och det var ett tag sen vi tränade det. Ja, ja.
Jag har iallafall laddat ner iPhone-appen Lydnadspoäng inför morgondagen, så kan man räkna ut vad det blir med koefficienterna.
Hemma i köket tog jag sen fram apportbocken och repeterade det momentet ett par gånger. Inga problem. Då kom Kasper och ville vara med. Han biter ju inte som en retriever, men han genomför ändå momentet, lillkillen. :) Särskilt nu när man inte längre behöver vänta med Apport-kommandot skulle nog även Kasper klara den biten.
Så var det ju tandvisningen... ja, full pott lär det ju inte bli där, och det var ett tag sen vi tränade det. Ja, ja.
Jag har iallafall laddat ner iPhone-appen Lydnadspoäng inför morgondagen, så kan man räkna ut vad det blir med koefficienterna.
måndag 5 mars 2012
Premiärcykling för Lakrits
Igår tog husse ut Lakrits på första cykelturen för säsongen. Ingen lång sträcka, i princip bara runt Lidl. Det gick väl så där, enligt rapporten – lugnt och fint vid hans sida, och sen tvärbroms. Satte sig att skita mitt på gångvägen.
Häpp. Det där är knepigt att hantera. Jag skulle lätt kunnat fallit som en fura vid sen sån tvärbromsning om jag inte var beredd. Tur att det var husse som satt vid styret. På Kasper märker man när det är rastningsdags, så man kan stanna till vid lämplig buske eller tuva. Men Lakrits är mycket mer plötslig i sådana lägen. Han kanske lär sig med tiden.
Jag har också börjat repetera lite grundmoment i lydnadsklass 1 med honom. Det visade sig behövas: Vadå sätta sig när matte stannar, jag står ju så fint bredvid? Va, måste jag svänga precis samtidigt som dig, matte? Ligga medan du går vidare, du skämtar, va?
Men så sakteliga kommer det tillbaka med klickerns hjälp. Den är verkligen bra i såna här lägen.
Häpp. Det där är knepigt att hantera. Jag skulle lätt kunnat fallit som en fura vid sen sån tvärbromsning om jag inte var beredd. Tur att det var husse som satt vid styret. På Kasper märker man när det är rastningsdags, så man kan stanna till vid lämplig buske eller tuva. Men Lakrits är mycket mer plötslig i sådana lägen. Han kanske lär sig med tiden.
Jag har också börjat repetera lite grundmoment i lydnadsklass 1 med honom. Det visade sig behövas: Vadå sätta sig när matte stannar, jag står ju så fint bredvid? Va, måste jag svänga precis samtidigt som dig, matte? Ligga medan du går vidare, du skämtar, va?
Men så sakteliga kommer det tillbaka med klickerns hjälp. Den är verkligen bra i såna här lägen.
Etiketter:
cykling,
jaktlabrador,
tävlingslydnad
lördag 12 november 2011
Filmer från Lkl 1
Husse var snäll och följde med och filmade – jättekul att ha! Fick dela upp filmen i delar så att den skulle gå att ladda upp.
Del 1 är platsliggning och tandvisning:
Del 2 är linförighet och läggande under gång:
Del 3 är inkallning, ställande, apport och hopp:
Del 1 är platsliggning och tandvisning:
Del 2 är linförighet och läggande under gång:
Del 3 är inkallning, ställande, apport och hopp:
Premiär i Lkl 1
Lakrits är idel uppmärksamhet under uppvärmningen.
Idag var det dags för Lakrits och min premiär i lydnadsklass 1. På uppvärmningen före samlingen var han proaktiv och lade sig ideligen under linförigheten. Jag såg det som ett tecken på att jag övertränat läggandet lite de senaste dagarna. Därför vågade jag inte göra något extra läggande innan vi gick in på lydnadsplanen när det var vår tur.Men dessförinnan var det ju allmän platsliggning. Vi var 13 startande och vi hade startnummer 8, så vi hamnade längst ut på ena kanten i grupp två. En rhodesian ridgeback i andra kanten lägger sig aldrig ordentligt, utan följer med sin matte bort redan från start. Men lite fart, dessutom, om jag förstod rätt (hade ryggen till i början) så grannhunden var jätteduktig som låg kvar. Lakrits låg blickstilla på sin kant, var verkligen jätteduktig. Ända tills det var bara några sekunder kvar på momentet – då sätter sig grannlabradoren upp. Båda stirrar på varandra och så reser sig Lakrits. Den andra matten säger något till sin hund och jag visar med handen att Lakrits ska hålla sig stilla. Så får vi återvända till våra platser, och då tar han något steg mot mig mig när jag går tillbaka till honom. Där fick vi första nolla, alltså. Skit!
