Spårhelgen mer i detalj

Vi var sex förväntansfulla VaBK:are (Annika/Cheysie, Terese/Keeto, Eva/Lakrits, Monica/SveaHund, Martina/Rut och Sofia/Spike) som mötte upp i byggarbetsplatsen Hundskolan i Roslagen i Finsta, alldeles invid Heliga Birgittas bönegrotta. Att det var byggarbetsplats märktes tydligt med drivor av sågspån på golvet, tidvis bankanden över våra huvuden och en toalett som saknade el och var minst sagt smutsig. Trots dessa världsliga ting hade vi en mycket givande helg, vilket förstärktes enormt av det otroligt fina vädret som nästan gav försommarkänsla.

Vi samlades och diskuterade efter varje spår.

Vi ägnade en ganska stor del av förmiddagen på lördagen åt presentationer. Lite väl lång tid, kanske. Jag är av åsikten att presentationer ska vara korta, koncisa och enbart beröra ämnet. Inga utsvävningar, alltså. Detta kompenserades i det här fallet av att de utsvävningar som gjordes faktiskt var belysande för ämnet. Mari berättade till exempel om minhundar som utbildats på hemmaplan i Sverige, var klockrena i sitt sökarbete, men som sedan på plats i krigsland inte hittade en enda mina. De togs hem och allt fungerade klockrent igen. Mycket huvudbry. Till slut hade man analysen klar: hundarna sökte inte efter sprängämnet, utan efter de o-ringar som tätade de svenska minorna, men som saknades i de utländska varianterna.

Med detta ville Mari klargöra för oss hur viktigt det är att gå ner på detaljnivå i spårträningen. Många av oss, inklusive Mari själv, hade tidigare betraktat spårning som ett enda stort sjok av tid: man lägger ut spåret, väntar en viss tid, och går ut och går spåret. Det blir som till ett helt projekt som man kanske får svårt att få rum med i sitt tajta tidsschema i vardagen. Den här helgen gick åt att visa för oss hur man istället kan bryta ner spårarbetet i smådelar och köra små korta teknikträningspass. Varvat, såklart, med vanliga längre spårningar för att stämma av hur utvecklingen går.

Dag 1 ägnade sig Cheysie åt frisök i lina, som Mari så träffande uttryckte det.

Resten av dagen ägnades åt varsitt eget spår på den nivå ekipaget befann sig. Lite grovt var vi två grupper: en med kortare nybörjarspår och en med längre spår med längre liggetid. När alla gått spåren utvärderades resultatet. Trots olika problem skulle tre hundar nästa dag få samma lösning, köra korta godisspår på gräsmatta, medan två hundar skulle få köra lite längre spår, i ett fall med lite roliga oväntade händelser i spåret. Den sjätte hunden skulle Mari fundera på.

Tre av oss övernattade på Jägarhyddan och hade en trevlig tacoskväll med en massa hundsnack.

Nästa dag visade det sig att ytterligare en ville köra godisspår i gräsmattan. Den sjätte hunden fick lösningen ”riktigt rolig lek med leksak eller pinne vid varje påträffad pinne”.

Godisspår i gräsmattan

1. Låt hunden sitta och titta på, eventuellt med medhjälpare som håller.

Jag lägger ut startgodis medan Lakrits och hundhållare Terese tittar på.

2. Ha vinden i ryggen.
3. Lägg ut godishög med mjukt godis.
4. Se ut ett bra riktmärke rakt framåt och gå ut cirka 20–25 meter. Inget godis här!
5. Lägg en ny godishög.
6. Gör en återgång i vid båge och tänk på vinden.
7. Ta hunden och sätt den en halvmeter från första godishögen.
8. Håll i halsbandet och vänta tills hunden är lugn.
9. Peka med handen rakt ner på godiset.

Keeto är med på noterna när Terese visar godiset.

10. Släpp halsbandet och håll ett kort koppel så du hela tiden har kontakt med hunden.
11. Avvakta tills hunden själv börjar nosa sig iväg i den riktning du gått. Häng på med sträckt koppel.

SveaHund nosar lite till vänster om spårkärnan. Monica har koll med sträckt koppel.

12. Viker hunden av från spårkärnan eller höjer huvudet – stanna och vänta.
13. När hunden tar ner huvudet igen hänger du på och låter den fortsätta framåt.
14. Tål den att du pratar med den utan att avbryta sig kan du berömma lite tyst här.
15. Står den bara still och avvaktar tar du ner handen och pekar på spårkärnan samtidigt som du tar något steg framåt i rätt riktning. Se om hunden hänger på.
16. När hunden nått fram till godishög två berömmer du och låter den äta upp. Fortsätt sedan att berömma/leka bakåt i spåret.
17. Gå ur spåret när ni är klara.

