Kasper på resto

Satt och jobbade i trädgården på förmiddagen, i skuggan, för redan då var det för varmt i solen. Efter lunch pluggade jag lite franska och sen var det dags att åka till konversationstanten. Rolf hängde med och cyklade en sväng medan jag konverserade om kroppens olika sinnen, bland annat. Tanten har en gul labrador på åtta år, Auguste, och jag kanske tar med mig Kasper dit någon gång, så kan de leka i trädgården medan vi konverserar. Får se…
På kvällen skulle vi gå på restaurang. Vi hade planerat en resto i St Colombe, som jag frågat häromdagen om den var öppen. Jo, alla dagar utom måndag, blev svaret. När vi nu kom dit visade det sig att de inte hade öppet på kvällen… Suck. Vi åkte tillbaka till Lainsecq, men vid den restaurangen stod våra holländska grannars bil, och tanken på att konversera med dem hela middagen tilltalade inte (de är gamla; tanten pratar halvknackigare franska än jag, och mannen pratar knappt alls sedan han drabbats hårt av MS och sitter i rullstol. Alla muskler har påverkats, inklusive talorganen. Mycket synd om honom, men som sagt, inget muntert middagssällskap…) så vi beslutade att istället åka åt andra hållet, till Druyes. Totalt en bilresa fram och tillbaka åt alla håll och kanter på ca 3,6 mil, det hade vi inte riktigt räknat med. Tur att vi inte tog cyklarna.
Vi åt en trerätters middag, och Kasper skötte sig rätt bra. Han gnällde lite tyst i början, men lade sig sedan. Varje gång servitrisen kom reste han sig dock i hopp om att hon skulle intressera sig för honom. Hon frågade ”varför gråter han?” men förstod sen att det var för att han var kopplad.
Jag åt en god sallad till förrätt, sen en skaplig men inte exceptionell coq à la bière och avslutade med en fromage blanc. Jag körde, så jag lyxade med en enda öl medan Rolf fick gott lättdrucket vin med en ton åt körsbärshållet.
Kasper fick som belöning för att han var tyst små bitar av den brioche jag inte åt. Tror han gillar fransk mat allt mer…
Efteråt gick vi en promenad i den park där Kasper träffat hundkompisar häromsistens. Inga andra hundar där idag, men han fick vara lös och springa av sig lite. Vi har tittat på ytterligare en lavoir, den absolut finaste hittills finns i just Druyes.