Senaste inläggen

söndag 27 januari 2008

Husse är konstnärlig

Nu har husse lekt vidare med en del andra bilder från igår. Det blev så många bra bilder att det är svårt att välja. Bland annat finns det många härliga afghanbilder och en fin liten basenji.
Kolla och njut av fart och fläkt!






lördag 26 januari 2008

Kasper får sitt lystmäte på hundkompisar

Hundöarna på Drottningholm måste vara så nära ett hundparadis man kan komma.



Storleken har ingen betydelse. Alla är kul att leka med.

Hmmm... ska den där lille få vara med, tycker du?

Vi låtsas att vi är ute på savannen och smyger...En förnäm afghan lade sig i leken. Den var hur kool som helst.

Om jag gömmer mig bakom trädet... Ser ni mig då?

Ytterligare en gårdshund. Vad ska vi göra nu?
Det går undan när man blir jagad av en dalmatiner.
Småhundarna tar det lite lugnare.
Men hallå! Vad är du för en?

Är det säkert att du är en hund?
***
Och så var det dags att gå tillbaka till bilen. Ropade på Kasper att kom, nu går vi. Och han följde med! Över bron. På nästa ö fanns ett par hundar till att leka med. Kom nu går vi! Jepp, han kom direkt. Följde fint med till grinden, där han blev kopplad innan vi steg utanför paradiset igen. Så bra det kändes, till skillnad från de senaste incidenterna...

fredag 25 januari 2008

Tur att det växer godis på stenarna

Jag får nog börja med långlina igen när vi är ute i skog eller på äng. Idag lekte han lös med fyra hundar (varav en var tänkt lekkamrat) och gissa om det var svårt att få honom att sluta. Till slut hittade jag en sten som jag kunde lägga godis på, det blev min räddning. Han ÄLSKAR att hoppa upp på alla stenar, för det växer ju så mycket godis på dem.

torsdag 24 januari 2008

Kände mig som ett ufo

Inkallning
Nu börjar jag inte våga ha Kasper lös längre. Igår gick vi på en promenad och jag släppte honom på en åker. Han sprang och lekte och kom till mig några gånger för godis och klapp. Men så - låååångt bort - kom en matte med schäfer. Direkt drog han dit, utan att lyssna på mig. Är dålig på att bedöma avstånd, men det var säkert 100 meter, alltför långt för att man skulle kunna kommunicera med matten. Gick emot dem, men ville inte springa för att Kasper inte skulle tro att matte gillade läget och ville leka... Hann aldrig fram till dem, så långt bort var de, de gick vidare hela tiden, dessutom. Tre gånger var han sen där och försökte leka med schäfern, sprang tillbaka lite ut på åkern (men inte så nära att jag kunde ta honom) och tillbaka igen. Pinsamt!

Schäfern fortsatte gå (var kopplad) och till sist när de började vika av från åkern tröttnade han och sprang ut på åkern igen. Jag fick äntligen fatt på honom och kopplade. Sen dess har han inte fått vara lös ute...

Kände mig som ett ufo ute på åkern, med noll koll på hunden. Så vill jag INTE ha det!

Längtar verkligen efter kursen nu... Ovillkorlig inkallning och att gå fint i koppel är våra absoluta prioriteter.

Gå fint i koppel
Har börjat träna i trädgården med koppel och targetpinne. Vi går runt, runt. Första varvet är det mycket att nosa av, men snart är han intresserad av pinnen (har ofta klickat den någon gång inne först, så han är beredd på träningen). Jag håller den vid min sida i Kaspers huvudhöjd och k/b med jämna mellanrum.Ger jag vanligt godis är han måttligt intresserad, har nu börjat ge leverpastejstub och kamptrasa, vilket ger bättre effekt.Har börjat träna vidare på detta på en liten återvändsgata. Det är genast svårare, men går jag varv på varv så går det bättre och bättre. (I änden på gatan bor en pudel, vilket gör träningen lite svårare...)
Hur fortsätter jag för att komma vidare? Hur gör jag då vi ska promenera, inte träna? Och hur gör jag då vi verkligen vill komma nånstans, inte bara gå i cirklar?
Har försökt på olika sätt, stanna till exempel. Stanna funkar bra, han sätter sig med det samma och väntar på mig. Men så snart vi börjar gå igen ligger han som en rem därframme. Det känns som om jag trampar på samma fläck och inte kommer vidare. Alla tips mottages med stor tacksamhet, så han och jag slipper gå varandra på nerverna om detta. Ibland önskar man att man kunde prata med hundar och bara förklara vad man vill...

söndag 20 januari 2008

Kasper står fint och busar på brygga





Vi försökte få Kasper att stå lite fint på begäran. Lite svårt med ljus och koncentration, så den här var den bästa vi fick till. Normalt får jag ju inte stå på bordet, så varför nu?


