Mauritiusdagbok lör 14 jan

Vi tog bussen till Arsenal där vi sett ett antal klädaffärer, såg ut att vara lågprisbutiker. Väl där visade det sig att det var rena lyxinredda kylskåpsbutikerna med märkeskläder. Antagligen till lågpris om man är van att handla sådana till högpris. Men om de ska jämföras med priset på ordinarie icke-varumärkta kläder var priserna inte alls konkurrenskraftiga. Vi tittade plikskyldigast igenom alla butikerna, och Rolf dessutom en instickare till en modellskeppsbutik. Jag tackade nån hinduisk ande för att vi inte har något fönster eller annan plats hemma som lämpar sig för ett mauritiskt modellfartyg.

Vi åt lunch hemma på strandvägen på Le soleil couchant. Jag frågade efter hummer, men det var man tvungen att beställa i förväg. Jag ville då beställa det till söndag alternativt måndag lunch, och fick ett telefonnummer för att ringa på söndag eftermiddag och kolla om de lyckats få tag i denna råvara. Den kinesiska servitrisen sade att det kunde vara svårt att få tag i hummer nu efter stormen på grund att att vattnen rörts upp, och trodde själv mer på tisdag. Men då sitter vi ju på planet hem!

Sen låg jag och slappade på stranden och poolen resten av dagen. Rolf promenerade till den nyfunna klädaffären, men jag tyckte jag köpt nog och orkade inte hänga på. 

På kvällarna spelas segamusik och de färgade gästerna som kommit över helgen från Réunion dansade och sjöng som galningar. På Réunion är visst segadansen lite annorlunda. Den västerländska publiken tittade på lite mer sansat.

Del 3 om sega:

The dance is a series of shuffling steps with no set pattern, with hips swinging and arms outstretched. The dancers shuffle around each other before facing each other and sitting down on the floor, bending their torsos forward and backward, much like a courtship dance.