Vi satt och njöt av fredagsmiddagen när jag hörde hur det tuggades på något misstänkt metallföremål.
– Kasper, kom hit! Oskyldig hund dök upp, utan något i munnen.
– Var är grejen? Hämta grejen!
Hunden snodde runt för att återkomma med något litet i munnen. Föremålet byttes raskt mot en bit ost (han har ju varit i Frankrike). Nämen, titta, ett litet AAA-batteri.
En kort stund senare hördes ett klinkande metalliskt ljud igen.
– Kasper, kom hit med grejen!
Han dök snabbt upp med nästa batteri i förvissning om en ny god ostbit.
Vi vet fortfarande inte riktigt var batterierna kom ifrån, eller hur de hamnade på golvet. Men det är tur att han tuggar så försiktigt på vissa saker och inte okritiskt bara sväljer...
Nä, batterier + hund ska endast vara till fyrbeningar som man köper i leksaksaffären. Tur att det gick bra!
SvaraRaderaJodå, sånt är jag inte längre orolig för. Han brukar undersöka konstiga föremål genom att tugga försiktigt på dem, liksom vrida och vända på dem i munnen. När man märker att han gör det är det dags att kolla vad han har fått fatt i. ;)
SvaraRaderaNu har jag förresten fått klarhet i batteriernas ursprung. Det var husses pannlampa som ramlat ner på golvet, gått upp och ut ramlade tydligen två av tre batterier. Nu ska vi bara hoppas att den fungerar igen närt batterierna sätts i. Det har sina sidor med stengolv...