Senaste inläggen

fredag 12 oktober 2012

Sökträning vid Strawberry Fields

Åkte ensam till Strawberry Fields och band Lakrits i ett träd utom synhåll. Sen gick Kasper och jag och lade ut ett sök.
I bakkant gick det ett litet dike (fast ganska vattenfyllt just nu). Där kastade jag två apporter över på andra sidan. Dvs mina doftspår slutade före diket, apporterna låg bortom. Sen en apport mellan dessa fast hitom dikeskanten.
Sen gick jag ut i högerkanten en liten bit in i skogen och lade en apport under en låg grangren, en uppe på en hög avbruten stubbe invid ett stort risigt gammalt träd och en liten brun vid en stubbhåla. Lite närmare mitten lade jag en vid en stor sten, fast gömd i det halvliggande gräset.
jag fortsatte ut på ängen åt vänster och i höjd med den vänstra bortersta dummien lade jag en liten blå dummy gömd i ängsgräset. Tog noga ut markeringar var jag lade den för det fanns verkligen bara gräs där, inget annat att hänga upp minnet på. Det gav totalt åtta dummies.
Jag avslutade med att lägga ut tre bollar ganska nära skickplatsen, varav en i ängsgräset utan ordentlig markeringspunkt och två inne i ett annat slags grått gräs som aldrig slagits på hela sommaren. Där blev det ju en stark kontrastlinje som ett nytt terrängområde.

Sen band jag upp Kasper och plockade fram Lakrits.
Han började inte söka direkt från startplatsen, som jag är van vid, utan sprang långt ut mot bortre diket meddetsamma. Det var knappt nån vind alls, men i den mån det var nån kom den från det hållet. Dock var hans letande fruktlöst därborta, han var över diket nån gång, men bara precis på andra sidan kanten, och jag hade kastat dem mellan 3 och 5 meter in. Sen drog han sig till höger in i skogen och kom tillbaka med en av apporterna därifrån.
Sen fortsatte det i ungefär samma stil tills jag fått in bägge skogsapporterna och stenapporten. Stenen var han sen tillbaka till flera gånger som om det skulle växa fler apporter där.
Nu började han söka närmare och noggrannare, mindre spring i benen och mer koncentration, så där som jag vill att han ska vara. Dock gav det ingen särskild utdelning förrän han till sist snubblade över den lilla bruna.
Efter detta gick söket liksom i stå. Han jobbade mycket och länge, riktigt idogt. Tidigare hade han några gånger stannat upp och tittat på mig, men när jag nonchalerade honom fortsatte han jobba. Men nu kom han till slut in efter att ha jobbat länge. Han trodde nog det var tomt.
Det här vill jag gärna få tips om hur jag ska hantera. Nu blev jag lite arg på honom och skickade ut honom igen. Men jag vet inte om han förstod varför jag blev arg? När han varit ute ett tag till och inte hittat något blåste jag så in honom och berömde för det fina arbetet.
Vi gick längre åt vänster längs min tänkta skicklinje och så skickade jag honom igen. Nu lade han på näsan riktigt fint och plockade in en av bollarna i det grå höga gräset.
Sen lät jag Lakrits sitta och vila medan jag tog Kasper på ett litet eftersök. Nu är han ingen eftersökshund, så det gick ju inte så bra. Men han fick sig en promenad och jag lyckades på egen hand lokalisera den blå dummien ute i gräset. Duktig matte där! Detta ville jag visa Lakrits så jag kastade den upp i luften ett par gånger och kallade sen in honom. Han fick se den fina dummien som sen åkte bak i ryggfickan.
Nu tyckte jag att det gått tillräckligt lång tid sedan hans första sök. Därför gick vi bort till diket och så skickade jag utmed diket istället, dvs 90 grader mot gamla skickriktningen. Nu plockade han in den mittersta markeringen, men inte förrän jag gick över diket och skickade från utsidan hittade han dessa båda, först den bortre, sen den hitre.
Det där är jag inte nöjd med. Kanske var avståndet för långt, men han borde ändå ha sökt sig ut förbi diket, tycker jag. Och dessutom plockat den hitre före den bortre, gäller genomgående. Och nu på slutet var avståndet inte långt alls, men han var nog trött i mössan. Jag ville iallafall att han skulle få erfarenhet av att det kunde ligga något även på den sidan, därför ville jag att han skulle plocka upp dem snarare än att jag själv gjorde det.
Två tennisbollar kvar. Vi promenerade tillbaka till det ställe där jag visste att den ena låg och så blåste jag ett närsök. Det var en liten chansning, för jag visste ju inte exakt, men han hittade den faktiskt utan att ta sig alltför stort område. Bra där! Jag gillade hans närsöksbeteende, såg fint ut. Den andra bollen gick vi dock bet på, men när han sökte som ihärdigast smög jag ut en boll igen så han fick lyckas. Sen lämnade vi den sista till annan lycksökare.
Summa:
1) Han behöver drillas i att börja söka på närmare håll. Får göra ett långsmalt sökområde där alla apporter ligger bara från mitten och fram mot skicklinjen.
2) Sen behöver jag tips på vad jag ska göra om han kommer in tom till min sida (ser jag det i tid kan jag ju stoppa och skicka ut honom igen, men annars?) och om han blir en orörlig stenstod och inte går igång av egen vilja trots att jag nonchar honom. Det sista hade jag dock inget problem med idag, kanske tack vare att jag var helt tyst (var ju ensam och pratade inte högt för mig själv :)). Han stannade visserligen upp några gånger, men började jobba igen på egen hand.
3) Det sista är att få ut honom över den distinkta dikeslinjen. Något tips där? Kortare avstånd dit från skicklinjen, kanske?


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar