Genombrott?

Genombrott? Ha! Trodde hon, ja. Det får hon allt förtjäna...

Igår på kurstillfälle 3(5) i Frösunda kändes det som om Kasper och jag fick ett genombrott. Vi jobbade så svetten lackade. Eller om det var solen som värmde. Härlig kväll var det iallafall, och efter hårt arbete nådde vi till slut så långt att jag kunde ha Kasper lös bredvid mig med andra lösa hundar runt omkring. Han följde mig som en skugga!

Vi fick prova på lite ur steg 3 med hundfölj vid skänkelvikning - även det gick bra.

Tidigare på kvällen bytte vi hund och jag fick de båda schäfrarna. Först Comma, som hela tiden gick och spanade efter sin matte. Satan, vad tung hon var när vi inte var överens om riktningen. Perla var enklare, henne kunde jag styra någorlunda med rösten. När vi kommit i mål gjorde jag dock misstaget att slappna av och missade att hon spanade in sin matte bakom mig. Rätt var det var gjorde hon en hoppattack bakåt och kopplet slet loss en nagel med mindre blodvite som följd. Trots allt en jättefin långhårig schäfer.

Vi hade lössläppning också med några hundar i taget. Först provade vi Kasper och Totte, en Old English Sheep Dog, men han morrade så att Kasper förskräckt lade sig på rygg och fortsatte morra, så vi bröt dem. Sedan provade vi med Comma och Kasper, men kanske var Kasper då lite skakis efter den stora lurvhunden, för det gick inte heller bra. Till slut släpptes han med de lite mer veka hundarna: en storpudel, kompisen Enzo, Perla och en spaniel. Först sprang han länge omrking och sökte skydd hos mig, men vi talade ljust och glatt till honom och efter en stund började han leka med Enzo och snart även storpudeln. Han vågade sig på att nosa Perla lite i baken också på slutet. Skönt att se att han repade sig, för så låg har jag aldrig sett honom förut. Kanske mindes han att han blivit biten en gång innan just i Frösunda. Inte samma plats, men dock...

Idag har jag testat lite att ha Kasper lös i trädgården och hoppa hinder följt av tunnel. Det är ju så kul att han har svårt att hålla sig lugn, men han drog inte iväg. Jag kör bara några rundor i taget, för han blir mer och mer på, så annars vet jag inte vart det skulle barka iväg om jag lät honom hållas. Rakt ut genom häcken ut på gatan, antagligen...

Vi funderar som bäst på om vi kan få till nån bra lösning med trädgården, så han kan gå lite mer lös och slippa lina hela tiden. Ingen lätt sak att lösa här, så vi får se vad vi kommer fram till...

Bättre tio tomma hundpåsar i handen än en full i fickan. Kaspiskt ordspråk