Jag tog ett par inte alldeles bra bilder i motljuset med iPhonen. Har mekat lite med bilden i Photoshop, så nu är bilden iallafall tolkningsbar.
Här ser man slutsnitseln i vänster förgrund. Där Kasper står finns den andra skanken, den av naturen ditlagda. Visst är det en enastående slump att dessa båda skulle hamna så nära varandra?
Här är naturskanken, Kaspers fina fynd. Man ser tydligt allt det avgnagda, ingen människa skulle släpat runt en så lång skank.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar