Vårkänslan övergick till vinter igen

I morse upptäckte jag snödroppar invid husknuten och solen sken. Jag hade lite jobb att göra klart, sen skulle vi åka ner till havet och njuta av dagen.

Väl där nere hade solen hunnit gå i moln och det blåste snålblåst. Vi utmanade dock vädret och tog en promenad längs stranden och kokade kaffe på min lilla gaslåga. Det värmde gott.

På hemvägen upptäckte vi ännu ett vårtecken (?): man hade släppt ut korna på heden. De hade den goda smaken att söka skydd bland träden, för ute på öppen mark var det inte kul, ens för en ko.

Västar

Angående Ninnis kommentar på gårdagens inlägg: jag hittade västen Ninni föreslog på http://www.gappay.dk/beklaedning-1/french-vest-37/
Är det en sån du menar? De är i nylon, blir det inte a) varmt och b) prassligt?


Den jag kikade på hos Teba ser ut så här:

Väst Trapper art: 9488 Funktionell väst för alla som tränar hund. Lämplig även som fritids-, jakt- och skytteväst. 8 praktiska fickor, däribland stor vattenavvisande ryggficka samt innerficka. Tillverkad i vårt slitstarka borstade TC-1200 material. Impregnerad med Teflonbeläggning för extra smuts- och vattenavvisande egenskaper. Finns i mörkgrön, samt i brun. Ange färg och storlek vid beställning i kommentarrutan. Storlek S-XXL

De egenskaper jag är ute efter:
Många fickor till godis, leksaker, bajspåsar, handvärmarfickor, liten ficka till visselpipa, innerficka, ficka på ryggen till linor, dummy och annat.
Materialet ska vara tunt, så det inte blir för varmt på sommaren (okej , värsta sommardagarna kanske man inte har den på) och rymlig så man kan sätta på sig rejält med kläder under för vinterbruk, och den får inte vara prasslig.
Västen måste gå att tvätta enkelt, utan att förlora vare sig form eller färg.

Min nuvarande väst köpte jag apbilligt på rea, ville inte lägga för mycket pengar innan jag visste om jag skulle gilla att använda ett sådant plagg. Den är riktigt bra för sina pengar, men saknar ryggficka och innerficka samt att tyget är av så dålig kvalitet att det noppar sig efter bara ett par tvättar. 

Paw-västen ser ut så här: 

Denna designade och välsydda väst från PAW of Sweden är perfekt när du jagar, tränar din hund eller bara behöver ett  plagg med många smarta funktioner och oslagbar rörlighet.
Västen är välsydd med många fina
detaljer. Den har, med sina elva fickor,
alla förvaringsmöjligheter du behöver. Knäpps med fyra knappar. Sprund i
sidorna och snygga skinndetaljer.

Västen är tillverkad av slitstark 100 % borstad twill med ett matchande bomulls-foder. Tre innerfickor.


Fram: två fickor med dragkedja, två insticksfickor samt två rejäla fickor för ammunition.
Bak: stor ryggficka samt en mindre ficka med lock.
Ryggfickan är fodrad och går att öppna för att underlätta rengöring efter en jaktdag eller ett träningspass.

Färger: olivgrön och brun.

Jösses, när jag nu tittar på den blir jag lite osäker. Snygg är den, och fickor har den, men hur är det med tvättbarheten? Är det nån av er som har en sån, uppfyller den alla mina krav?

Läser nu (igen) recensionen av PAW-västen (http://www.pawofsweden.se/links/JoF_8-09_.pdf) och den låter ju jättebra även beträffande tvättbarhet.

Dragkedja eller knappar? Jag tror det kvittar för min del, knäpper bara om jag fryser eller plagget riskerar att vara i vägen. I det sista fallet kan det vara en fördel med knappar, för då kan man knäppa bara en för att hålla ihop plagget så det inte fladdrar, men slippa stänga det helt.

Edit: det är på Sweden game Fair i Tullgarn i maj jag eventuellt skulle köpa PAW-västen, ingen annanstans. Blandade ihop två Stockholmsnära slott och tillika två retrieverevent... *skäms*

Paus från allt jobb

Det har kommit in flera brådisjobb nu, men jag kände att jag behövde en paus. Var kan man bättre fördriva tiden än på Teba i Höör? Ett nytt halsband till Kasper, ett multifunktionellt koppel, lite prisvärt träningsgodis, bajspåsar och en fleecetröja till mig för halva priset fyndade jag. Efter visst funderande slog jag även till på två mat-/vattenskålar för den händelse det kommer en till hund in i vårt liv. De har så bra priser där att jag tyckte jag kunde ta chansen, istället för att om några månader betala mångdubbelt i Stockholmsbutikerna.
Jag provade även bland annat en väst, men avstod den tills vidare eftersom den var lite fodrad, vill hellre ha en så tunn väst som möjligt för både sommar- och vinterbruk. Så kan man ha kläder därunder efter väder istället. Hoppas istället på att hitta en Paw of Sweden på retrievereventet i Tullgarn i maj. Blir det inget napp där kan jag alltid beställa den andra västen från Teba via webben, för nu har jag iallafall provat ut storleken.
Vädret är kanon idag, snön smälter som smör. Istället måste vi börja torka av Kasper när han varit ute, det har vi sluppit bra länge nu.

Håller tummarna

I lördags parades Guinness och det ska repeteras idag, så vi håller tummarna för att det gick vägen.

Grattis lillmatte!

Jag, Kasper, vill gratta min lillmatte själv!
Titta vad jag hittade – den allra bästa av presenter!

Jag lovar, den rörde sig nyss... Och var riktigt kul att lattja med. Matte hejade på mig också. Men nu vet jag inte riktigt vad som hänt, rör sig gör den inte längre... Men grattis ändå!

Stor puss från din Kasper!

(Matte inflikar: detta är Kaspers första musfångst någonsin, så nu kan han titulera sig äkta gårdshund.)

Vårvinterkänsla

Först av allt: stort grattis till lillmatte på 18-årsdagen!

Igår, när stora delar av Sverige ökade på sin snömängd rejält, kände vi av den första härliga känslan av vårvinter. Ett par plusgrader gav dagsmeja och det syntes tydligt hur snön gav vika för solens strålar.

Trevligt att hitta ett hundbad strax norr om Simrishamn. Men bada? Nja, inte än, kanske...

Men det var kul att springa utmed stranden...

Snacka kamouflagefärgad...

Upp på snövallen och kolla på havet...

Tjoho, matte, här kommer jag ner igen...

Hoppsan, jag SKULLE ju inte bada!

Torkar i solen.

Kul som alltid att kliva över stättor...

Havet var lika vackert vid Skillinge.

Fåglarna verkar också rätt nöjda över att havet öppnat sig.

Hamnen i Skillinge.

Typisk Skånelänga i Skillinge.

Hund bättre än katt

Det visste jag ju sedan tidigare, men några ytterligare anledningar som klarnat för mej de här senaste sex veckorna:

• Katten hoppar omkring på tangentbordet. Verkar särskilt förtjust i kommatecken.
• Katten stryker sig mot datorskärmarna varpå hårstråna suger sig fast av statisk elektricitet. Fysiksalens gamla ebonitstav och kattskinn blixtrar fram i medvetandet.
• Katten hoppar upp på bänkar och bord. Äter upp det träningsgodis jag lämnat framme vid klickern för framtida hundträning. Så står jag där utan belöning.

Kasper – bergsbestigaren

Utmed bondens väg har man skottat upp väldeliga snöhögar, som nu hårdnat till. Detta har givetvis Kasper uppmärksammat, och han tycker det är ett utmärkt ställe att hålla span från. En liten filmsnutt i ett försök att visa hur mycket snö vi har i Skåne...
http://www.youtube.com/watch?v=q4EvA_oY9ZQ&feature=autofb

Invald

Jaha, så var man invald i VaBK:s styrelse. Ska man tolka det som ett tecken på att det börjar bli dags att pallra sig hemåt? Man får iallafall tacka för förtroendet. ;)

Vi är kvar ett par veckor till, men sedan får det räcka med Skåne för den här gången. Lagom tills vi åker vänder vädret antagligen och det blir omedelbart vår här nere. :O

Mina storvulna planer på att passa på att träna viltspårning på Skånes barmark har ju gått helt om intet, och nu börjar jag inse att inte ens de sista dagarna här har skuggan av en chans att hinna bli spårbara.

Snöplogen

Inbjudan till rallytävling

Det dök upp en inbjudan till rallytävling idag, nära oss till och med. Så jag funderar skarpt på att anmäla oss till den 8 maj. Det är DTBK som anordnar. Då har vi ett bra och görbart mål för vårträningen.
Och en liten ersättning för det läger som inte blev av.

