Senaste inläggen

onsdag 29 april 2009

Agilitykurs

Enzos matte och jag har ju länge haft ambitioner och vilja att gå en nybörjarkurs i agility tillsammans i vår. Vi utsåg en kurs i god tid, redan i vintras, och kontaktade instruktören. Allt väl, trodde vi. Sen har det varit tyst. Jag blev orolig och kollade upp att kursen verkligen skulle bli av. Jo då, det skulle den. Eftersom vi långdrar till Frankrike i slutet av maj ville jag verkligen att kursen skulle starta i bra tid på våren. Eftersom denna kurs var bestämd sen länge valde jag därför bort dels en agilitykurs speciellt för dsg, dels en agilitykurs hos lokala brukshundsklubben.
Nu, sent omsider, visar det sig att kursen inte drar igång förrän tidigast om någon vecka, vilket innebär att jag bara skulle kunna vara med de första tre gångerna eller så. Rätt bortkastat, särskilt som vi nosat lite på enklare agilityhinder redan tidigare.
Desperat jagade jag idag fatt i en kurs på Solna-Sundbyberg brukshundsklubb. De hade redan kört två tillfällen, men hade platser lediga. Jag kunde hoppa med på tillfälle tre redan ikväll!
Enzos matte grejade inte den tajta planeringen, så tyvärr blir det trots allt ingen gemensam kurs i vår. Om de kör den planerade kursen kanske vi kan gå en gemensam fortsättningskurs någonstans i höst istället.

