Senaste inläggen

tisdag 31 maj 2011

Dirigerings- och markeringsträning

I eftermiddags träffade jag Annika med Alpha, Tindra och Cheysie. Vi hade sån urbota tur att de två enda parkeringsplatserna som finns där vi skulle träffas just lämnades av två boxerekipage, så vi fick fritt fram att parkera.
Vi började med att göra några dirigeringar. Det blev lite svårt för Lakrits, eftersom Annika lade ut dummisarna (flera vid samma ställe) medan vi stod kvar på avstånd och bara tittade på. Lakrits har ännu inte fått in den där riktigt raka linjen i ryggmärgen, utan krokade till det lite emellanåt. In kom dummisarna iallafall, utan byten, även om jag fick vissla inkallningssignal ett par gånger för att han inte skulle få för sig tanken. Sista dirigeringsomgången följde vi med ända fram, och då blev resultatet en rakare löpning sedan, så det är viktigt att tänka på ett tag till för hans del.
Efter en fikapaus (iallafall jag) och lite vila så körde vi lite markeringar. Annika kastade först till Lakrits, och förutom lite missförstånd som gjorde att vi stod bakom ett träd som skymde åt det håll hon kastade, varpå han inte såg nedslaget utan jag fick kalla in när han var helt fel ute och vimsade, så gick det ganska bra. Han var bortsett från dessa missar helt i rätt område och sökte ordentligt, och kom hem fint med apporterna. Bra avlämningar.
Cheysie fick några lite lättare markeringar, men hade väl mycket spring i benen, så även hon fick kallas in igen för omgörning. Tindra fick ta några kvarlämnade dummsiar på tillbakavägen. Och hon är ju säker som attan och bara tuffar fram i terrängen. Bergsäker tjej!
Alpha var mest med som hålldam. Lakrits tyckte hon luktade underbart gott och smygkröp i hennes riktning flera gånger, så jag hade svårt att hålla mig för skratt. Han trodde visst att hans ålning medelst hasning skulle förbli oupptäckt. Alpha var inne i nån skendräktighetsperiod, som visst var alldeles oemotståndlig. Nu sover han som en stock.
Tack alla fyra för en trevlig träningseftermiddag!

3 kommentarer:

  1. Annika med 2 gula korthår och 1 svart långhår1 juni 2011 kl. 09:44

    Tack själv Eva! Det är guld värt att kunna anpassa med viktiga tråkpauser för våra arbetsvilliga ungdomar...;). Jätteroligt att se hur bra dessa funkade också. Och att ha tid med noggrannhet kring fotgåendet. Inte låta hunden styra tempot mot det hägrande målet. Likaså ha chans att träna stadga utan att behöva oroa sig för ett ev misslyckande och därmed hellre hålla hunden kopplad. All denna grund som är allra viktigast. Det andra är ju "bara finlir". Med erfarenhet så lär dom sig raka linjer och att fokusera på nedslagsplatser - om man är noggrann. Gärna en repris till våra målområden igen, tack!

    SvaraRadera
  2. Ja, det var jätteroligt att kunna ha Lakrits lös nästan hela tiden. Han skötte sig urfint.
    Men det var samtidigt bra att jag plockade på kopplet när jag skulle kasta markeringar åt Cheysie. Att den där lilldamen skulle ta de apporter som HANS MATTE kastade. Hmpf! Där ryckte det lite i honom när den lilla gulingen susade förbi. :)
    Vi hänger gärna med på en repris därborta.

    SvaraRadera
  3. Ja, det är en viktig lärdom. Universum är inte bara till för dem...;) Vi hörs vidare!

    SvaraRadera