På utvägen från platsliggningen är det tandvisning. Lakrits är som väntat lite väl glad. I protokollet står det Bus, men vi fick iallafall 8,5 poäng på det.
En stunds väntan på vår tur. Lakrits får vila i bilen medan jag sköljer ner besvikelsen över platsliggningen med en kopp välbehövligt kaffe.
Sedan plockar jag ut honom och vi värmer upp, denna gång som sagt utan att göra något extra läggande. Han är ändå med mig och känns pigg och alert. Så fort vi kommer in på plan börjar han dock visa tendenser att börja nosa. Jag rrr-ar honom någon gång medan vi går till startpunkten och det får honom att upphöra med nosandet. Startpunkten är en rund fläck med sågspån. Jag hade sett att nummer ett hade problem med att hunden ville nosa ideligen på spånhögen medan nummer två var smart och ställde upp sig strax till vänster om högen. Därför gjorde jag likadant som hon, och det fungerade bra.
Linförigheten gick väl sådär, bättre efterhand. Han är klart intresserad av dofterna på plan, men hade klart för sig att han inte fick nosa. Han är dock inte jättealert och med så som jag vill att han ska. Lite tyngd av dagens allvar, kändes det som. Protokollet säger Ojämn position och betyg 8,5. Det får jag vara nöjd med ändå.
På läggande under gång anade jag i ögonvrån att han aldrig lade sig ner. Jag vände mig lite om och såg att han satt, så jag sade Ligg en gång till. Då lade han sig. Men nollan satt ju där som en smäck. Jag inser nu i efterhand att jag nog borde ha garderat med en handrörelse också. Så gjorde Lisa och de fick 7,5 ändå. Ska tänka på det till nästa gång, när det nu kan bli. Med koefficienten 2 skulle det alltså ha gett ca 15 poäng, vilket skulle varit mycket välkommet och räckt till ett förstapris.
Inkallningen gick superbra, han sprang ytterst snabbt och glatt, och det gav oss en tia!
Ställandet gick lika bra och nästa tia var ett faktum.
Apporteringen var som väntat inga problem, ny tia.
Hopp över hinder gick lika bra det, och där fick vi vår fjärde tia.
Helhetsintrycket blev hela 9,5 poäng, och det är jag jätteglad över. Omdöme: Härlig hund, trevligt samarbete. Domaren sade att det var ju bara det här med att ligga som var problem.
Sammantaget gav detta oss 142 poäng och ett andrapris. Vi blev 7:a av 13 ekipage.
Jag får väl vara nöjd med det på vår premiär, även om det känns himla surt med de båda nollorna, som var så onödiga. Båda skulle lika gärna ha kunnat sitta perfekt. Skillnaden mellan noll och tio var här verkligen hårfin, kändes det som.
Husse var med och filmade, stay tuned för filmen så småningom.
fredag 4 november 2011
Torsdagsträning
Var på torsdagsträning igår. Med Lackemannen, eftersom det var tävlingslydnad som stod på schemat. Det mesta gick jättebra.
Vi gjorde en ganska stor platsliggning med kanske sju hundar. Efter drygt halva tiden, som på befallning, susar plötsligt merparten av jyckarna (inklusive Lakritsremmen) iväg bortåt parkeringen. Det var väldigt synkroniserat och snyggt ivägsprunget. Har ingen aning om varför, det enda vi kunde tänka oss var att föraren till ytterhunden just började röra på sig för att gå tillbaka till sin hund som satt upp.
Vi gjorde såklart om platsliggningen, denna gång på lite närmare håll. Jag gick tillbaka och belönade runt halvtid. Denna gång låg alla som stenstoder.
