Tävlingslydnadskurs del 2

Idag var det efter cirka en månad dags för nästa kurstillfälle i Tävlingslydnad, fortsättning. Vi var fyra ekipage på plats, så vi fick verkligen kvalitetsträning med en instruktör och en assistent. Kanonbra!
Vi inledde med platsliggning. Jag vågade att testa att gå ifrån lika långt som övriga och stannade kvar de två minuterna. Schäfern bredvid blev orolig efter en stund, men Lakrits låg stadigt trots att hon rörde en del på sig. Kanonbra! Även tillbakagången och uppsittet gick fint.
Vi filmades efter stunds träning av linförighet, och alla var duktiga. Lakrits gick jättebra, det var kul att se honom på film och inte bara snegla ner på honom emellanåt.
Efter lunchpausen med filmvisning försvann en av schäfrarna, så det blev ännu lyxigare träning för oss andra.
Vi tränade läggande och ställande under gång. I båda momenten har vi mycket kvar att jobba med. Jag såg någon annan använda en repleksak för att få till ett snabbt läggande. Det ska jag testa med Lakrits också. Nu lägger han sig kanske tre gånger, nästa tre gånger står han kvar eller fortsätter gå. Kommandot sitter alltså inte alls så bra som det borde. I ställandet är det ännu sämre. Nu började jag med att kasta boll bakåt som belöning att han stannade. För att själv kunna gå framåt och inte behöva snegla bakåt bad jag Lili säga Bra om han stannade bakom mig, så kastade jag på hennes Bra. Det funkade kanonbra, så ska vi köra med medhjälpare ett tag nu.
Hopphindret repeterade vi, det har vi inte kört sedan förra kurstillfället. Första gången försökte han gå vid sidan, men så satte jag honom lite längre fram och en planka lägre än han ska ha och då gick det bra. Efter ett par hopp höjde jag och då slog han i första gången. Jag satte honom lite längre bak och nu hoppade han utan problem på rätt höjd utan att slå i eller springa vid sidan. Vårt kvarvarande problem här är att få till ingången till fotposition efter hoppet. Lili kom och hjälpte till, och jag provade att köra med Stolpen, som han ju hade som liten valp i träningen att få till ingångspositionen. Nu började det gå bättre. Jag nämnde för Lili att vi har samma problem i inkallningen och då fick vi ju göra det momentet också. med Stolpen där med och höjning av handen efter att han kommit runt så satte han sig snyggt också. Mängdträning på detta!
Vi körde lite apport också och första gången ville han i sin iver lätta lite på rumpan. Alla gånger jag gjorde om momentet satt han dock ordentligt varje gång, så det var nog bara lite nyhetsiver. Däremot försökte han tjuva apporten flera gånger före kommandoordet, så där behöver vi träna lite mer. Annars sitter det momentet bra.
Vi fick lite visiteringsträning av Monica. Vi körde i små myrsteg, där vi började med att bara hälsa, sen backade hon iväg. Jag belönade lugn hos Lakrits. Vi hann avancera till lite smågluttande av tänder med lyftande på ena sidans överläpp. När det funkade också avslutade vi. Jättebra framsteg!
Vi avslutade med platsliggning och fick förstärkning av Lilis hund Cesar. Nu fick hundarna ligga i två och en halv minut, och den sista halvminuten gick Lili runt bakom, framför och mellan hundarna som störning. De låg kvar! Lakrits vände lite på huvudet för att ha koll på vad hon hittade på, men låg stadigt och fint hela tiden. Min gullpojke!
Läxa:

• Fotposition efter hopp och inkallning
• Snabbt läggande under gång, eventuellt med repleksak
• Ställande under gång med bollkast bakåt och medhjälpare som ger klartecken
• Apport: vänta på kommando
• Träna hopp oftare på klubben

Nästa gång är 15 oktober, då vi också är anmälda till Hassla jaktprov. Kommer vi inte med där blir det alltså tävlingslydnadskurs, annars blir det jaktprov. TÄS anordnar också ett par träningstävlingar där vi borde försöka vara med för att få lite mer erfarenhet innan den riktiga tävlingen går av stapeln 12 november.

Kurs i Fjärr

Söt working kelpievalp, 15 veckor.

