Bilder från Rimbo

Har inte hunnit meka med dem, men här kommer iallafall lite bilder från dagen.

Alla VaBK:are utom Anette kom med på den här bilden (okänd till vänster): Lili, jag, Inger, Agneta och Carola.

En stilstudie på vårt ekipage.

Kontakt!

Sitt och gå runt hunden.

Ibland har vi onosig hund och slakt fint koppel ...

... och ibland inte.

Här har han börjat spana in belöningsryggan.

Så här såg banan ut:

Framförmappen och ny superbelöning

Jag testade Kaspers framförmapp i morse. Det står klart vad vi tränat den sista tiden:

1. Hoppstå
2. Backa
3. Snurra runt
4. Ligg
5. Stå

Ja, det är ju 1, 3 och 5 vi har tränat, de andra fanns kvar så starkt sedan tidigare. De där kommer jag att behöva på kursen imorgon. Och lite till. Har tyvärr tappat bort läxpapperet, så slarvigt av mig. Har haft det med lite överallt för att träna olika moment, och nu är det puts väck. Vi får väl se om jag glömt bort något totalt.

Superbelöningen, då:
Igår kväll satt vi och tittade på en bluerayfilm. Husse hade för första gången i Kaspers (snart) treåriga liv köpt en påse chip, med smaken sour cream and onion.
Vips var Kasper framme med en leksak hos husse.
”Kan jag få byta den här mot ett chips, husse?”
Snart kom det största och finaste benet och byttes mot ett chips. Och ännu en leksak. Och en till.
Det tog inte lång stund förrän vi hade en hel hög på bordet. Kasper rensade runt på husets alla golv i jakten på bytesobjekt mot de åtråvärda chipsen.
Nu är ju varken salt eller lök nåt man egentligen ska ge hundar, men några enstaka är säkert ingen fara.
Det kan ju vara bra att ha en superbelöning i bakfickan som är lite enklare att få tag i än älgkött...
Tror dock inte att ens chips med sour cream and onion-smak kan få gunstig herrn att upphöra med nosandet.

Rallytävlingen i Rimbo - resultat

Solen sken och det var lagom varmt. Jag hade med ett par skyltar som vi tränade på lite före start. Jag hade en blandning av köttbullar och älgkött som jag lade i stolsryggan i Kaspers åsyn och ställde några meter efter målgång. Husse var med och fotade lite innan han tog cykeln och hojade hem, cirka fem mil. Jag tog över kameran och fotograferandet efter det att vi gått banan som nr 11. Så, efter alla dessa förberedelser, hur gick det då?

Vi gjorde precis så gott vi kunde. Jag gjorde inga förarfel, men hade en dammsugande hund från start till mål. Normalt brukar det bättra sig en bit in i banan, då han plötsligt får upp uppmärksamheten på vad vi håller på med. Så inte denna gång.

När de skulle meddela resultaten och dela ut priser började de underifrån, dvs. de som inte klarat sig på nybörjarnivå och hade fått sämst poäng räknades upp först. Jag höll andan varje gång ett nytt namn lästes upp. Det var ganska många underkända ekipage. Så var det dags för sista resultatet innan de kom in på den godkända listan: Eva och Kasper. Skit! Vi hamnade alltså precis på fel sida gränsen den här gången.

Vi fick totalt 16 poängavdrag på nosande, 2 på sent utförande av övning (han stod länge och nosade och jag fick inte med mig honom), 2 på sträckt koppel (på grund av nosandet), 2 × 3 poängs avdrag på bristande samarbete (nosandet) och 3 poäng på mindre förarfel (skylt 10, vet faktiskt inte vad det är, måste kolla det). Dessutom fick vi 6 poängs avdrag för helheten.
Den räknekunnige inser att vi fick 65 poäng, dvs. 5 poäng under godkänt.
Domaren Liss-Britt Elegårds kommentar: Mycket nosande är det, försök öka farten.