Lite bilder från dagens soliga sjövandring. Kanonfin dag, tyckte vi alla.

lördag 19 januari 2008

Kasper miljötränar

Idag åkte vi in till stan. Kasper uppförde sig väl inne i en fotobutik. Varken stativ eller objektiv nerrivna. Vi är tacksamma.
På gatorna var det mycket att nosa på, men han gick skapligt fint utan att dra särskilt mycket. När vi kom ut på Rålambshovsfältet och Smedsudden blev det en annan femma. Massor av intressanta hundar och dofter. Träffade en annan gårdshund med samma färger. Han var två och ett halvt år, inte högre än Kasper, men aningen grövre. Bägge var kopplade och det blev lite morrande från den äldre hundens sida. Kasper såg lite förvånad ut, han är inte van vid sånt.
Därefter åkte vi på besök. Efter att ha lugnat ned sig kopplad de första fem minutrarna gick det sen jättebra lös med både lägenhet, skor, barn och leksaker. Han till och med sov en stund ovanpå en tiger.
Särskilt kul var att barn och hund kunde leka sida vid sida. Betongbilen laddades med kaksmulor. Sen kördes betongblandaren runt runt och smulorna åkte ut på golvet. Kasper fick äta upp. Ett lysande samarbete mellan barn och hund! Tyvärr inga bilder på detta.

tisdag 15 januari 2008

Husse är konstnärlig




Husse har gjort ett extra vackert porträttfoto av en bild som togs för ett tag sedan. Fin, va? Smöra lite, så blir det kanske fler...


Kasper hittar stora kompisar

I söndags var vi ute och cachade. Hamnade i en brant och hal backe med berg i dagen invid en stor gammal ek. Jag hade fullt upp med att ta mig uppför denna klippa och bestämde mig för att släppa Kasper för att få båda händerna fria och kunna koncentrera mig på uppgiften utan att drabbas av ett koppelryck mitt i en känslig passage. Hunden försvann uppåt, betydligt smidigare än matte.
Jag hittade cachen och började logga. Husse stod på grusvägen nedanför och undrade vart Kasper tagit vägen. Vi började ropa och vissla. Ingen reaktion. Normalt kommer Kasper tillbaka så snart han märker att vi inte hänger med. Det har vi tränat sen valpben genom att gömma oss bakom buskar och stenar.
Jag fixade klart det jag skulle och precis när jag var klar någon minut senare kommer Kasper nerskuttandes från busksnåren. Jag klappade om honom, men något godis blev det inte.
Just då kommer en kvinna med en vorsteh (tror jag) gående och jag kopplar Kasper. Hon börjar prata med husse.
- Var det er hund som jagade två rådjur därborta? Det var en liten hund. Rådjuren hoppade över en bred bäck, och hunden ville hoppa efter, men kunde inte.
Där ser man. Här var jag glad att Kasper kommit tillbaka, lydigt, om än lite sent. Nu fick vi en helt annan version av händelsen. Gulp! Rådjursjakt (eller annat vilt) vill vi absolut inte att han ska hålla på med. Vi kanske får ompröva att ha honom lös i skogen, men det är ju det absolut roligaste och trevligaste vi gör, tycker både han och vi: lufsa omkring i terrängen med honom skuttandes runt benen och en liten bit bort, sätta oss och fika nånstans och njuta av sol och friska dofter, plocka svamp eller bär eller ta en cache.
Nu sätter vi vårt hopp till kursen hos Eva Sognevik som vi ska börja på den 6 februari. Hoppas att hon kan ge råd om sånt vi har missat när det gäller kontakt och inkallning.
Och vilken jäkla tur att bäckdiket fanns.

lördag 12 januari 2008

Nostalgi och sommarlängtan

Hittade lite gammalt footage från Saras filmkamera på när Kasper just var hemkommen till oss. Visst ser det skönt ut i gröngräset? Och vad liten han är!

Nu längtar jag verkligen till sommaren...