Fjärren innebär en teknik som är onaturlig för hunden. Därför är det bra att börja tidigt med denna träning och ge det lång tid. Man startar alltid med Ligg-positionen. I lkl 2 är det Ligg, Sitt, Ligg, Sitt, Ligg, Sitt på stället. Domaren har en tänkt linje där hunden startar och som den sedan inte får röra sig ifrån.
I lkl 3 och Elit är det även Stå, och kommandona kan komma i varierande turordning från Ligg. Det är sex skiften.
Man ska ha låsta bakben för att få en stilla linje. Hunden får inte trampa runt, gör den det får man träna stadga vid respektive position.
Det som är svårast att få till är Stå -> Ligg och Stå -> Sitt.
I detta moment får man ha handtecken och ordkommando. Obs! inga benrörelser.
Monika tränar in detta med godislockande och använder sig sedan av samma handrörelse hon redan fått till nära hunden vid lockandet till att vidareutveckla till en fjärrdirigeringsrörelse. Vid Ligg för hon bägge händerna nedåt, vid Lägg bakåt för hon bägge händerna nedåt och framåt (i hunden backningsriktning), vid Sitt för hon upp en hand och Sitt bakåt för hon en hand upp och framåt.
Om man får problem med Stå -> Sitt kommenderar man Backa, Backa, Backa, Sitt. Då får man in det bakåtvikande sättandet.
Inlärningsordning:

1. Ligg -> Stå->  Ligg -> Stå
2. Stå -> Sitt -> Stå -> Sitt
3. Ligg -> Sitt -> Ligg -> Sitt
4. Börja blanda rörelserna och variera vad du börjar med från Ligg.

Träna sedan med störning så att hunden kan koncentrera sig och hålla sin stilla linje även om tävlingsledaren står bakom hunden.

Lakrits har verkligen inte haft något Stå att tala om, i princip obefintligt. Nu fick vi ett genombrott där han inte bara lärde sig vad Stå betydde, utan också fick in lite stadga i Stå så att han inte trampar runt, vilket han gjorde i början. Klickern var jättebra här för att markera exakt när han gjorde rätt, och att dröja på klicket tillsammans med att jag sade Vänta gjorde att han höll positionen mycket bättre. Nu börjar han se ut som en fällkniv på punkt 1: Ligg -> Stå->  Ligg -> Stå. Detta ska nu befästas en masse, och det är ju lätt att få till små träningstillfällen hemma i reklampausen eller fikapausen.

På eftermiddagen stod Tävlingsbubblan på schemat, men då tackade vi för oss. En riktigt bra kurshelg som gav mersmak till en riktig tävlingslydnadskurs framöver!

Lakrits har tränat platsliggning

Egentligen hade jag inte tid att träna en hund till när jag kom hem efter en heldag med Kasper, men jag fick för mig att ändå ta en snabbis till klubbens öppna träning.
Han var jättetyst och fin när vi började med att bara titta på, så jag tänkte att vi tränar väl lite annat än bara passivitet. Vi körde lite Fritt följ och frivilliga Sitt och Ligg. Sedan skulle jag backa och få honom att bara följa med – då erbjöd den gullungen frivilliga Läggande under gång (backandes då)! Det är något jag borde tränat med Kasper, men glömt ta tag i. Och så bara GÖR Lakrits det! Jag är mållös.
Så när alla ville göra Platsliggning sade jag att vi kan vara med (fast på vår nivå förstås). Jag fick ena flanken så att vi bara hade hund på ena sidan, och så stod jag kvar och matade godis under de tre minuterna. Och bortsett från ett uppsitt så låg han fint hela tiden. Och framför allt var han inte det minsta störd av de andra hundarna. Kändes kanon!
Jag avslutade med lite klossträning och musmatta. Den sista godisen bestämde jag skulle läggas i en godisskål för en Ut-dirigering. Och så går det förbi en hund och äter upp den ... Som tur var fick vi en korvbit av ett annat ekipage så jag kunde genomföra övningen. Avståndet kan ha varit kanske 8 meter och med andra hundar väldigt nära. Men han gjorde det så bra!
Avslutade med att bara stå och titta lite (ja, Agneta H kom och tittade på tänder också, fast då ålade han sig som en orm, det där måste vi träna mer). Han pep en aning, men när han väl tystnat gick vi till bilen och åkte hem. Bara en halvtimme, men en BRA halvtimme!