Det var konstruktiv kritik. Jag brukar nog gå snabbare än jag gjorde idag, men domaren skrämde mig lite före start genom att betona att hon verkligen ville se löst hängande koppel i en vid båge. Därför gick jag nog omedvetet långsammare, för att inte få sträckt koppel. Lyckades ju ganska bra, men så här i efterhand undrar jag om inte något mer fel på sträckt koppel hade varit att föredra: då hade Kasper observerats på att nu går vi bana och här ska inte nosas! Jag tror hon har en poäng i det, ska verkligen försöka anamma detta till nästa gång. För nu känns det ju ändå som om vi har häng på ett godkänt.

Swedish Game Fair på Tullgarn

Åkte och kikade lite på Swedish Game Fair på Tullgarn idag.

Labbe som testas på en rullande vildsvinsapparat.

Hittade Katarina och Ellis vid deras första ruta. Katarina hade redan gått men Ellis och hennes parkamrat lyckades jag fota.

Parkamratens hund.

In för avlämning.

Startdags för Ellis och Extra.

Tjoho, här kommer första dummyn.

Lätt oskarp närbild av Extra.

Extra hoppade över balarna fint på utvägen, men sprang runt på tillbakavägen.

Sen gick jag en shoppingsväng och när jag kom tillbaka var de försvunna. Hörde av Åsa att Katarina brutit, men Ellis vet jag inte. Det var mycket jaktgrejer, det ena kikarsiktet längre än det andra. Det hindrade mej inte från att hitta lite prylar att fylla ryggsäcken med.
Det regnade rätt rejält mellan varven, men jag lyckades fota lite miljöbilder ändå.

Shoppingresultat:

• Jacka Sandfield, tunt och lätt regn- och vindtätt material som andas, avtagbar luva och ärmar, ficka bak
• Stövlar Genzo Trapper Extreme, breda skaft, bred läst, lätta, verkar varma till skillnad från vanliga gummistövlar (nu ingick ett par knästrumpor plus skötselmedel för att hålla neoprengummit mjukt och fint)
• Två smådummies till Lakrits: Mystique Dummy Markering och Mystique Dummy Pocket
• Ett mjukisdjur till Lakrits: and med naturtroget pip
• Lite hundgodis till Kasper
• Fyra korvar från Vaggeryds chark för 100 kr, valde 2 vildsvin, 1 hjort, 1 brännvin
• En Forbondekorv från Björks i Färila

Nya valpbilder

Valparna blir allt livligare. De ljudtränas och får vistas ute.

Sötnos har lagt beslag på sko.

Här kikar Nacken fram lite försiktigt.

Huvudet med något syskon.

Huvudet tar täten ...

Rallyträning inför söndagen

Med regnmolnen mörkt hotfulla i horisonten anlände vi till klubben. Efter att ha fixat lite pappersexercis plockade jag fram lite skylthållare och byggde en kort rallybana. Det var bara ett fåtal personer där, och alla snackade, ingen tränade. Så Kasper och jag körde banan två varv och jag passade på att träna belöning med kokt älgkött i stolsryggan.
Jodå, vissat hade han bra fokus mot den ryggan!
Lite småmissar som vi tränade lite extra. Och så lade han sig en gång på Sitt. Suck. Tycker vi tränar det mycket, men det sitter ändå inte hundra.
Nu har jag plockat med mig lite skyltar så vi ska kunna ha en ”framhoppningsbana” på söndag. Jag gissar nämligen att det kan gå lite enklare om Kasper vet på förhand vad det är vi ska göra, så det inte blir någon överraskning när vi står på startlinjen.
Satt sen och snackade lite med ett par klubbkompisar och fick det suveräna tipset att lägga kompostgaller över nysått gräs. Lotta, precis som jag, har en grävglad hund. Och fyller man igen och sår nytt kan man ge sig sjutton på att det blir upprivet inom kort. Kompostgaller har de flesta hundar respekt för, och med ett sånt liggande på marken har deras hund tagit en lov runt och gräset har kunnat växa upp ifred. Det där ska jag allt testa nu när jag ändå kommer att vara hemma med valp i sommar, och har tid och vattna och så.

Småsläktingar

Kasper har blivit farbror. Hans bror Bardur och tiken Embla har fått fyra valpar i Danmark. Grattis, Jenni!
Vad stort det känns, att den lille plutten har blivit så stor att hans kullsyskon börjar alstra valpar.
Nu är dessutom syrran Binkis på gång att valpa vilken dag som helst. Då blir han morbror till på köpet. Jösses.

PM till valpkursen

Alla redan damp det ner ett PM till valpkursen. Ser att bortsett från min klubbkompis som ska gå med som observatör är det ännu bara två till på sändlistan. Jag har svårt att tänka mig att en sådan kvalitetskurs kommer att gå av stapeln med så få deltagare. Men man anmäler sig normalt först kanske när man sitter där med valpen i famnen och undrar – hjälp, vad ska jag ta mig till med det här beteendet? Och så börjar man leta kurs med andan i halsen.
Jag är iallafall glad att jag såg kursen redan nu, för om jag börjat leta den 16 juni så hade den säkert redan varit fullbokad.

Lakrits är officiell

Råkade surfa in på Hunddata idag och fick se att Lakrits blivit registrerad nu:

Och imorgon fyller de fem veckor. De börjar ju bli riktigt stora... 

Varningens ord, valpkurs och utställning

Ett ganska ordagrant återgivande av telefonsamtal nyligen med min mamma:

Riiing.
– Hej, jag måste ringa och varna dej. Du vet min bekant som tidigare haft flera weimaraner och nu har en labbe? 
– Ja?
– Jag berättade för henne att du skulle köpa en ny hund, och då sade hon att bara det inte är en sån där jaktlabbe. De är så avmagrade, hetsiga och uppstressade. Det är väl inte en sån du ska köpa?
– Jo, just en sån ska jag köpa.

*Skratt.*

Sedan har jag – redan innan jag faktiskt köpt hunden – anmält mig till valpkurs i Eva Bodfäldts regi. Det är Carina Persson som håller den i juli, och nästa kurs skulle inte bli förrän oktober, och det kändes ju för beige. Att han inte riktigt hunnit bli 12 veckor (skiljer ett par dagar) tyckte Eva inte var något problem. Det känns bra med ett par tillfällen att få lära oss att umgås med andra små valpar av olika raser rätt tidigt. Och så gillar jag hennes pedagogik.

Sedan tycker man på VaBK att jag, eftersom jag ändå ska vara med och arbeta på klubbens utställning den 12 september och planerar att ha åtminstone Lakrits med mig där, borde ställa ut honom som junior.
– Ställa en jaktlabbe? sade jag förbluffad.
– Ja, är det nån gång de kanske har en chans att gå bra är det medan de är juniorer, tyckte folket på klubben.
Jag får fundera på det, det innebär ju egentligen ingen meransträngning eftersom vi ändå finns på plats, och det kanske vore kul att göra det en endaste gång med honom. Jag har ju faktiskt visat Kasper två gånger, så gått i ringen förut har jag, om än med annan ras. Vad säger du om det, Anita? Häpp.

Cykling, hundpromenad och älgkött

Idag var våren tillbaka efter först en högsommardag i lördags och sedan en åskig höstdag igår. Alltså tog jag chansen och cyklade med Kasper mitt på dagen, drygt 4 km blev det.
På eftermiddagen träffade vi Enzo för första gången på länge och gläder oss åt att han blivit mycket piggare med nya medicineringen mot sin brist på sköldkörtelhormon.
Sen ringde Agneta H och hade hittat lite älgkött i frysen åt mig. Eller egentligen åt Kasper. Så då blev jag ju tvungen att åka på rallyträningen också, fast jag egentligen tänkt skippa den idag. Tack snälla, nu ska det kokas gottgott till tävlingen.
Vi körde banan tre gånger. Första gången gick det uruselt. Han nosade, han hade totalt glömt hur man gjorde Fronten, han ville ångloksdra bort till belöningsskålen. Nästa gång gick det aningen, men inte mycket, bättre. Tredje gången gick det halvskapligt.
Måste komma ihåg här hemma att träna på att lägga gröna belöningsskålen i min stolsrygga, för den glömmer jag ju alltid att ta med mig till träningen.