Cykelkorgsfilmen

Här kommer nu cykelkorgsfilmen. Kasper håller alltså precis på att bekanta sig med denna nya tingest, som han förhoppningsvis kommer att vilja sitta en del i när det blir sommar.

Tanken är alltså att montera springern, antagligen på Saras cykel (min gamla gröna Trek) eftersom den har tjejram och ganska upprätt sittställning. Sen ska Kasper lära sig springa kopplad i den, varvat med att sitta i cykelkorgen, beroende på väg och sträcka.

Träningen går framåt

Skrev häromsistens om
a) hoppa ned i cykelkorg: har bara tränat det något lite sen sist, står på ungefär samma status som tidigare.
b) stå: här har plötsligt polletten ramlat ner, och jag har ett antal gånger nu fått ett ganska bra stående, även om han ibland tar ett eller två steg framåt samtidigt som han reser sig.
c) backa: fungerar nu om jag går mot honom och säger backa. Då tar han några steg bakåt, jag klickar och belönar. Får köra lite till innan han fattat så bra att jag kan stå still och ge kommandot. Men framåt går det helt klart även här.
Igår var vi på Enzo-dejt och sen sov han sött under en fleecefilt hela eftermiddagen. Idag var vi ute i skogen och letade cache, hoppade upp på stenar och hade kul. Fika i fint läskydd med tak var också mysigt, tyckte Kasper. Då kunde han springa ut och in i regnet och få mackabitar och annat godis lite som det passade honom.
Enzo och vi hoppas på att komma med på en kurs med Eva Sognevik som startar snart. Vore jättekul, för då får vi en träningskompis att öva med mellan kurstillfällena. Sen drar gamla kursledaren igång igen med fortsättningskurs i mars, får se hur datumen passar in.

söndag 6 januari 2008

Kasper springer i snön

Det är superkul att rejsa i snön!

Träningsstatus för Kasper



Det jag skulle behöva träna främst med Kasper är
1) gå fint i koppel - det går ibland bra, ibland skapligt (inne och på asfalt), ofta dåligt till katastrofalt dåligt (gräsmatta, stigar av olika slag, snö). Han drar och vill bara nosa, är helt ointresserad av människan. Helst vill han vara lös...
2) gå fint vid sidan utan koppel - inte nödvändigtvis gå fot, men hänga med nära utan att dra iväg på egen hand. Helst även under störning, men det blir nästa steg.
3) inkallning under störning - inkallning funkar oftast bra när vi är ute i skogen, på fält osv, förutsatt att det inte finns något som intresserar särskilt (andra hundar, vissa människor, hästar eller liknande). Vill få det till att den sitter 100 även i dessa lägen.

Kanske lyckas Enzo och vi få till något strukturerat träningspass, vore kanonbra.

Hemma har vi idag börjat träna att
a) hoppa ner i den nyinköpta cykelkorgen. Detta är ett steg i cykelinlärningen så vi ska kunna ta oss ut på turer när säsongen kommer igång. Gick kanon med köttbullelockning (filmsnutt kanske kommer på bloggen vad det lider), ska fortsätta träna detta så det sitter. Ska även gå omkring med honom i korgen, och sätta korgen på cykelstyret och leda när vädret tillåter.
b) stå - svårt att få till, men nu har han nästan börjat fatta att vi inte vill att han samtidigt ska hoppa en meter upp i luften.
c) backa - går ganska bra, om än lite krokigt, med köttbullelockning. Han har inte riktigt greppat kommandot än om man kör utan köttbulle.

Igår var vi bortbjudna. 3 helt nya personer och 4 personer han träffat tidigare. Först var han uppspelt till max. Som tur var kom vi först, så han hann rejsa runt och bekanta sig med huset lite innan alla andra kom. Efter ett tag var han dock kollugn och sov till och med en sväng i soffan. Det finns nog hopp...

fredag 4 januari 2008

Kasper firar nyår och blir känguru

Gott nytt år och god fortsättning, alla bloggläsare!

Kasper firade nyår lugnt och sansat. När vi var med och hade radion på brydde han sig inte alls om smällarna. Skällde lite på eftersläntrande smällare när vi gått och lagt oss, men det kan man ju förstå - vad skulle de smälla så där långt efteråt för? De kunde väl hålla sig till schemat...

Ett par dagar senare har det nu snöat och det är jättekul. Ska se om jag kan få upp en ny filmsnutt, men tills vidare får ni hålla till godo med Kasper, kängurun.