Fortsättningskurs i rally 1(4)

Idag har Kasper och jag börjat på fortsättningskurs i rallylydnad. Men innan dess hann jag ett varv i skogen med båda hundarna och hittade mängder av fräsch karljohan. Lakrits fick godis när han nosade på en karljohansvamp, och strax efter nosar han väldigt i mossan. När jag kikar efter så har han hittat en svamp till som var nästan helt dold. Godis igen såklart! Tänk om jag har embryot till en karljohanhund här?
Sex liter rensat blev det, härligt. Lite smörstekt ikväll och resten för infrysning.
Kursen, då. Vi var fem deltagare och sex hundar, de flesta kändisar från klubben, men även en ny person som bor i Sollentuna med sin sheltie.
Anette körde individanpassat och frågade hur vi ville lägga upp det. För min del ville jag 1) få bort nosandet, 2) repetera nybörjarskyltarna och 3) börja kika på fortsättningsklass.
Vi byggde tre småbanor, en med bara snurrar och svängar, en blandad nybörjarklass och en med fortsättningsskyltar.
Jag började att köra Kasper i snurr-och-svängbanan och han gick hela banan utan att lukta en enda gång!
Jag leker igång honom med piptaxen, och ser till att vi har bra fokus när vi startar. Ska försöka ha skapligt tempo så han liksom inte hinner få ner nosen.
Nästa bana vi körde var den andra nybörjarbanan, och där nosade han lite ett par gånger. Anettes tips är att köra Carina-knycken och bara gå vidare, belöna med ljus röst när han kommer ifatt igen. Sedan var han lite seg på en Ligg-skylt. Vi tränade Ligg lite separat, vilket gick bra, och Anette tipsade då om att jag låter annorlunda på banan än utanför när jag säger kommandot Ligg. Ska försöka tänka på att ha min allra ljusaste röst på Liggkommandot.
Tredje banan var såklart lite knepig eftersom vi aldrig kört forts-skyltar förut. Några av skyltarna var dock inte mycket annorlunda än nybörjarklass, bara något extra Sitt inlagt här och där. Bara man lär sig hur skylten fungerar är det inget problem att greja dem. Men sedan hade vi ”Sitt, Stå, Gå runt” (205) och att gå runt med Kasper stillastående har jag inte tränat särskilt mycket på. Men det gick bättre än väntat. Någon gång rörde han lite på sig, men på det hela taget är jag nöjd. Får tänka på att inte belöna detta förrän vi gått vidare någon meter så han inte sätter sig efter ståendet.
En annan ny knepighet var ”Snurr under gång” (215). Att snurra har vi ju tränat en del på som frivilligt beteende i shejpingen, men vi har inte kört det så mycket vid sidan om mig (utan framför) och vi har definitivt inte testat att göra det under gång. Det här måste vi träna mycket mera, men targetfinger, långsamma steg framåt medan momentet utförs och belöning först när han är rak igen är de saker vi behöver tänka på här.
I fortsättningsklass ska ju hunden vara lös. Jag körde hela banan med koppel först, förutom snurren, som ju inte funkar med koppel. På slutet körde jag hela banan igen med släpande koppel, och det gick utmärkt bra.
Sedan hade Anette satt upp två separata hinder som alla fick träna på tillsammans. Det var ”Åttans frestelser” (206), först med bollar och sedan med godis. Domaren berättar var ingången är och sedan går man rakt igenom, rundar en kon, går rakt igenom igen och rundar nästa kon. Totalt blir det en åtta. I de båda andra hörnen där det inte finns koner ligger alltså leksaker eller godis. Kasper tyckte leksaker var en baggis att gå förbi, men godis var svårare. Vi har ju dock tränat en del på godisstörningar, så han grejade det, men ville gärna tillbaka och ta godiset EFTER hindret var avslutat. Där måste jag nog tänka på att när hindret finns mitt i en bana kan godisfrestelsen dyka upp nära även något annat hinder, så vi behöver allt bygga lite olika banor runt denna 206:a.
Det andra gemensamma hindret vi körde var ”Skicka över hinder”. Första gången lät jag Kasper hoppa med släpande koppel, men då revs hindret, så vi körde utan. Han följde mig jättefint och väntade in mig efteråt hur fint som helst. Kändes riktigt kul att börja träna på lite nya grejer tillsammans med honom.
För övrigt blev det en del fikande och snackande på altanen denna soliga sköna dag och han skötte sig riktigt fint även i passivitetsstunderna. Nöjd med min lillplutt!