Nya bilder på valparna

Kennelmamman har hunnit med att lägga upp lite färska bilder på småvalparna. Några smakprov, fler finns på kennelns webb:

Ryggen och Nacken (hanar) och Rumpan (tik) leker med en kartong. De har fått komma ut i stora världen köket nu.

Nacken kikar på när Vänster och en annan gömmer sig under järnkaminen.

Söt tröttis.

Kasper – lite nya bilder

Den senaste tiden har jag emellanåt testat hur Kasper reagerar om jag ropar på Lakrits. I början kom han larvande ett par gånger, men när jag förklarat att det var fel och gått tillbaka med honom utan belöning insåg han rätt snart att det var fel ord att lystra till.
I förmiddags gjorde jag om samma grej. Jag lade honom och gick kanske 30 m bort. Skuttade lite, pep lite med långa taxen, ropade Lakrits och till och med ropade Kasper. Han låg stadigt som en stock. På Kom kom han däremot kutande som en liten gris, ivrig att få sätta tänderna i den älskade taxen som matte hade bakom ryggen.
Det känns skönt, nu börjar jag bli rätt säker på att han kan skilja på Lakrits och Kasper, trots att båda namnen uttalas med ett kort a-ljud som första vokal.
Igår passade vi på i solen att ha fotosession på gräsmattan. Några bilder där jag för en gångs skull är bakom kameran:

Ligger fint med stort fokus.

Sitter med lika stort fokus.

Lite lek och bus.

Tjena husse, ska vi leka?

High five!

Värsta brottningsmatchen.

Får man smyga efter katt nu ...?

Rallytävlingen i Rimbo

Idag fick jag PM:et till rallytävlingen den 30 maj i Norrtälje lokala kennelklubb utanför Rimbo. Lite decent starttid för en gångs skull, man ska anmäla sig mellan halv tolv och tolv, första start 12.30. Jag fick startnummer 11.
En del nosning är nog oundvikligt, särskilt som 10 hundar redan passerat när det är vår tur. Men man kan ju hoppas att vi klarar oss ifrån rena dumfel den här gången.

Agnetas dundergodis var kokt älgkött. Hur enkelt är det att fixa fram så där på stört? Suck.

Kaspers mamma död

Läste tyvärr den tråkiga nyheten i Kaspers kennelblogg att hans mamma Sunna plötsligt dog igår, 6 år gammal.
Här en bild från när hon tog hand om den kull Kasper kommer från. Det är Kasper som ligger som den lilla morsgrisen närmast mamma Sunna.

De var så lika i ansiktet, hon och Kasper. Bortsett från bläsen då. Tänker mycket på er på kenneln.