Precis mot slutet, efter några personers tandvisningshjälp, skulle jag bara avsluta med att repetera läggande under gång. Det hade han tidigare på kvällen gjort hur fint som helst. Nu bara stod han. Jag återgick till vanligt Ligg, och det gick att få till, men inte var det med schvung. Mer och mer frustrerad blev jag, och sämre och sämre gick det. Såklart. Slutade med att hunden fick hoppa in i bilen medan jag gick och fikade. Usch, tycker inte om att avsluta ett träningspass när det går dåligt.
Idag började vi i köket med ett läggande under gång med frukosten som belöning. Jäklar, vad snyggt han lade sig då! Sen körde vi ett pass mitt på dagen ute i trädgården. Gick hur fint som helst. Skönt! Har ingen lust att börja strula med saker som egentligen sitter så här nära inpå tävlingen. Det måste varit något tillfälligt igårkväll: det hade blivit för mörkt, han var trött efter alla andra moment, eller nåt annat som bara en hund kan förstå.
Vi gjorde en ganska stor platsliggning med kanske sju hundar. Efter drygt halva tiden, som på befallning, susar plötsligt merparten av jyckarna (inklusive Lakritsremmen) iväg bortåt parkeringen. Det var väldigt synkroniserat och snyggt ivägsprunget. Har ingen aning om varför, det enda vi kunde tänka oss var att föraren till ytterhunden just började röra på sig för att gå tillbaka till sin hund som satt upp.
Vi gjorde såklart om platsliggningen, denna gång på lite närmare håll. Jag gick tillbaka och belönade runt halvtid. Denna gång låg alla som stenstoder.
Precis mot slutet, efter några personers tandvisningshjälp, skulle jag bara avsluta med att repetera läggande under gång. Det hade han tidigare på kvällen gjort hur fint som helst. Nu bara stod han. Jag återgick till vanligt Ligg, och det gick att få till, men inte var det med schvung. Mer och mer frustrerad blev jag, och sämre och sämre gick det. Såklart. Slutade med att hunden fick hoppa in i bilen medan jag gick och fikade. Usch, tycker inte om att avsluta ett träningspass när det går dåligt.
Idag började vi i köket med ett läggande under gång med frukosten som belöning. Jäklar, vad snyggt han lade sig då! Sen körde vi ett pass mitt på dagen ute i trädgården. Gick hur fint som helst. Skönt! Har ingen lust att börja strula med saker som egentligen sitter så här nära inpå tävlingen. Det måste varit något tillfälligt igårkväll: det hade blivit för mörkt, han var trött efter alla andra moment, eller nåt annat som bara en hund kan förstå.
söndag 23 oktober 2011
VaBK-helg
Igår var det stor rallylydnadstävling på klubben med 265 startande. Jag deltog inte med någon hund, utan satt i sekretariatet hela dagen. Jag är i efterhand glad att jag valde bort att tävla själv, det räckte så gott att engagera sig i alla anmälningar och protokoll ...
Idag fyller klubben tio år. En ung brukshundklubb, alltså. Själv har jag varit medlem sedan Kasper kom in i min värld, alltså fyra år. Idag hade vi bjudit in allmänheten till prova-på-dag och tack vare vädret blev det riktigt lyckat. Det fanns uppbyggda rallybanor och agilitybanor och jag aktiverade båda hundarna på nybörjar- och fortsättningsbana i rally.
Mitt på dagen körde vi en lydnadsuppvisning med några utvalda moment från flera lydnadsklasser. Jag började med Lakrits och vi körde kommenderad linförighet, inkallning och hopp över hinder. Sedan lade jag till en markering med dummy för att visa en gnutta jakt. Linförigheten var han väl lite okoncentrerad på vilket gjorde att jag tittade ner för mycket på honom för att ha kolla på vad han hade för sig. Vi ryckte upp oss efterhand och slutet blev bättre. Resten av momenten gick jättebra. Sedan visade Anette ett alldeles lysande fritt följ, rutan och några moment till, varpå Lisa ryckte in och visade ställande under gång och att apporteringen börjar sitta där den ska. Jättekul!
En plump i protokollet för Kasper när jag fick för mig att vi skulle testa ett par lätta agilityhinder och han, istället för att vänta på starttillstånd till första hopphindret, helt oprovocerat dök på en vit samojedliknande luddhund som stod i närheten. Har absolut ingen aning om varför han gjorde så, hunden provocerade inte det minsta. Kan han ha stått för nära Kaspers favorithinder tunneln, månne? Jag vet inte, men nån agility blev det inte för herrn. :( Som tur var hände inget egentligen, jag fick tag i honom rätt snabbt, men ilsken var han och den andra hunden kunde ju bli livslångt skraj för småjyckar som han bar sig åt...