Samträning

Det är ju inte alldeles enkelt att träna med två hundar samtidigt. Och att hela tiden stänga in den ena på toa är inte heller så kul. Eller ha den ena inne och den andra på tomten, för den delen. Ibland måste man ju ha lugn och ro, och då är det en lösning att skilja på dem fysiskt, men idag valde jag en annan väg.
Vi var i köket, där jag har en köksö som kan utnyttjas på ett förträffligt sätt. Jag satte först Lakrits på ett ställe med instruktionen Vänta, sen satte jag Kasper vid en hörna. Någon meter framför Kasper (utom synhåll för Lakrits) lade jag sedan ett par godisbitar och gav även honom instruktionen Vänta.
Tillbaka hos Lakrits började vi träna Ligg. Först lade sig även Kasper, men det ignorerade jag och koncentrerade mig på Lakrits. Om Kasper satt eller låg hade ingen betydelse, bara han inte gick fram till godiset.
Jag tränade fem Ligg med Lakrits, sedan sade jag ”Kasper, varsågod!”. Medan jag fyllde på hos honom fick Lakrits liten vilostund. Sedan fem nya. Det här gick alldeles utmärkt! Kasper fick träna stadga medan Lakrits fick träna lite grundläggande Ligg. Faktiskt också med lite stadga på slutet, jag testade både med godishand, att ta något steg bakåt och att vänta cirka tio sekunder innan jag klickade.
Åh, vad mina hundar är bra! :)

Träning i följsamhet

Häromdagen bad jag husse spela in Lakrits och mig när vi tränade följsamhet i trädgården.
Filmen spelades in med en iPhone som råkade hållas uppochned, det blev en massa motljus och skakningar. Äkta dogma, alltså. :) Men jag har mekat och åtminstone lyckats vända filmen rätt, även om jag inte har verktyg för att fixa ljuset.
Första filmsnutten gick träningen precis som den brukar gå när man ska visa för nån – åt pipan. Men istället för att plocka bort valde jag att ta med det klippet, för om inte annat ger det en god bild av hur vår träning har utvecklats. Andra halvan av filmsnutten går det mycket bättre!
Visst kan ni nästan inte hålla er? Här kommer filmen:

Frivilligt läggande

Det har regnat idag. Husse har gått flera promenader med Kasper, så nu före middagen kände jag att vi allt fick ta en sväng. Vi gick upp till en kvällstom asfalterad parkering och där provade jag att få till ett frivilligt Ligg på den blöta asfalten. Efter lite testande av Sitt och Backa kom där ganska snabbt ett Ligg. Snabb korvbelöning nere vid marken. Nästa gång gick det direkt att få till ett Ligg. Stor korvbelöning med lite avslutande spring.
Vi gick vidare till en bra gatlykta och jag provade igen. Jodå, lika bra nu med.
Avslutningsvis provade jag när vi kom till en grusväg översållad med genomvåta gula höstlöv. Under en ny gatlykta ställde jag mig beredd med nya tussleksaken. Han kikade lite på mig, men sedan lade han sig direkt. Tjoho, leksaken åkte fram och han fick jaga omkring efter den en stund.
Tre Ligg på våt asfalt och ett på blöta löv, vad sägs om det för en klenmagad gårdshund? Jag är sååå glad för Idas tips!

Tomma hundar arbetar bäst. Kaspiskt ordspråk

Springande killar och skinkost

Jag tror att Kasper kanske har fått upp ögonen för sambandet mellan att springa iväg från matte och att inte få belöning. Iallafall går det framåt.