Rally i solen igen

Igår kväll var det rally på öppna träningen, och riktigt skaplig uppslutning. Vi byggde två banor, en normal och en låååång, och fick därmed med praktiskt taget alla skyltar som förekommer i nybörjarklass.
Kasper startade som nummer fyra på den bana jag byggt, och jag inledde med att bara köra några starter. När han gick fint och inte nosade utan hade fokus på mig bröt och belönade jag. Vi gjorde så ett par gånger och sedan gick vi banan. Det gick hur bra som helst, förutom på en skylt där jag klantade mig så att Carola skrek. :) Jag missade att vid Läggande under gång ska man stanna till hos hunden (typ utgångsställning, fötterna ihop) innan man går vidare för att visa att det är föraren som styr. Detta är ytterligare en regel jag missat, trodde att man skulle vidare direkt när hunden lagt sig. Tur att vi gick igenom den skylten! Annars gick det så bra under första rundan att jag borde avbrutit redan där.
Men jag var ju nyfiken på den andra, långa, banan. Den var såklart bra lagd av Anette, men ack vad nosig Kasper var där. Det var en himmelsvid skillnad mot bana ett. Nu fanns ju löptiken Thella på plan, men jag undrar om det bara var det. Jag var helt utpumpad efter att ha försökt hålla Kaspers fokus på mig. Utan någon jätteframgång.
Efter fikapaus gick jag den första banan en gång till, men nu nosade han även där. Sen fick jag något extra godisgott av Agneta H i utbyte mot de köttbullar hon fick av mig i måndags, och jösses vad intresserad Kasper blev av dem. Jag lade dem i hans belöningsskål och gick bara ett fåtal skyltar på långbanan. Nu var det minsann fokus på herrn! Jag måste allt kolla med henne vad det var för krutgodis hon tillhandahöll, bättre än vanliga köttbullar var det iallafall.
En annan sak vi behöver träna är att när det är Öka takten-skylt före målgång (rätt vanlig kombo) så får inte Kasper springa fortare än mig för att godisskålen drar på andra sidan mållinjen. Nu glömde jag ryggan hemma igår, hade annars tänkt träna på att avsluta i den. Men ställa godisskål på marken och öva på att jogga mot, från och runt den kan man ju göra här hemma på gräsmattan.

Stänga låda och skåpsdörr

Det här har vi tränat för jättelänge sen. Det var långt innan köksbytet, då lådorna var ganska tröga, tror han fortfarande var valp då. Minns iallafall att han fattade targetlappen snabbt, men att det var svårt att få till ett riktigt stänga på grund av trögheten.

Nå, nu ingår även detta i läxan till klickerkursen, så jag tänkte att jag får väl ta tag i det nu ikväll och se var vi står där. Hittade ingen postit-lapp, så jag tog ett gammalt visitkort och en bit tejp som target. Vit lapp på vit lucka/låda var kanske inte idealiskt, men det visade sig funka iallafall.
Jag började med en låda, satte på lappen och visade honom den. Vips var han där och nosade. Klick.
Snart höll jag in klicket och han tog i lite mer med nosen. Då åkte den nya, mer lättglidande, lådan in nästan helt. Klick.
Tog snart bort lappen och körde utan. Funkade finfint.
Sköt ut lådan lite längre så det behövdes lite mer fart att få in den. Då tog han i frustration till tassen till hjälp. In åkte lådan. Klick.

När lådstängningen satt så fint bytte jag till öppen skåpsdörr. Började med att sätta dit lappen. Kasper nosade först inne i skåpet, men när inte det gav något nosade han på dörren. Klick.
Efter ett par nosningar åkte lappen bort och han stängde lätt dörren på i princip varenda försök. Klick.
Vad skönt att detta moment fortfarande satt så bra! Vi får väl köra en eller ett par repetitioner till, men det är inget vi behöver lägga jättemycket tid på.

Hur tror du Kasper kommer gilla lilla labbe-valpen?

Fick en fråga på en annan blogg:

”Eva, hur tror du Kasper kommer gilla lilla labbe-valpen?”
Jag tror han kommer att älska honom. Kanske lite väl mycket. Misstänker att jag får skilja dem åt emellanåt så den lille får vila. Göra nåt slags schema, kanske, där lek med Kasper blir en del, och äta, sova, socialisera, miniträna osv blir andra delar.
De få hundar som varit inne här hos oss tillsammans med Kasper har fungerat hur bra som helst. Han har (hittills) inget behov att försvara sina ben eller leksaker. Ska bli väldigt spännande att se interaktionen dem emellan, så får vi väl se var vi människor behöver gripa in och vad de klarar att reda ut själva.