Att bara sitta och fika i solskenet på altanen var underbart, inget man är bortskämd med 23 oktober! Oj, det datumet får mig att inse att Lakrits fyllde ett och ett halvt år i fredags. Lillplutten börjar bli stor!
Idag fyller klubben tio år. En ung brukshundklubb, alltså. Själv har jag varit medlem sedan Kasper kom in i min värld, alltså fyra år. Idag hade vi bjudit in allmänheten till prova-på-dag och tack vare vädret blev det riktigt lyckat. Det fanns uppbyggda rallybanor och agilitybanor och jag aktiverade båda hundarna på nybörjar- och fortsättningsbana i rally.
Mitt på dagen körde vi en lydnadsuppvisning med några utvalda moment från flera lydnadsklasser. Jag började med Lakrits och vi körde kommenderad linförighet, inkallning och hopp över hinder. Sedan lade jag till en markering med dummy för att visa en gnutta jakt. Linförigheten var han väl lite okoncentrerad på vilket gjorde att jag tittade ner för mycket på honom för att ha kolla på vad han hade för sig. Vi ryckte upp oss efterhand och slutet blev bättre. Resten av momenten gick jättebra. Sedan visade Anette ett alldeles lysande fritt följ, rutan och några moment till, varpå Lisa ryckte in och visade ställande under gång och att apporteringen börjar sitta där den ska. Jättekul!
En plump i protokollet för Kasper när jag fick för mig att vi skulle testa ett par lätta agilityhinder och han, istället för att vänta på starttillstånd till första hopphindret, helt oprovocerat dök på en vit samojedliknande luddhund som stod i närheten. Har absolut ingen aning om varför han gjorde så, hunden provocerade inte det minsta. Kan han ha stått för nära Kaspers favorithinder tunneln, månne? Jag vet inte, men nån agility blev det inte för herrn. :( Som tur var hände inget egentligen, jag fick tag i honom rätt snabbt, men ilsken var han och den andra hunden kunde ju bli livslångt skraj för småjyckar som han bar sig åt...
Att bara sitta och fika i solskenet på altanen var underbart, inget man är bortskämd med 23 oktober! Oj, det datumet får mig att inse att Lakrits fyllde ett och ett halvt år i fredags. Lillplutten börjar bli stor!
Etiketter:
dsg,
jaktlabrador,
rallylydnad,
tävlingslydnad
tisdag 18 oktober 2011
Träningstävling i lydnad 2
Ikväll var det dags för den andra träningstävlingen på klubben. Det gick bättre än förra veckan. En jämförelse (förra veckan i svart, ikväll i rött):
Lakrits reste sig omedelbart när vi gick ifrån på platsliggningen. När jag vände mig om stod han upp, fast fortfarande på sin plats. Jag sade till på distans att han skulle lägga sig och då gjorde han det. Sen låg han stadig som en sfinx hela tiden. Om sfinxar rör huvudet, vill säga... Han låg stadigt och helt orörlig under hela momentet.
Tandvisningen går allt bättre. Ikväll var han inte särskilt mycket på domaren, utan redan vid tredje försöket kunde hon syna tänderna. Några gånger till så kan vi vara ganska lugna på det här momentet, tror jag. Två personer agerade domare, den första lyckades syna tänderna på tredje försöket, den andra personen på andra försöket. Klick och godis när han är duktig. Hoppas få till några fler träningar på detta.
Linförigheten stördes i början av att agilitygruppen hade fullt rejs på bortre delen av planen, men ju längre in i programmet vi kom desto bättre kontakt hade vi. Å andra sidan är det bra att överträna störningar. Inga störningar ikväll, han gick jättefint. Plogar lite under språngmarschen, men språng har vi knappast tränat och jag fick tips om belöningsplacering, så vi ska se vad vi kan göra åt den saken framöver.