Det började med att vi på promenade gick förbi en bil med öppen baklucka, några människor och en hund. När vi dök upp framgick det tydligt att någon i gruppen tyckte det var ett utmäkt tillfälle att träna hunden, så jag sade att jag kan komma förbi en gång till. Skinkosten halades fram ur fickan och vi passerade bakluckan några gånger alldeles galant. Det var inte superfin fotgång, men fokus var på mig och skinkosten istället för på hunden. Har inte så bra koll på hur det gick för deras träning, men jag tyckte hunden var lugnare tredje gången vi passerade. De var iallafall glada att vi ställde upp. Vad gör man inte för att själv få lite störningsträning? :)

Sen hamnade vi på grusplanen, jag kopplade loss och vi började träna fritt följ. Det gick bra tills tre skolgrabbar sneddande springandes över plan. Kasper tyckte de var helkul och sprang efter, vände framme vid dem och kom tillbaka. Jag visade honom osttuben och lade tillbaka den i fickan. Tji ost för det.

Sen tränade vi vidare, lite läggande under gång, lite mer fritt följ. Då kom det två killar till, denna gång på väg till just grusplanen för att lira boll. Kasper sprang bort till den ena killen, rundade och tillbaka till mig. ”Han rundade konen!”, sade den andra killen. Jag skrattade och höll med, visade Kasper osttuben och stoppade undan den igen. Killarna började sparka bollen och jag tänkte att nu kommer Kasper att sticka dit igen. Att spela fotboll är hans favoritgren på bollsidan. Men, nej. Han höll sig hos mig och vi fortsatte träna läggande under gång och ett par inkallningar. Inga problem. Skinkosten lockade mer än fotbollen. Vad kul!

Ligg!

Vi har fått hem färskmat som visst är osedvanligt god, tycker Kasper. Alltså kan jag använda den som externbelöning. Vi gick ett par rundor på köksgolvet för att träna läggande under gång med matskålen frestande borta i hörnet.
Första gången blev det ett sitt med mesigt tveksamt läggande, så vi gjorde om. Ny runda och ”Ligg!”.
– Men jag har ju just gått upp, hördes det från ovanvåningen. Garv.

(Den här gången funkade läggandet och Kasper fick lov att kuta till skålen.)

Fredagspromenad i Frösunda

Sista träningspromenaden i Frösunda. Den var som vanligt nyttig och givande.

Det är stor skillnad på att träffa en bestämd och konstant hundgrupp mot att, som igår, se nya hundar hela tiden. Kasper är mycket lugnare och mer fokuserad när han har koll på vilka som är där. Det var en fin dag, om än lite blåsig. Vi tränade mycket kontakt och hålla sig vid vänsterbenet, oavsett vad matte gjorde, utmed lång grusväg. Sen ligg med fem hundar på ca 5 m avstånd.

Fotat med mobil, men man kan iallafall skymta Kasper som andra hund i högerkanten. Skulle ta en bild till, men av någon anledning gick videoläget igång då, så det blev en kort videosnutt istället ...

Eva försökte få oss att träna läggande under gång, men se det fattade Kasper inte alls i denna nya miljö. Hemma har jag börjat få skaplig respons på det, men här skulle man sitta först, undra lite, och så långsamt lägga sig ned ... Jaja, inte världens viktigaste sak just nu ...

Sen följde vi en lång, nästan obefintlig, stig ned till liten sjö, där vi fikade. Vi hade några lösa hundar under promenaden (Kasper drog iväg för långt och nedgraderades till långlina, då gick han hur prydligt som helst; han är mycket medveten om han har nåt i halsbandet eller inte...), sen lek på äng med höga tuvor. Vid det laget var t.o.m. Kasper rätt spak.

Det går riktigt skapligt i den här hundgruppen där alla lärt känna varandra nu, det är ställen (som på agilityplanen igår) där det hela tiden kommer in nya hundar inom synhåll som blir för svåra retningar.

Jag kommer att gå de två gånger som är kvar i SoSu innan vi åker till Frankrike för att lära oss alla hindren bättre, men jag räknar inte med att kunna köra bana i någon större omfattning. Jag måste ta mig en allvarlig funderare på hur jag ska göra med agilityn framöver: hittar jag inte en enklare miljö att hålla till på får jag lägga agilityplanerna på hyllan, för det känns som alltför hög överkurs för Kasper just nu.

Nu ska vi bara vila inför anlagsprovet imorgon.