Hur blir det med en ny valp? Vad ska tränas?
När man skaffar sin första hund är det så mycket nytt. Vad ska man köpa? Hur ska man potträna, socialisera, träna kontakt osv? Nu inför andra hunden har vi ju det mesta här hemma redan, och det som kan behöva kompletteringsköpas kan man ta efter hand, det känns inte som om jag behöver springa iväg och köpa en massa saker redan nu. En stor bädd finns redan. Om han sedan kvalar in att få använda den beror lite på hur bitig han blir. Inför Kasper fick jag rådet att skaffa en billig bädd av typ banankartong och kudde – för han kommer ändå att bita upp den. Han bet ingenting i sin bädd! Nu har Kasper alltså redan en stor fin typ saccosäck som han sällan använder och som istället kan bli Lakrits, så om vi behöver akutskaffa nåt annat beror egentligen på hur Lakrits hanterar denna dyra tingest. För frigolitkulor över hela huset är väl inte vad jag siktar på ...
Vad vi ska träna i början har jag väl någorlunda klart för mig, och kennelmamman kommer säkert att bidra med mer. Något jag kommer att satsa mycket på är passivitetsträning. Jag trodde jag passivitetstränade en hel del med Kasper, men så här i efterhand inser jag att det borde jag lagt mycket mer krut på. Det är svårt när man är nybörjare på hund att veta hur, och hur mycket, man behöver träna något, även om man läser/får förklarat för sig vad man borde träna in.
Likaså kommer jag att vara mycket konsekventare i koppeltränandet redan från start.
Sedan har ju Lina lagt upp en mycket fin lista på valpträningssaker, som jag kan passa på att kopiera in hit:

I de två senaste numren av Canis skrev Lena om valpträning, och listade några saker som hon ville lära sin Totte under hans första 6 månader. Listan är jättebra, och den ser ut så här:

1. Sitt namn

2. Inkallning

3. Leka i olika miljöer

4. Slappna av i olika miljöer

5. Putta på min hand

6. Följa efter

7. Ta ögonkontakt

8. Flera roliga trix

9. Bära föremål

10. Lämna föremål i min hand

11. Påbörjat de viktigaste grundfärdigheterna

12. Vänta på varsågod

13. Burlekar

14. Stadga

15. Gå över, under, upp på och i saker

16. Nosarbete; spåra och leta efter grejer

Har även lagt till några saker som jag (Lina) dessutom vill träna på, delvis med lite hjälp och inspiration från mina vänner på klickerforum:

- Gå i koppel

- Titta på andra hundar som leker/springer/tränar

- Inte jaga

- Skvallerträning

- Omvänt lockande

- Dela saker med andra hundar

- Inte vakta bur/bil

- Hantering

- Miljöträning

- Socialisering

- Belöningsutveckling

- Shejping

- Kedjeträning 

Labbevalparna äter fint

Och så kikar jag in hos Thorsvi, och därifrån måste jag ju också hämta en bild. Labbevalparna äter riktigt symmetriskt och fint.

Gårdshundsvalpar

Råkade besöka en gårdshundskennel på webben ikväll, och måste helt enkelt dela med mig av det jag läste hos Kitenga kennel, som för övrigt är Kaspers pappas kennel.
En gårdistik som skulle valpa råkade i trubbel, blev snittad, fick dåliga blodvärden och antibiotika. Kunde därför inte amma. Kennelns övriga gårdshundstikar stod lägre i rang och vågade inte släppa till mjölk. Så hoppet stod till gårdens rottis, som gjorde sitt nya oväntade jobb med den äran. Kika in på kennelsidan och se på rottisen som ammar de små gårdisvalparna.

Särskrivet foto från Skåne

Jag har äntligen rensat kameran och hittade detta lite roliga foto från förra trippen till Skåne. Vilken tur att de lade till ordet ”påse” där på slutet...