Lägga på kommando

1. 
   1. Lägg ut en godis hemma där hunden inte ser.
   2. Ta fram hunden en halvmeter framför godiset.
   3. Vänta tills hunden är lugn och stilla.
   4. Ta ner handen och peka rakt ner på godiset.
   5. Säg det kommandoord du tänkt ut.
   6. Låt hunden ta godiset.
   7. När detta sitter ordentligt, flytta ut till spår.

Dela in spåret i mindre delar

Istället för att se spåret som ett stort sjok betonade Mari vikten av att dela in spårandet i olika mindre delar:

v  Upptag

Ø  Söka rätt på spåret (öka svårighetsgraden genom upptag från olika vinklar)

Från enklaste påsläppsvinkeln (1) till svåraste (3).

Ø  Riktningsbestämning

v  Följa spåret

Ø  Rakt fram

Ø  Vinklar (tänk alltid på vinden)

Vinden påverkar hur hunden tar vinklarna. Enligt Mari är hundarna också höger- eller vänstervridna.

Ø  På olika underlag

v  Hitta saker

Ø  Markera föremål (kopplad på föremålsstig, jobba bakåt och belöna)

Ø  Eventuellt: komma in med föremål

v  Hantera linan

Ø  Träna hinder (låtsas ramla osv. på mycket enkla spår)

v  Avsluta (ta loss lina och sele, ta på koppel, kommando ”slut”, ”färdigt”, lek, byt föremålet mot godis eller leksak)

Allt detta ska göras OBEROENDE AV YTTRE PÅVERKAN: fumlig förare, andra spår, trasslig lina, väder och vind, terräng, andra störningar.

Man ska inte se spåret som 7 pinnar och 1 slut, utan som 8 spår. Ta loss linan, avsluta och lek. Släpp sedan på direkt på spår 2, linan visar då hur spåret går.

Underlag

Kör teknikspåren i denna ordning:

1. gräsmatta
2. hårda underlag (asfalt, betong)
3. grus
4. lite högre vegetation
5. skogen, riktigt hög vegetation

Faraohunden Rut ville gärna markera vimplarna i skogen. Här lite strategisnack med Mari.

Först när hunden behärskar alla underlag börjar man med terrängbyten. Man ska undvika vägar och istället använda stora grusplaner, asfaltsplaner och liknande. Något man kan testa när hunden börjar bli duktig: gå från skogen ut på grusplan, vinkla efter två meter. Likaså kan man lägga in störningar med människor som gått tvärs över spåret.

Bananspår

Lägg flera småspår utmed en grusväg. Markera ut varje spårstart med snitslar. Lägg ett föremål vid varje spårslut. Gör ordentliga spårslut efter varje banan (ta loss linan, belöna ordentligt, gå ur spåret osv.)

Lägg bananspåren som separata småspår.

Längre fram kan man försvåra genom att valla mycket på grusvägen efter läggning så att spåret mellan bananerna blir smittat. Detta ger förutsättningar att träna att gå över smittat område och följa hela bananspåret.

Lägga in föremål i spåret

Börja med att lära in upptag eller markering av föremål separat på en föremålsstig. Gå och lägg ut föremål (leksaker, pinnar) och gå sedan med kopplad hund och belöna så fort hunden hittar ett föremål. Öka värdet i föremålen genom bra belöningar.

Gå sedan bananspår, dvs. 5–6 korta spår med ett föremål i varje spår med separata avslut.

Gå sedan vanliga spår med 3–4 föremål i samma spår. Öka efterhand.

Loop

Vad vill man att hunden ska göra när den kommer till en loop?

Det är inte givet hur hunden ska bete sig i en loop.

Bruksspår, militära och polisiära sammanhang: följa loopen runt, det kan finnas föremål där.

Viltspår, eftersök på människor: gena i korsningen, eftersom det spåret är färskare. Snabbast till mål gäller.

Roliga saker man kan lägga in i spåren

När hunden blivit spårvan kanske den börjar tröttna lite och inte längre spårar med samma entusiasm. Då kan man göra spåren lite roligare:

·         Slalom

·         Spiral

·         Loop

·         Tändsticka i stubbe

·         Apport hängande ovanför upphängd i tråd

·         Gå på alla fyra en bit

·         Rulla runt en bit

Termer

Term	Förklaring
Teknikspår	Korta spår där man renodlar träningen av en viss detalj i spårningen, till exempel en vinkel, att gå i spårkärnan osv.
Smittad mark	Mark där man lagt spår och där andra människor och/eller djur rört sig på spåret.
Föremålsstig	Stig man lagt ut olika föremål på och som sedan gås med kopplad hund för att via belöningar lära denne att föremål är värdefulla.
Bananspår	Flera småspår på båda sidor utmed grusväg.