Lite lydnadsträning på gröna ängen

Vi tog en förmiddagspromenad till gröna ängen, där vi var helt ensamma.
Jag körde lite fritt följ, inkallning, läggande under gång och det gick ganska bra.
Varje gång han började snooza under momenten harklade jag mig lite och fick för det mesta tillbaka uppmärksamheten. När han tappade uppmärksamhet och började snooza mellan momenten hoppade jag och tjoade lite, och då kom han springande.
Det tipset var ju bra här hemma, med andra ord. Men jag är mer tveksam över effekten på ställen med stor hundstörning...

I eftermiddag kommer Enzo och ska köra agility med oss. Kul!

Svår träningsstörning

Efter att Enzo nobbat vår tilltänkta gemensamma promenad idag (hmpf) tog jag istället cykeln och testade av mina nya grodpedaler (Speedplay Frogs) som ser ut som lakritspuckar. Utan Kasper, för säkerhets skull. Skulle det bli en vurpa på grund av att jag satt fast i pedalerna vore det ju dumt om han skulle hamna underst i högen.
De visade sig fungera alldeles utmärkt, bara jag körde med tå ned hela tiden. I horisontellt läge åker foten ur om man drar pedalen uppåt. Så betedde sig inte mina gamla spd-pedaler, men jag vänjer mig nog. Tror iallafall att de är skonsammare mot mina knän än de gamla pedalerna.

Lite senare gick Kasper och jag på en promenad. På tillbakavägen tänkte jag träna lite inkallning och så på gröna ängen. Men så snart Kasper såg att storpudeln Freja var på tomten bredvid kastade han sig dit utan att lyssna på mig. Kompostgaller för entrén? Äsch, man är väl smidig och kan gå in genom häcken, sade Kasper.
Frejas matte stod och pratade i telefon, men insåg att det var lika bra att låta hundarna få leka lite, så hon öppnade kompostgrinden. I början var Kasper rätt nyfiken på Frejas goda snart-löptik-doft, men sedan lekte de så otroligt fint ihop. Freja löper tre gånger om året, verkar ganska jobbigt. När matten pratat klart i telefon stod vi och snackade en stund medan hundarna lekte. Båda verkade ha en uppdämt hundleksbehov, och att försöka träna i det läget var helt kört på förhand.
När visedan skildes fick jag faktiskt Kasper att lyssna på mig trots att Freja var kvar på ängen. Hennes matte hade det knepigare att kalla med sig henne. Där kände jag mig lite stolt ändå, för Freja har alltid varit en förebild här hemma på hund som klarar att inte gå utanför tomtgränsen osv.
Vi körde ett par inkallningar, ett par ligg och sedan ett läggande under gång som häpnadsväckande nog fungerade. Då blev jag så glad att jag avslutade med att kasta ut repleksaken. Så fick han lattja med den hela vägen hem. Hemma körde vi en slalomomgång, så smidigt nu medan stolparna ändå står uppställda.

Träning på gröna ängen

Gick ett pass till gröna ängen igen och körde ungefär samma övningar som förra gången.
Rutan: Kasper springer in väldigt fint med targetmattan på plats, även på kanske femton meters håll. Måste kolla upp hur långt avstånd som gäller ... Plockar jag bort targetmattan och går närmare går det lite segare in, inte samma schvung. När jag belönade med kastad repboll in i Rutan blev det lite bättre. Provade att gå tillbaka till Rutan efter att ha kört andra moment, och utan targetmatta, men då hade han ingen koll på vad kommandot Rutan betydde. Måste helt klart träna momentet mycket mer, både med och utan targetmatta, för att få en störe förståelse för vad som menas.
Apportering: Hade med mig två apportbockar, en i trä och en i gul plast, och kastade ut dem åt olika håll. Kasper tittade på och hade fokus på den sist kastade. Jag kallade på hans uppmärksamhet och skickade honom till den först kastade. Första gången sprang han först åt fel håll, vände vid nejandet och fortsatte i rätt klen fart till den rätta bocken. Sen gick det bättre. Fick till flertalet riktigt fina avlämningar.
Spårpinnen: Körde lite kort apportering med den också ett par gånger, på ca fem meters håll. Någon gång ville han lägga sig och tugga på den, men på det hela taget gick det bättre, även om avlämningarna var lite halvdana. Han vänjer sig nog snart vid den.
Fritt följ: Körde lite fritt följ runt de rutuppställda konerna. Gick ganska bra, men emellanåt tappade han fokus och skulle nosa på någon intressant fläck istället.
Platsliggning: Lade honom och gick uppskattningsvis 25 meter bort, väntade i knappt två minuter, klickade och gick tillbaka. Han låg jättefint, bara en gång vred han huvudet åt något ljud.
En gång under träningspasset kom postbilen på villagatan intill, och då stack han för att undersöka. Min arga röst bet inte. Suck. När han såg var det var, tvärvände han och sprang förbi mig i en runda med ett kroppsspråk som tydligt visade att han visste att han just gjort något otillåtet.
Han fick gå hela vägen hem okopplad och höll sig fint Nära.

Hemma har jag börjat att träna in Gå och lägg dig (i bädden i köket) när det ringer på dörren. Vi har två dörrar det kan komma folk genom och jag har börjat med den lättaste, köksdörren med ringklocka. Vi har kommit en bit på väg där. Den andra dörren, med knackkläpp, är svårare i och med ett högre ljud som till och med får mig att hoppa till, så den tar vi senare.

Lite fler bilder från Neapel finns upplagda om någon är intresserad.

Träningspromenad i solen

Idag hämtade jag Kasper på hundhotellet och for direkt till träningspromenaden i Frösunda. Oj, vilken studsboll det var som mötte mig! Det var suveränt att börja träna direkt efter hämtandet, för efter tre intensiva timmar i Frösunda hade vi kanonfin kontakt, Kasper och jag. Och vilken underbar dag att ta lite extra ledighet och bara vara ute och njuta av solen!

Koppelgåendet var som vanligt jobbigt och jag måste ligga i som en rem hela tiden för att han inte ska hamna några steg framför mig. Nåja, det nöter vi sakta men säkert på.

Ganska tidigt på promenaden lade vi alla hundarna i en ring: förutom Kasper var det jack russeln Palle, airedaleterriern Tosca, amstaffen Bella, border collien (glömt namnet) och elva månaders papillonen Zipp. Tur det var soligt och torrt, annars hade övningen inte gått så bra för Kasper... Nu gick vi först en ring runt hunden, sedan in i mitten och stod där en stund. Därefter blandade vi mattar oss och försökte gömma oss för vår egen hund. I det läget såg jag att Kasper reste på sig, men så fort jag sade till på avstånd lade han sig igen. Därefter gick vi snett bakom hundarna, sedan upp på deras sida. Först därefter var övningen slut. Hela liggövningen måste ha tagit åtskilliga minuter, aldrig att Kasper fått ligga så koncentrerad så länge. Och han klarade det riktigt bra, bara en liten lapsus som jag inte tar så allvarligt på med tanke på att vi inte börjat träna ligg utomhus ännu den här säsongen.

Sen hade vi lite fri lek. Kasper kom spontant till min sida många gånger och alla inkallningar gick kanon. En gång drog han lite väl långt bort, men kom på visselpipsinkallningen. Fika med välbehövlig passivitet satt sen som en smäck i solskenet.

På tillbakavägen satt Kasper lös vid min sida när andra hundar lekte en i taget med sin matte. Övriga hade sina hundar kopplade, men jag utmanade ödet och höll koll på honom. Tanken med leken var att först få upp ett intresse för leksaken, sen kasta iväg den varpå man skulle neja hunden att dra iväg till den. När hunden lydde fick den lov att springa till leksaken som belöning. När första matten kastade iväg en leksak till amstaffen lättade Kasper (typisk jaktsynretning) men mitt morrande fick honom att stanna efter en meter och komma tillbaka och sätta sig igen. Jag är sååå stolt över honom! Resten av lekstunden gick kanon, vi lekte sist.

Nejövningarna med korvbitar i skål respektive retsamt jonglerandes i händerna (med förbud för hunden att ta trots att godiset sedan räcktes fram; först vid ögonkontakt fick hunden belöningen) gick kanonbra. Där hade andra hundar det lite besvärligare.