Rallyträning i solskenet

Vi behöver ju verkligen träna lite mer rallylydnad inför Rimbo 30 maj. Så jag åkte till klubben ikväll och hade sån tur att hindren redan stod uppe sen en tidigare kurs. Vilken flax! Lite mekade vi om dem, men det stora jobbet var redan gjort.
Vi var fyra som tränade och eftersom Kasper gnällde där han satt fastbunden fick han vänta till sist med att starta. Jag körde med externbelöning (köttbullar i gröna skålen) och det kanske var bra. Första varvet var han i och för sig ganska nosig, men de två övriga varven hade han bra fokus på mig. Det enda var att sista skylten för mål var språngmarsch, och då drog köttbullarna så mycket att han inte höll jämna steg med mig (eller jag med honom) utan drog före. Det där skulle absolut ge poängavdrag på tävling, så jag måste tänka på att ha belöningen längre från målskylten, kanske inne i min rygga. Borde ta med mig den och testa det på torsdag.
Annars hade vi två problem: varv två var Fronten som förgjord, gjorde nog om det delmomentet tre gånger på två olika skyltar innan det satt. Varv ett och tre gick dessa skyltar å andra sidan hur bra som helst. Konstigt, får ingen logik i det. Tror inte jag betedde mig annorlunda på något sätt.
Vårt andra problem var mitt fel. Vi hade en Sitt-och-Ligg-och-Gå-runt-hunden-skylt mitt inne i en Sakta-zon, och jag glömde mig och gick för fort där. Som tur var skrek träningskompisarna, så jag sansade mig. :)

Imorgon är det möte inför utställningen i höst, så jag ska väl pallra mig dit och bli frivillig till någon syssla. Helst en syssla där man kan ha med liten valp i nån hage. Blir ju bra miljöträning för den lille herrn.
Och på torsdag är det rally på allmänna träningen, så då ska vi absolut dit igen.

Husse gjorde några svartvita bilder igår på valparna:

Och sen kunde vi inte låta bli att leka lite, de trötta smånassarna liksom inbjöd till det:

Suga tummen

Idag var vi och kikade på de små telningarna. Ja, Kasper fick stanna hemma, men både husse, jag, lillmatte och hennes pojkvän for den timslånga vägen till Thorsvi bortåt Enköpingshållet.

Fina mamma Guinness

Guinness kom och hälsade helt lugnt, inte det minsta orolig att vi utbölingar skulle komma och klämma för mycket och närgånget på hennes fina små valpar.

Här sitter jag verkligen i högsätet.

Hela bunten kommer på visit. De var så klart helt bedårande underbara. 

Högertiken, Huvudet och Nacken.

Emellanåt levde de rullan.

Av hanarna verkar Huvudet vara kaxigast, iallafall för tillfället. De båda gråbruna hanarna kändes rätt likvärdiga till sättet, även om Nacken charmade lite extra genom att slicka mig riktigt ren på hela vänsterhanden och sedan suga tummen en lång stund.

Ryggen

Nacken

Huvudet

Huvudet igen

Även tikarna var framme och klängde och klättrade. Efter att ha varit vakna och aktiva i kanske en halvtimme föll de alla ihop av stor utmattning och låg utdrällda som kläderna i ett tonårsrum (oj då, nu ligger jag illa till, efter den liknelsen...).

Busungar

Rullen är till att klättra och sova på, tycker valparna.

Sara och Simon beundrar en valp

Ellis, som ska bli matte till en av tikarna och redan är matte till en annan Thorsvihund, Extra, och Agnetha, matte till Thorsvihunden Kiwi, kom förbi och hälsade. Kanske inte så mycket på oss som på valparna... :)

De sover sött på gosetuppen

Liten tik, tror jag

Jag lämnade kvar en grön snuttefilt som Lakrits ska få ta hem med mamma- och syskondofter på, så han inte längtar ihjäl sig sen. Sen, när är det? Den 16 juni hämtas han hem till oss. Men redan dessförinnan blir det ett nytt besök den 3 juni, då har de hunnit fylla sex veckor.