Kasper orkar vara vaken kanske en timme i sträck. När han börjar bli för bitig och jobbig sätter vi honom i sängen inanför kompostgaller, och han kommer till ro.
Har klickat in honom och med hjälp av pyttesmå hemgjorda köttbullar (ugnstorkad köttfärs) får jag honom nu enkelt att komma när jag ropar på honom. Har börjat träna kontakt. När han är still och tittar på mig klickar jag och ger en pyttebit.
Vi badade Kasper för första gången. Först var det ok att stå med tassarna i ett par cm vatten i badkaret, men när han fick vatten på kroppen blev det lite läskigt. Ynklig stod han vid kanten medan jag snabbt schamponerade och Sara höll i. Att torkas med en sån där absorberande handduk efteråt var superskönt.
På eftermiddagen fick han träffa grannhunden Simba för första gången. Simba är ungefär så stor som Kasper kommer att bli, en blandning mellan västgötaspets och pudel. Kasper var lite orolig först och fick sitta på gräset i min famn. När han själv kände för det fick han hoppa ner och nosa lite närmare. Simba var kopplad först, men när de verkade acceptera varandra utan problem kopplade hans matte loss honom och de fick leka en stund på gräsmattan. Kasper blev modigare och var snart inte alls rädd att ta för sig. Tror att de kommer att bli bra lekkamrater som kommer att ha kul med varandra framöver.
Igår kväll var Kasper en gosis framför teven, låg och sov i min famn närmare två timmar. Sen ville jag väcka honom och ge mat och kvällskiss, och då var han otroligt sprallig och lekfull. Det var svårt att få honom att varva ned för att kissa ute, han ville bara bita i byxben och leka. Till sist hämtade jag halsbad och koppel, och efter att ha kämpat i det en stund (inte direkt koppelvan än) lugnande han ner sig när han insåg att han inte kom loss. Kissade vid elvatiden, kanske.
Sen sov han lugnt. Jag låg åter på den tillfälliga sängen i köket, och vaknade själv för att jag behövde kissa vid halv fyra. När jag kom tillbaka hade Kasper vaknat och jag tog ut honom. Han bajsade, men den här gången hade jag påse med mig och slapp leta i ficklampans sken. Långt nattlinne är väldigt roligt att bita i för en liten valp. Han hade lite svårt att komma till ro efteråt och gnällde säkert en kvart innan han kopplade av och somnade igen.
Efter nattpausen sov vi båda till klockan sju. Kissning, frukost (han äter kanske hälften av vad uppfödaren rekommenderat, men får ju dessutom lite tillskott när vi tränar) och sen lekte vi lite med ett stort mjukisdjur inne, gamla Karl Oskar Sunesson, som jag fick på skoj av några kompisar för trettio år sen. Om det mjukisdjuret hade levat, hade han varit död nu, så som Kasper tagit hand om honom. Kasper hade stor energi kvar, så jag tog ut honom för lite klickerträning med en köttbulle i minst tio bitar. Han är väldigt uppmärksam när han ser klickern i handen och kommer direkt när jag ropar. Om jag byter och försöker vänta ut honom tills han tar kontakt blir han fundersam en stund, hoppar mot handen och fattar inte vad som sker. Men när han lugnat ner sig och tittar upp, får klicket och belöningen så fattar han igen. Känns jättekul att det går så bra alla redan.
Vaggsång när han ska komma till ro fungerar lysande. Sjunger ju hellre än bra, men Vyssan lull fungerar lika bra på Kasper som det gjorde på Sara när hon var liten. Det är nog den lugna rösten som gör att han kan koppla av. Det tänker jag definitivt fortsätta med så länge det funkar.
Nu dags att jobba en stund tills han vaknar.
Kasper gillar att komma ut i naturen. Igår var vi i skogen och jag bjöd honom ett blåbär. Helt ointressant. Däremot hästskiten på grusvägen - mums!