På tillbakavägen promenerade vi med lösa hundar hela vägen tillbaka längs grusvägen ända till stora vägen. Kasper gick kanonfint vid min sida med bra kontakt och endast någon enstaka gång ville han gå fram lite, framför allt till den lille lekfulle papillonen. Så fort jag sade till honom kom han tillbaka. Är supernöjd med dagen!

Smart gårdshund

Igår var det meningen att vi skulle på kurstillfälle 2 av Bus och lek, men matte låg däckad i av dottern ärvd förkylning. Till min stora tacksamhet kom Kasper ut först på en långpromenad med husse och sen på en något kortare promenad med lillmatte med boyfriend.
Idag känns det mycket bättre, och jag planerar att gå på föreläsningen i eftermiddag om Amichien bonding. Återkommer med rapport.

De senaste dagarna har jag använt matskålen som externbelöning och gått fritt följ i köket med Ligg under gång. Han är ju inte snabb som en border collie på detta, direkt, utan segar sig ned lite tveksamt. Det var det jag tänkte försöka förbättra genom externbelöningen. Nåväl, har väl fått till ett par skapligt snabba Ligg på detta sätt, varpå jag klickat (ibland med tungan när jag inte fått klickern med mig, funkar också), klappat om där han ligger och sen gett varsågod. Det är nu gårdshundens smarthet kommer in i bilden... När han märker att detta är på gång (matskålen åker ned på golvet och jag säger till honom att följa med mig) så har han börjat spontanlägga sig efter ett par meter! Den gullungen! Nå, det vill jag ju inte, så då har han fått masa sig upp igen och följa med ett extra varv runt köket. Det här visar iallafall på vikten av att variera sig som tränare, för en gårdshund snappar bra fort vad man är ute efter.

Idag har vi tränat lite apportstadga där jag håller och han håller emot. Det går allt bättre. Några gånger lyckades jag klicka in att han satt med apporten i mun också, men han verkar inte riktigt ha fattat än varför jag klickade då, för efter det började han lägga sig framför mina fötter med apporten framför sig. Hur mycket jag än sade Sitt så lade han sig, så vi fick övergå till att grundträna lite Sitt igen. Men gick iallafall ett par små steg framåt, och jag tror nog vi kan få ihop en bra apportkedja så småningom.

Träning av platsliggning

Råkade hitta denna suveräna instruktion, med film och allt:
Träningstips – Platsliggning
Nån mer än jag som har nytta av den?

Skogen igen

Vi tog en ny skogspromenad av samma stuk, men lite kortare idag. Jodå, han kan gå Nära okopplad, men sen är det ju kul att sätta fart när han får Fri. Bara ett tokspel på slutet.

Efter att flera veckor nu ha kommit med övervägande positiva rapporter börjar jag äntligen tro att den värsta unghundsperioden är över. Det känns så skönt att all träning äntligen börjar märkas lite!

Ja, just det, han låg okopplad på skogsstigen två gånger också! Det är något han egentligen aldrig kunnat förut, han har alltid rest sig efter ett par sekunder. På andra ställen kan han ju, men just skogen... Framsteg! Jag körde med bara ett par meters avstånd och kanske 15 sekunder, men detta ska nu utökas.

Liggande med störning

Märks det på bloggaktiviteten att jag börjat piggna till från Skåneresan med påföljande magsjuka? ;)
Var just på en promenad- och träningsrunda med Kasper. På vägen hittade vi en tennisboll och jag kunde inte motstå att kasta iväg den åt honom. Han hämtade så fint flera gånger utan att tokrusa!
Sen hamnade vi på en grusplan där jag körde lite Nej-träning med köttbulle på lock. Gick finfint. Lite Nära med släpande koppel. Lika fint. En inkallning från Sitt med fårskinnstussen. Hur bra som helst.
Sista momentet blev Ligg där jag gick på andra sidan plan, väntade kanske en halv minut, sen gick tillbaka med snörboll dinglande i handen. Han hade kopplet på sig och för säkerhets skull trampade jag på det medan jag slängde bollen rakt framför nosen åt vänster. Som väntat blev det för stor frestelse och han försökte sticka efter den. Jag sade Ligg igen, hämtade bollen, gick bara ett par meter bort, dinglade, gick tillbaka, trampade på kopplet och kastade likadant. Nu låg han still som ett ljus och tittade på mig. Som belöning fick han kuta efter bollen. Kanonbra!