Kasper har varit på semester. Det trevliga med Skoby är att de skickar med en liten dagbok om vad som hänt under de dagar hunden vistats hos dem. Mest är det nog för att de sen ska veta till nästa gång hur hunden var och vilka den fungerade ihop med. Men ägaren får också en kopia så man kan läsa lite om vistelsen.
Ett axplock:
”Full fart i hagen med /6 hundnamn/ och nya Jack Russel-tjejen Sally. Rolig tjej.”
”Sommarvärme i hagen och /5 hundnamn/ sällskapar.”
”Trevligt i hagen med alla brudarna.”
”Skoj i hagen idag med kompisarna. Nya idag var två strävhåriga taxar. Lika kul på em.”
”Trevligt i hagen trots regnet.”
Tja, inte låter det som han haft det tråkigt? Några är bekantskaper från de båda tidigare besöken, andra var nya. Det var raser som tax, dvärgschnauzer, mops, bostonterrier, JRT och några blandraser av mindre storlek.
Sist i dagboken stod det:
”Allt har gått jättebra. Vaktar sin box lite, men inga problem att ge mat eller vatten. Sedan är han en riktigt kramgo och glad kille. Välkommen tillbaka!”
Det där med att vakta är en fullkomlig nyhet. Jag har funderat lite på det i eftermiddag och undrar om det har med det stora benet att göra. Han fick ett stort nytt ben med sig för att ha nåt att pyssla med de timmar han vistades ensam i sin egen box. Det har han inte haft tidigare, men då har jag fått rapport om att han känt sig ensam. Och det förstår jag, en gårdis vill ha sällskap och Kasper är van att ha sällskap nästan jämnt. Men kanske att alla andra hundar runt omkring (det blir ju en del oväsen och skällande) stressade honom lite och han kände ett behov att vakta benet? Annars vet jag faktiskt inte. Och tjej nummer två som vi träffade när jag lämnade honom skällde han faktiskt på; det är inte heller något han brukar göra på människor så där oprovocerat.
Totalt sett tror jag dock att han har haft det bra, och det blir ju inte ofta vi lämnar bort honom så här. Så många hundar som han lekt med senaste veckan får han normalt knappt aldrig busa runt med, så det borde ha varit en stimulerande omväxling.
Nu har vi haft några timmars glädjeskuttande återseende där han krumbuktat sig som en liten räka. Om ett par dagar är vi nog inne i lunken igen, och då kommer nästa nya grej – lillebror kommer hem.
Vilken supersnygg rev. av bloggen! Nu måste Lakrits känna sig x-tra välkommen! Tänk att det nu är nedräkning på riktigt, att det verkligen snart är dags!
SvaraRaderaMin kompis Mari sitter idag i bilen på väg till Sundsvall för att hämta deras 12-veckors flatte-tik Chilla - kanske en potentiell lekkamrat till Lakrits & Enzo?
Thanks, my friend! :)
SvaraRaderaJag är ganska nöjd med nya bloggen, även om det finns detaljer som kanske kunde varit annorlunda. Men dem glömmer vi nu...
Bor kompis Mari i Vallentuna också?
Chilla är ett koolt namn. Det kan absolut bli en lekkompis, flattar brukar ju ha nära till lek... ;) Tycker de liknar dsg i mycket, förutom storleken och apporteringen då.
Jepp, Chilla kommer att bli Vallentuna-bo. Kanske tur för Lakrits att det kommer ännu en valp hit, annars kanske han riskerar flintis-partier om jag valpsnusar för mycket? ;o9
SvaraRaderaFlintis vill vi ju inte riskera, så det är ju bra om du fördelar gracerna lite... :)
SvaraRaderaKasper blev förresten lite missnöjd att du inte nämnde honom... Han vill också leka med flat... :D