Brocante, resårband och cachning

2012-09-23

Tvättade lite eftersom det verkade bli torkväder, till skillnad mot morgondagen, som utlovat regn.

Sen cyklade vi ner på stan där det var brocante med lite högre kvalitet än på de vide grenier vi varit på hittills. Köpte två fasaner i tenn (?) av Maurice Frecourt och vi åt sedan lunch i allén innan vi hojade vidare för en fika på Café de la ville vid andra stadsporten.

Brocanten hölls precis utanför stadsporten. Denna man köpte jag två tennfasaner av.

Kuriosaförsäljningen fortsatte in i allén.

Café de la ville nära den andra stadsporten.

Satt ute i trädgården och läste. Rolf cyklade några mil.

Lagade hajfisken till middag: sås på riesling och grädde, lök, champinjoner, fänkål, grön paprika, tomat. Mycketgott, kan nästan ätas vegetariskt.

2012-09-24

Grått o regnigt.

Åkte till Sens efter lunch, besökte äntligen katedralen, den första stora gotiska katedralen i Frankrike. Rolf dristade sig in i en sybehörsaffär för att köpa ett resårband. Avez-vous des bandes élastiques? Damen undrade vad han skulle ha det till. Det fanns nämligen en mängd olika elasticiteter, tjocklekar, färger, you name it. Vid hans tvekan frågade hon pour vêtements? Nej. Då pekade hon på en hög hylla med ett antal rullar med fina runda resårband i olika tjocklek. Vi kände först på det tjockaste vita, men det var för mjukt. Trop douce? Ja. Då plockade hon ner ett mörkblått band som blev perfekt. Rolf köpte 2 meter och försökte förklara medan hon slog in i kassan: c’est pour mon photo appareil, och lyfte upp den stora systemkameran. Då såg hon ytterst tveksam ut och tänkte säkert att den där lär åka i backen så snart han hänger den i bandet. Men så förtydligade Rolf med pekfingret i luften: J’ai une idée! Då log hon. Han gjorde helt säkert hennes dag.

Vi försökte på sex cacher men hittade bara en. Det är knepigt med cacher i Frankrike, de ligger på publika platser med begränsade öppettider eller på ställen med mycket folk i närheten, vilket gör att de måste gömmas extremt finurligt eller så blir de mugglade.

Vid denna lavoir ska det finnas en cache, men vi misslyckades med att hitta den.
Det uppenbara hålet i förgrunden var tomt.

Precis som väderprognosen sade kom solen fram klockan tre. Det ser inte lika lovande ut framöver.

Vi åkte in vid dammarna norr om Villeneuve och tränade Lakrits med både vatten- och landapporter medan Rolf gick en promenad med Kasper. Bra ställe! Några fördröjda kast med bollkastaren efter dirigering rakt ut i vattnet på ingenting, en dirigeringsfyrkant, några dubbelmarkeringar på land, i vatten och en kombi land-vatten. Och så lite lattjobuskast så han fick springa av sig lite och torka upp.

Handlade mat på hemvägen och tillagade en riktigt god endivegratäng med lök, grädde, parmesanost, lardon och rostade pinjenötter. Mums! Den är en keeper.

Rolf vid mitt lilla arbetsbord i sovrum 2.

Kul på hemmaplan

Förutom diverse apporteringsträningar och skogspromenader blir det lite ditten och datten hemmavid. Jag tog till exempel fram den gamla agilitytunneln som Kasper är så förtjust i.

Tjoho!

Vad kul, matte!

Men... den här verkar vara gjord för dvärghundar!

De nyinflyttade grannpojkarna kom och lekte med Lakrits. Det gäller att hitta en balans där, så det inte blir alltför mycket bollkastande, men man får ju förstå att de tycker det är kul att leka med Lakritspojken.

På filmen syns bara den ena pojken William, men ett tag var de två som turades om. Tror den andra hette Robin.

Husse har lekt

Husse har lekt och resultatet kan ni se här. Några kuliga hopklipp:

God Jul!

Den senaste tiden har det mest blivit promenader i hemmatrakten, även om några tennisbollar förgyllt tillvaron lite för den svarte. Ja, även Kasper tycker emellanåt att det är kul med boll.
Idag fick spagettisleven hänga med ut och jag hivade iväg fyra bollar i olika riktningar. Sedan gällde det för lakritsremmen att hämta in just den tennisboll matte ville. Han var duktig och var oftast rätt ute.
Vid ett tillfälle ville han gärna välja höger boll när jag ville få in vänster. Blåste stopp och han stannade. Vid mitt Vänster vek han vänster, men snodde runt efter ett par meter. Nytt stopp. Nu väntade jag lite medan han stint stod och tittade åt höger. Jag stod med utsträckt arm som pekade åt vänster. När hans koncentration åt höger avtog och han vred lite på huvudet åt rätt håll sade jag Vänster igen. Och nu blev det rätt!

Med det önskar vi god jul härifrån Vallentuna.

Lakrits leker med bollen

Och så lite underbara bilder ...

Måste avsluta denna frenetiska bloggséjour med lite underbara bilder som husse lyckades fånga därute i skogen.

 Lacke kanonkula kommer svischande.

 Vill du ha tillbaka bollen, matte?

 Lyssnar så uppmärksamt så.

 Lakrits, the attack dog.

 Kasper vill också vara med och leka.

 Jag tror det är ett Stopp husse lyckats fånga där.

Yezz! Min belöning när matte blåst Stopp.

Marknadsbesök och inomhusfotboll

Idag var det marknadsdag i Vallentuna. Jag tog båda hundarna och promenerade dit. Insåg från början att det blir ju svettigt, men båda kan behöva passivitetstränas och miljötränas, så varför inte. Vi gick först förbi alla stånd för att kolla på utbudet. Intressantast var stenugnsbageriet (avstod) och Lövsta gård som sålde små fina dessertostar (köpte en på komjölk à 76 kr). Sen fanns det (nytt för i år, tror jag) en food court där man sålde thaimat bland annat. Men lunch hade jag redan ätit, annars hade ju det funkat trots hundarna i och med att det var utomhus. Hundarna hittade mycket fler intressanta saker än jag och det var lättare sagt än gjort att avhålla dem från att nosa, nosa och nosa. Det var väl för mycket begärt så mycket matrester som tappats i hela centrumpassagen.
Efter rundkollen återvände vi till torget där Novaungdomar skulle börja spela musik, hittade en ledig parkbänk och slog oss ned. Flera ville klappa men fick nobben. Pratade också med flera som förstod när jag förklarade att jag passivitetstränade och ville att hundarna skulle kunna koppla av i en stökig miljö. Hur gick det då? De kopplade inte av så mycket att de lade sig ner och bara struntade i allt, men de satt lugnt långa stunder trots förbipasserande på mycket nära håll (ibland undrade jag om nån svans skulle bli manglad). Jag gav godis när de var lugna och fina. Lakrits var helt tyst, och Kasper började gnälla först på slutet, antagligen för att han tyckte det började bli jobbigt. Totalt sett är jag mycket nöjd.

Väl hemma spelade vi lite fotboll inne i köket. Reglerna:
Vi har svarta laget och fläckiga laget. Jag är målvakt. Det lag som inte har bollen spelar i försvaret. När bollinnehavaren lyckas ta sig förbi försvararen fram till målvakten blir det Mååål! Väldigt poppis.

Boll och snurr

Vi lekte lite i morse alla tre tillsammans.
Kasper vill ju gärna springa på bollen, och det utnyttjade jag till en lagom konkurrens. Efter ett par gånger då båda fick springa på bollen lät jag Kasper sitta hos mig medan Lakrits fick en egen chans.
Och jag kan bara säga att bollen blir roligare och roligare! Iallafall inne i köket.
Därefter fick Lakrits ett bad då han rullat sig i något ogreppbart. Det är andra gången jag badar honom, och han står stilla och fin, precis som Kasper.
Efter det tränade vi Snujjen, och det går riktigt bra med kort targetpinne till Lakrits även i rörelse. Kasper har ju emellanåt haft problem vid klockan 10, särskilt om vi rör oss framåt. Stillastående funkar mycket bättre. Men idag tyckte jag att jag fick till det riktigt bra. Lät även båda få köra tillsammans några gånger och konkurrera om Snujjen. Lite lätt rörigt vid min vänstra sida, men kul.
Medan jag läste tidningen vid köksbordet började herrarna leka själva med bollen. När de kom till mig tog jag emot och kastade ut ett par gånger. Kasper är smidigast och snabbast framme vid bollen, men sen är Lakrits där och norpar den och var den som oftast kom tillbaka med bollen. Det där gillade jag verkligen!
Det är första gången jag ser att jag verkligen har köpt en retriever. Han kanske är på väg att blomma upp nu.

Fotbollen

Nu när vi kom hem hade plötsligt den gamla avdankade fotbollen dykt upp ur snön. Gissa om Kasper var på och skulle ha fram den ur snön. Han lyckades och sprang lycklig in med den. :)
Nå, inne vill jag ju inte ha den, så han fick sitta vid dörren medan jag kastade ut den. Första gången fick han hämta in den igen, andra gången fick den ligga kvar ute.
Sen var det baddags. Han såg mer ut som peppar-och-salt, så två schamponeringar krävdes. En för att få bort gruset, och en för att få honom vit och fin igen. Nu vill han nog mysa lite med matte i sängen och hjälpa till att läsa lite i Skjut inte hunden!

Galen i Sollentuna

Efter alla positiva inlägg är det då dax för ett bakslag. Eller: Kasper utsattes för en främmande miljö, ett promenadstråk utmed sjö i Sollentunatrakten där det går mycket hundar, fåglar och säkert andra djur.

Oj, vad han var vild. Det var helt otänkbart att släppa honom på de stora fina gräsytorna. efter att ha promenerat ett tag släppte jag iallafall honom dels på en skolgård och dels på en asfalterad plan, båda åtminstone delvis inhägnade. Jisses, vilket kutande och bolljagande!

Husse var kreativ med kameran. De konstiga lila kanterna på de båda bollbilderna är artistiska ramar. Säger husse. Bara så att ni vet – inget fel på kameran...

Bollrejs

Idag blev det inte mycket träning, men lite rejs i trädgården med frusen boll. Jättelajbans!
Haha, matte, du kan inte ta den!

Jäklar, måste ta den före matte...

Men... oj då, nu var jag för snabb...

Finns det nåt som inte är suddigt på den sista bilden? Ändå gillar jag den helskarpt.