Apporttips inomhus

Vill gärna få lite tips till apportträning inomhus.
Den senaste tiden har jag gjort så här:
Jag har två träapporter (plus lite annat apporteringsbart) som jag lägger ut klockan 11 och 13. Sedan ställer vi upp 3-4 meter bort klockan 6. Jag böjer mig ned, pekar mot den jag vill att han ska hämta, säger Apport. I början var han lite förvirrad och ville ta den jag lagt ut senast, men ju tydligare jag blivit med kropp och blick (har kommit på att det är bättre att kika på rätt apport än på honom), desto bättre har det gått. Nu tar han lätt rätt apport och kommer in och lämnar av. Någon gång ibland stannar han och tar nytt grepp, men på det hela taget (med mina oerfarna ögon) ser det bra ut. Inomhus kan jag inte få till ett längre avstånd med två apportbockar (åtminstone inte kl 11 och 13), dock kan man köra en bock på längre avstånd.
Nu skulle jag vilja få lite tips på hur man kan variera det här, göra det mer avancerat, fast fortfarande inomhus. Är det nåt som låter tokigt i era öron angående hur jag gjort får ni gärna dela med er av det också...

Skåne i olika skepnader

Dags för ett bildinlägg igen. Börjar med några suggestiva bilder där man riktigt känner hur vinden kan ta i och blåsa snödrivor över åkrarna.

Häromdagen besökte vi Bosjökloster strax utanför Höör. Visst ser Kasper ut som en riktig slottshund som bevakar ägorna?

Vi gick en promenad i parken och Kasper var bra ivrig att följa de harspår och andra intressanta dofter som det kryllade av i omgivningen. Han bangade inte ens för att ge sig ut i lössnön. Glad att vi hade flexi på honom. Några bilder som illustrerar hur han fick kämpa för att ta sig fram:

Det finns gott om småfågel här, inte bara de rovfåglar jag pratat om tidigare. Rolf lyckades fånga en rödhake.

Gula ögon

När jag tog Kasper på sista kissningen igår kväll råkade vi ut för något ovanligt. Jag hade pannlampan på mig i vanlig ordning och rätt var det var lyste strålen tillräckligt högt för att se ett par vingar som flaxade mellan träden. I mörkret! Klockan var väl runt halv tio eller så.
Jag försökte följa vingslagen, men rätt var det var upphörde de. Jag lyste upp bland träden och rätt var det var fick jag se dem. De gula ögonen.
Jag hade överraskat en uggla!
Jag vet inte om jag nånsin tidigare i mitt liv sett en livs levande uggla utanför fångenskap. Respektingivande.
Så respektingivande att jag plötsligt kände att jag gick omkring med en vit-och-brun-fläckig stek i andra änden av kopplet. Antagligen är Kasper för stor för rovdjuret, men jag kände att jag inte ville chansa, utan vi vände och kortade ned kvällsrundan något.

Inget läger i maj

När snön ligger som djupast och man så väl behöver de där ljusglimtarna om en varmare framtid får jag veta att VaBK:s läger i Fliken i maj har ställts in på grund av att folk backat ur. Så trist!
Idag hade vi annars ytterligare en otroligt vacker dag och passade på att göra en liten utflykt uppåt Höör. Det blev inget besök på Teba den här gången, dit åker jag nog ensam, så jag kan gå omkring där bland hyllorna precis så länge jag vill. Och bara botanisera.

Apport i djup snö

I nuläget går vi mest på bondens hårt och fint upplogade väg på våra promenader. För att liva upp promenaden lite lekte vi imorse med den repleksak jag brukar ha i fickan. Den är kul både till kamp, apportering och allmänt bus. Jag gjorde några kast av den så långt flexit räcker (vågar inte släppa honom här) och han tyckte det var himla kul att hämta in den. Men så lyckades jag få till ett snett kast som plumsade rakt ner i djupsnön på fältet bredvid. Inte så långt bort, bara ett par meter från vägen, men helt osynlig var den, bortsett från hålet den lämnat efter sig i snön.
–Apport! sade jag optimistiskt. Tänkte att man kan ju chansa. Hade inte så stor lust att plumsa dit själv och blöta ner jeansen.
Kasper satte av och stannade på rätt ställe. Han fick tag i repänden som låg rätt ytligt. Men sen tog det stopp. Den benformade gummigrejen hade uppenbarligen satt sig hårt fast i snön, antagligen på tvären.
Jag hejade för allt vad jag var värd, rädd att han skulle tröttna och ge upp:
–Jaa! Duktigt! Heja på!
Och han högg i för allt var han var värd. Jag såg hur han spände alla musklerna i hela kroppen, lutade sig bakåt och bara droooog. Alla hans tio kilo hängde i repet. Och till slut gav snön med sig och släppte upp leksaken ur sitt grepp.
Mäkta stolt sprang Kasper tillbaka med leksaken i högsta hugg och fick både kamp och godis som belöning.
Så där duktig och idog har jag aldrig sett honom tidigare med nån dold apport. Han brukar ofta vara rätt snabb med att ge upp och istället ge sig ut på andra nosningar och upptåg. Är lite imponerad över honom, det var med hans mått mätt riktigt djupt där!