Både läggande, inkallning och ställande gick bra. Alla var överens om att ställandet var bäst – det moment jag är mest osäker på av dessa. Kul! Både läggandet och inkallningen gick kanon! På ställandet missade han att ställa sig första gången, och vi alla trodde det var att jag fick Fot och Stå (vokalerna) att låta alltför lika, så nästa gång sade jag ett tydligare Stå-kommando och då stannade han sånär som på ett extra steg. Tränade detta hemma mitt på dagen idag och då satt det som en smäck. Bara att träna vidare så han blir ännu säkrare på ställandet.
Apporteringen var heller inget problem. Jättebra sånär som på lite snett sittande.
Hoppet: här blev det ett dubbelkommando. Jag sade först Hopp, men då tittade Lakrits på mej som om jag talade grekiska med honom, och då sade jag Men kom då! Eller något ditåt. Och då hoppade han och satte sig i urfin utgångsposition. Vi behöver med andra ord träna hindret lite till, så att kommandot sitter som en smäck. Dessutom var han väldigt intresserad av en doftfläck precis framför hindret. Gick superbra denna gång.
Bara för att det gick så bra nu lovade jag att ställa upp på vårt 10-årsjubileum nästa söndag och visa ett par moment (linförighet, inkallning, hopp typ). Kan ju vara bra att få lite träning inför mer publik...
Bara för att det gick så bra nu lovade jag att ställa upp på vårt 10-årsjubileum nästa söndag och visa ett par moment (linförighet, inkallning, hopp typ). Kan ju vara bra att få lite träning inför mer publik...
måndag 10 oktober 2011
Träningstävling i lydnad
Lite off var iallafall jag ikväll, men vi var ju anmälda till träningstävling i lydnad, Lakrits och jag, så det vara bara att infinna sig på klubben.
Förutom, eller kanske trots, att hälarna gjorde ont efter en heldag på stan, så gick lydnadsmomenten riktigt bra.
Några noteringar:
Förutom, eller kanske trots, att hälarna gjorde ont efter en heldag på stan, så gick lydnadsmomenten riktigt bra.
Några noteringar:
- Lakrits reste sig omedelbart när vi gick ifrån på platsliggningen. När jag vände mig om stod han upp, fast fortfarande på sin plats. Jag sade till på distans att han skulle lägga sig och då gjorde han det. Sen låg han stadig som en sfinx hela tiden. Om sfinxar rör huvudet, vill säga...
- Tandvisningen går allt bättre. Ikväll var han inte särskilt mycket på domaren, utan redan vid tredje försöket kunde hon syna tänderna. Några gånger till så kan vi vara ganska lugna på det här momentet, tror jag.
- Linförigheten stördes i början av att agilitygruppen hade fullt rejs på bortre delen av planen, men ju längre in i programmet vi kom desto bättre kontakt hade vi. Å andra sidan är det bra att överträna störningar.
- Både läggande, inkallning och ställande gick bra. Alla var överens om att ställandet var bäst – det moment jag är mest osäker på av dessa. Kul!
- Apporteringen var heller inget problem.
- Hoppet: här blev det ett dubbelkommando. Jag sade först Hopp, men då tittade Lakrits på mej som om jag talade grekiska med honom, och då sade jag Men kom då! Eller något ditåt. Och då hoppade han och satte sig i urfin utgångsposition. Vi behöver med andra ord träna hindret lite till, så att kommandot sitter som en smäck. Dessutom var han väldigt intresserad av en doftfläck precis framför hindret.
söndag 18 september 2011
Film på linförigheten idag
Tjoho!
Här kommer filmen från idag på Lakrits fina linförighet. Tack, Monica!
Här kommer filmen från idag på Lakrits fina linförighet. Tack, Monica!
Etiketter:
jaktlabrador,
linförighet,
tävlingslydnad
onsdag 31 augusti 2011
Anmälda
Den senaste tiden har vi tränat lite grann av varje, och igår spikade Lakrits ett par fina hundrameters linjetag på flygplatsen till känd plats (stenen). Jag har också kört ett par varv med dirigeringsfyrkanten. Det går bra med spårat och synligt, men ska väl nöta det lite till innan vi försvårar.
Likaså tränar vi korta lydnadspass hemma i trädgården. Jag gissar att jag tyvärr inte klarar att ta mig till torsdagsträningen imorgon, annars hade det suttit som en smäck att vara med på platsliggningen där.
Däremot har jag tagit tag i anmälningarna till några jaktprov i höst. Det blev Labradorklubbens Hasslaprov den 15 oktober och SSRK Östras B-prov i Vallentuna den 9 oktober. Vi får väl se hur det går (och om vi kommer med), får se det som avancerad träning med avstämningsmöjlighet.
Likaså tränar vi korta lydnadspass hemma i trädgården. Jag gissar att jag tyvärr inte klarar att ta mig till torsdagsträningen imorgon, annars hade det suttit som en smäck att vara med på platsliggningen där.
Däremot har jag tagit tag i anmälningarna till några jaktprov i höst. Det blev Labradorklubbens Hasslaprov den 15 oktober och SSRK Östras B-prov i Vallentuna den 9 oktober. Vi får väl se hur det går (och om vi kommer med), får se det som avancerad träning med avstämningsmöjlighet.
Etiketter:
jaktlabrador,
jaktprov,
linjetag,
tävlingslydnad
söndag 21 augusti 2011
Tävlingslydnadskurs med Lakrits
Igår förmiddag var det alltså dags för första tillfället i fortsättningskurs i tävlingslydnad, dit jag dristade mej att ta med Lakrits. Vi var fem ekipage: två schäfrar, en rhodesian ridgeback, en jaktgolden och så den svarta labradåååren. Efter en stunds teori gick vi ut och började med en gemensam platsliggning. Lakrits har ju bara gjort sådana där jag stått kvar, så för säkerhets skull avlägsnade jag mig bara fem meter eller så och gick tillbaka ett par gånger och belönade. Tyvärr reste han sig upp i och med att jag kom tillbaka för att mellanbelöna, så det blev genast första läxan: ligga kvar trots att föraren är tillbaka, kunna ge godis nere vid marken utan att han möter upp, ligga kvar ända tills kommando om Sitt ges.
I övrigt var han mycket stabil, så nästa gång kan jag nog både utöka avstånd och tid. Hemma ska jag försöka träna på hela två minuters liggtid på 20 meters håll.
Vi testade sedan på hopp över hinder. Hindrets höjd ska vara densamma som hundens mankhöjd och hunden får inte vidröra hindret vid hoppningen. Vi började med kopplad hund och tre plankor. Jag satte Lakrits nära, klev över hindret, vände mig om och kallade in. Nästa steg var att göra detsamma med okopplad hund. När han lyckats några gånger började jag säga Hopp i hoppögonblicket. Nu har jag nog använt hopp litegrann tidigare i samband med stockar i naturen och så vidare, så kommandoordet förstods meddetsamma. Vi höjde sedan till först fyra, sedan fem plankor och ökade i och med det avståndet. Det gick jättebra. Han ställer sig dock framför mig och jag måste säga Fot för att få in honom i utgångsposition. Detta måste jobbas bort sedan. Vi pausade en stund genom att träna läxa 1 (ligga kvar) och provade sedan med det andra lydnadshindret lite längre bort. Det hindret är äldre och plankorna mörkare. Jag vet inte om det var därför, men nu sprang han flera gånger vid sidan av hindret istället för över. Jag backade alltså tillbaka till tre plankor och klev över och så jobbade vi oss successivt upp till fem plankor igen. Det är klart att det ena hindret inte behöver behandlas som det andra ... Häpp.
Nästa moment vi tränade var apportering. Detta kunde ju Lakrits, med ett undantag: han ville gärna resa sig när han fick apporten i munnen. De första gångerna ville han också gärna ta apporten så snart jag visade den, men jag stoppade då bara undan den igen så var det beteendet strax borta. Läxa två: ta apporten utan att resa sig. Inte så konstigt, han är ju van att kuta omkring med de grejer han får hämta.
Linförighet: detta gick visst ganska bra, sade de som tittade. Han var följsam och uppmärksam. Själv ser man ju inte hur det ser ut och jag tyckte att mina högersvängar var lite osynkade och hackiga. De kom i början av kommenderingen, och senare svängar blev bättre. Det Lakrits missade väldigt ofta var däremot att sätta sig vid halterna. Läxa 3: sätta sig automatiskt vid halt.