Hur var då kursen ikväll?
Tja, sammanfattningsvis väldigt blandat: svårt, lätt, nyttigt och lärorikt.
Det svåraste av allt var planen. SoSuBK håller till på Stockholmsregionens största anläggning, vilket innebar att det är ett stort område som ligger rätt avsides och fritt från andra än hundfolk. Men desto fler hundar och människor. Där finns flera planer, minst tre, kanske fler än så, för olika typer av aktiviteter. Och Kasper blev superintresserad så snart det gick förbi ett nytt hundgäng, vilket skedde kontinuerligt. Vi har nog aldrig befunnit oss på en så svår plan, utan staket. Och han var ju lös stora delar av tiden, dessutom. Resultatet blev att han stack iväg till andra hundar kanske ett halvdussin gånger. Han kom tillbaka på vissling, men inte direkt, utan först skulle det nosas lite. En liten tröst är att han inte var ensam i gruppen om sju hundar om att sticka. En jack russell-hane i vår grupp var otroligt intresserad av en höglöpande tik modell stor, som uppehöll sig i närheten av vår plan. Det gjorde att första halvan av lektionen var han totalt okontaktbar, tog inte ens den godaste godisbit. Ytterligare en hund, en cavalier, stack några gånger också. De otillåtna utflykterna var det jobbigaste ikväll för vår del.
Sedan fanns där lite svårigheter för mig: vi skulle lära oss slalom, och det tog ett tag innan jag började få in tekniken att visa med kroppen när han skulle springa ut från mig respektive när han skulle springa in mot mig. Det gick klart bäst när jag ”höfttacklade” den pinne där han skulle ut på vänstersidan, sen vek undan på den pinne där han skulle in mot mig på högersidan. När jag väl började få till det fattade Kasper jättesnabbt.
En lite oväntad svårighet för mig var hopphindren. Vi har ju hoppat rätt mycket förut, både hemma, på kurser och på VaBK. Men de här hindren hade sidoflanker som gjorde att föraren kom längre ut åt sidan i förhållande till hoppribban. Mitt kroppsspråk var uppenbarligen otydligt, för ibland följde Kasper mig istället för att ta hindret. Men efter att ha pratat igenom problemet med instruktören sprang jag rakt fram utan att kika bakåt så mycket och visade bara med handen. Och då fick vi en fyrkombination med tre vanliga hinder och en bilring att flyta helt felfritt. Med detta resultat avslutade vi den övningen, kändes som ett mycket bra avslut.
Efter fikat testade vi tunnlar. Det var lättast idag, Kasper älskar ju tunnlar, och även med hinder framför och bakom var det inga problem. En sak vi dock behöver träna hemma är att han verkligen ska sitta kvar tills han får startsignal, inga tjuvstarter. Nu har han en tendens att smyga sig krypande fram lite mot hindret medan jag går bort till min egen startposition. Tipset här är att träna med ett hinder hemma, sätta, gå på andra sidan, vänta, gå tillbaka och belöna om han sitter kvar. Sen som slutbelöning låta honom få hoppa kanske var tredje gång, tills tjuvandet är borta.
Vi avslutade med att kika på hur man kan träna med bara ett hinder, en handlingövning där hunden hoppar i en åtta och man själv byter hand beroende på hundens position. Det såg jättelätt ut i teorin, men var ursvårt i praktiken. Det här behöver vi träna hemma! Man börjar med hunden vid vänster sida och visar på Hopp med den hand som är närmast hunden, dvs. vänster hand. När hunden hoppat över visar man åt höger runt hinderstaget så hunden springer utanför och runt till ens högra sida. Medan hunden rundar staget tar man till högerhanden, och använder ett kort tag båda händerna parallellt, för att sedan bara gå över till högerhanden, som i det läget är närmast hunden. Man visar på Hopp med högerhanden och för sedan handen runt hindrets vänsterstag, möter upp med vänsterhanden, så att hunden rundar vänsterstaget och är tillbaka vid förarens vänstra sida. Krångligt att förklara och krångligt att få till innan jag fick något mer flyt på motoriken. Yngsta deltagaren med pudel var en natural på detta (eller så hade hon tränat detta tidigare), det såg urenkelt ut när hon gjorde det.
Typiskt nog med tanke på min tidspress så är det inget kurstillfälle nästa onsdag, för instruktören är bortrest. Däremot kan vi åka dit och träna själva, vilket kanske vore bra för Kasper och mig. Hindren står uppe jämt, så vi skulle kunna ta oss förbi när som helst egentligen, kanske nån gång då det inte är fullt lika mycket aktivitet där och det blir lite enklare med koncentrationen hos busen.
Nästa tillfälle ska vi köra släptunnel och vippbräda. Det blir spännande, för Kasper har bara provat släptunnel med upplyft tyg och försiktig promenad med en person på varje sida om vippbrädan. Summa summarum kommer vi bara att kunna vara med max fyra gånger på den här kursen, beroende lite på när vi reser, men det blir iallafall tillfällen som inte börjar riktigt på scratch, utan där vi kan lära oss nya saker hela tiden.

2 kommentarer:

  1. Jag är också sugen på att prova på agility. Vi skulle gått men kom ej med.Behöver hitta en bra som inte är förstor.
    Lyckliga ni som bilar till France.Svider lite....
    Första året på 18 år som vi är hemma. Men en liten valp är inte fel det häller så vi blickar mot en rabiesspruta så får vi ladda till nästa sommar.

    SvaraRadera
  2. Du menar för stora hundar? Det är nog bra om det är uppdelat, men i vårt fall har de byggt två parallella hinderuppsättningar, en bana för stora hundar (storpudel plus en till) och en för små. Fast i lilla gruppen fanns ändå med en liten rackare vi måste sänka hopphindren för, annars kröp den under. ;) Så hur man än gör blir det lite mekande med hinderhöjder, särskilt i början.
    Ska bli SÅÅÅ kul att åka ner till Frankrike med bil, hund, cyklar och dator. Har an liten valp är det ju inget att göra, ni får utforska Sveriges alla skojiga platser istället. Har ni möjlighet kan jag rekommendera Storegård hundpark utanför Löddeköpinge, där kan iallafall Hippi få utlopp för all aktivitetslust, och Noella kan nog ha utbyte av att bara nosa och vara med i utkanten.

    SvaraRadera