Bus och lek 4(4)

Sista kurstillfället var framför allt mental träning av hundarna: vi åkte fem hundar + förare tåg in till stan. Då var det inte alltför fullsmockat i vagnen, utan vi kunde få varsitt bås till hundarna.
Sen promenerade vi Valhallavägen fram. Där på mittremsan möter man alltid både flanörer, hundar och cyklar, så det var många intryck. Kasper var mycket på, och min gissning är att han trodde att nu snart skulle de släppas lösa – för så brukar det ju vara när just den här hundgruppen träffas. Alltså kastade han sig framåt var tionde meter eller så för att testa. Suck.
Jag hade finhalsbandet på och det mjuka sköna läderkopplet som har den fördelen att man kan halvera längden på det med en ring i handtaget. Med ett enmeters stadskoppel blev den olydiga hunden mycket mer lätthanterad.
I Tessinparken visade vi upp våra trix som vi fått i läxa. Jag körde Backa rakt bak från stående mitt emot mig. Det kan han ju galant. Inne har vi också tränat att han sitter, jag ställer mig bredbent bakom honom, och sen säger jag Backa. Ute visade det sig mycket svårare, det borde vi ha tränat mer på. Så fort jag skulle gå bakom honom reste han sig upp. Till slut fick vi till en halvdan omgång iallafall. Tidigare har jag ju kunnat gå runt honom i störningsmiljö och han sitter kvar, men det var längesen vi tränade det. Han hade uppenbarligen helt glömt bort att det är okej ute med matte bakom ryggen.
Sen bad jag om lite råd hur vi ska kunna träna in en backande u-sväng och fick en del tips som ska testas: targetstick, lapp på benet eller påsklämma som nyps fast i byxbenet (som target) varpå jag backar med honom vid sidan. Belöning när han rör target och alltså backar med mig. Detta i ytterst små portioner tills vi får till en hel u-sväng. Vi får se...
Himmelska hundar öppnade klockan 12 och vi var bland de första hundarna på plats. De hade gjort om sen sist och har nu en mycket bättre och öppnare miljö. Dock var några låga bord alltför lättrubbade och lättillgängliga för sugna jyckar, märkte vi när fler hundekipage dök upp.
Jag åt en grekisk sallad och en caffe latte medan Kasper fick en mezetallrik: ost, skinka, leverpastej och strimlade morötter, bland annat.
Efter en mumsig måltid började det strömma in mycket mer folk. Kasper skötte sig bra, låg ibland still under bordet eller under min stol, och gick ibland upp och letade smulor eller nån hund att inbjuda till lek. Det fick han givetvis inte.
Någon hund tyckte det var lite jobbigt när närreviret krympte, så det var bra att vi kom innan det blev fullsmockat.
Promenaden tillbaka var mycket lugnare, då gick Kasper riktigt bra långa stunder. Det var mer folk i rörelse och ännu fler intryck att bearbeta. Tåget hem var också fullare, och förutom vår hundgrupp fanns det ytterligare någon hund i andra änden av vagnen.
Väl hemma satt vi ute en stund och mös i vårsolen. Kasper gillade att stolarna har kommit fram – att ligga på en stol med dyna framför huset brukar höra till hans favoriter när solen skiner. Varmt och skönt, och bra koll på allt! Vi träffade också nya grannkatten, Tiger, som lär ska vara av en ras som går bra ihop med hundar. Hm. Kasper var iallafall ivrig att nosa genom staketet.