Vid två tillfällen tränade Lili tandvisning med Lakrits. Jag sade att det är säkrast att vi lägger ut en godis framför. Första gången hon ville ta i honom fick han tendens till övergladhet à la labradorsätt, men när jag sade Sitt och Vänta gick det bättre. Sedan fick han ta godiset. Detta var i början av träningspasset och strax innan vi gick hem gjorde vi om övningen. Nu var han lite lugnare. Inte så lugn jag vill ha honom, men det var en klar skillnad. Även den här gången godis framför som han fick ta efteråt. Jag hoppas att vi får chansen att träna detta med flera personer framöver, det behövs.
Nu var klockan nästan 12 och när gruppen skulle in och fika passade jag på att åka hem och svida om inför eftermiddagens bröllop. Jag är riktigt nöjd med honom, och får vi bara chans att träna ska vi nog slipa bort kantigheterna.
I övrigt var han mycket stabil, så nästa gång kan jag nog både utöka avstånd och tid. Hemma ska jag försöka träna på hela två minuters liggtid på 20 meters håll.
Vi testade sedan på hopp över hinder. Hindrets höjd ska vara densamma som hundens mankhöjd och hunden får inte vidröra hindret vid hoppningen. Vi började med kopplad hund och tre plankor. Jag satte Lakrits nära, klev över hindret, vände mig om och kallade in. Nästa steg var att göra detsamma med okopplad hund. När han lyckats några gånger började jag säga Hopp i hoppögonblicket. Nu har jag nog använt hopp litegrann tidigare i samband med stockar i naturen och så vidare, så kommandoordet förstods meddetsamma. Vi höjde sedan till först fyra, sedan fem plankor och ökade i och med det avståndet. Det gick jättebra. Han ställer sig dock framför mig och jag måste säga Fot för att få in honom i utgångsposition. Detta måste jobbas bort sedan. Vi pausade en stund genom att träna läxa 1 (ligga kvar) och provade sedan med det andra lydnadshindret lite längre bort. Det hindret är äldre och plankorna mörkare. Jag vet inte om det var därför, men nu sprang han flera gånger vid sidan av hindret istället för över. Jag backade alltså tillbaka till tre plankor och klev över och så jobbade vi oss successivt upp till fem plankor igen. Det är klart att det ena hindret inte behöver behandlas som det andra ... Häpp.
Nästa moment vi tränade var apportering. Detta kunde ju Lakrits, med ett undantag: han ville gärna resa sig när han fick apporten i munnen. De första gångerna ville han också gärna ta apporten så snart jag visade den, men jag stoppade då bara undan den igen så var det beteendet strax borta. Läxa två: ta apporten utan att resa sig. Inte så konstigt, han är ju van att kuta omkring med de grejer han får hämta.
Linförighet: detta gick visst ganska bra, sade de som tittade. Han var följsam och uppmärksam. Själv ser man ju inte hur det ser ut och jag tyckte att mina högersvängar var lite osynkade och hackiga. De kom i början av kommenderingen, och senare svängar blev bättre. Det Lakrits missade väldigt ofta var däremot att sätta sig vid halterna. Läxa 3: sätta sig automatiskt vid halt.
Vid två tillfällen tränade Lili tandvisning med Lakrits. Jag sade att det är säkrast att vi lägger ut en godis framför. Första gången hon ville ta i honom fick han tendens till övergladhet à la labradorsätt, men när jag sade Sitt och Vänta gick det bättre. Sedan fick han ta godiset. Detta var i början av träningspasset och strax innan vi gick hem gjorde vi om övningen. Nu var han lite lugnare. Inte så lugn jag vill ha honom, men det var en klar skillnad. Även den här gången godis framför som han fick ta efteråt. Jag hoppas att vi får chansen att träna detta med flera personer framöver, det behövs.
Nu var klockan nästan 12 och när gruppen skulle in och fika passade jag på att åka hem och svida om inför eftermiddagens bröllop. Jag är riktigt nöjd med honom, och får vi bara chans att träna ska vi nog slipa bort kantigheterna.
fredag 19 augusti 2011
Imorgon blir det tävlingslydnad
Häpp! Jag fick ett sista-minuten-erbjudande på att delta i en fortsättningskurs i tävlingslydnad. Med Lakrits, dårå. Fortsättningskurs? undrar den noggranne läsaren. Var blev grundkursen av nånstans? Tja, den hoppade vi visst över. Vi var ju med på ett antal delmoment i våras, men bortsett från det har vi inte direkt tränat ren lydnad tidigare.
Jag kollade därför igenom status idag på ställande och läggande under gång. Jag trodde inte att han kunde något av någotdera, om jag ska vara ärlig. Men det var inte så pjåkigt alls, även om det såklart är långt ifrån perfekt. Men vi har åtminstone en grund att bygga vidare på. Dessa bitar har jag klickat in som grundfärdigheter när han var liten, och det gick över förväntan att plocka fram dem. Nu ska vi ”bara” bygga ihop det.
Tandvisning lär vi behöva få många frivilliga som tränar med honom, däremot. Vi lär nog få börja med omvänt lockande i form av godis på marken för att över huvudtaget få till det, misstänker jag.
Hoppa över hinder har han i princip aldrig provat. Bara jag kan få lite hjälp så han inte börjar tjuva vid sidan så tror jag i och för sig inte det momentet ska innebära några problem.
Platsliggning har vi bara varit med och tränat ett fåtal gånger, och då har jag alltid stått kvar hos honom med övriga förare gått iväg. Men han har blivit mycket stabilare sedan dess och är ju van i jaktträningssammanhang att sitta medan jag går iväg och gör något trots att det finns andra hundar i närheten, så jag har väl vissa förhoppningar att ligga medan jag går iväg en liten bit inte ska vålla alltför stora problem. Vi får se.
Linförighet borde vara skapligt okej, liksom inkallning (möjligen sätter han sig spontant framför mig istället för vid sidan, men det får vi väl nöta in) och apportering. Ja, det är ju ingen apportering egentligen i lydnadsklass I, utan bara ett fånigt hållande av apport i munnen. Det ska han väl kunna greja.
Ja, det blir spännande att se om han beter sig som jag tror imorgon. Vi kan inte vara med hela tiden, utan jag måste dra vid tolv, en timme innan kursen slutar, för att hinna hem och äta och byta om tills vi ska iväg till Petters och Karins bröllop i Stadshuset. Hundarna får vara hemma ensamma några timmar tills Sara kommer hem från jobbet. Det blir en dag med full rulle, med andra ord.
Jag kollade därför igenom status idag på ställande och läggande under gång. Jag trodde inte att han kunde något av någotdera, om jag ska vara ärlig. Men det var inte så pjåkigt alls, även om det såklart är långt ifrån perfekt. Men vi har åtminstone en grund att bygga vidare på. Dessa bitar har jag klickat in som grundfärdigheter när han var liten, och det gick över förväntan att plocka fram dem. Nu ska vi ”bara” bygga ihop det.
Tandvisning lär vi behöva få många frivilliga som tränar med honom, däremot. Vi lär nog få börja med omvänt lockande i form av godis på marken för att över huvudtaget få till det, misstänker jag.
Hoppa över hinder har han i princip aldrig provat. Bara jag kan få lite hjälp så han inte börjar tjuva vid sidan så tror jag i och för sig inte det momentet ska innebära några problem.
Platsliggning har vi bara varit med och tränat ett fåtal gånger, och då har jag alltid stått kvar hos honom med övriga förare gått iväg. Men han har blivit mycket stabilare sedan dess och är ju van i jaktträningssammanhang att sitta medan jag går iväg och gör något trots att det finns andra hundar i närheten, så jag har väl vissa förhoppningar att ligga medan jag går iväg en liten bit inte ska vålla alltför stora problem. Vi får se.
Linförighet borde vara skapligt okej, liksom inkallning (möjligen sätter han sig spontant framför mig istället för vid sidan, men det får vi väl nöta in) och apportering. Ja, det är ju ingen apportering egentligen i lydnadsklass I, utan bara ett fånigt hållande av apport i munnen. Det ska han väl kunna greja.
Ja, det blir spännande att se om han beter sig som jag tror imorgon. Vi kan inte vara med hela tiden, utan jag måste dra vid tolv, en timme innan kursen slutar, för att hinna hem och äta och byta om tills vi ska iväg till Petters och Karins bröllop i Stadshuset. Hundarna får vara hemma ensamma några timmar tills Sara kommer hem från jobbet. Det blir en dag med full rulle, med andra ord.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

