B-provsträning inför nkl på Wij

Ikväll var det dags för den första av tre B-provsträningar inför nkl på Wij. Vi var åtta ekipage, varav fyra från A2-kullen.

Det var ett jaktprovsmässigt upplägg, dvs en hund i taget fick göra samtliga moment medan övriga gick runt som observatörer. En hund var med som passiv hund de första stationerna.
Det började med en enkelmarkering, skott, kastad fasan. Inga problem för Lakrits som startade 7:a.
Nästa station var ytterligare en enkelmarkering, skott, kråka som landade väldigt nära vattnet. En extra svårighet var att cirka femton meter åt höger låg en and i vassen som skulle hämtas in i ett senare sök. Det fanns alltså risk för dels att hunden skulle strunta i kråkan och istället hoppa i vattnet, och dels att den fick vittring på anden. Alla hundar jag tittade på klarade dock dessa svårigheter galant, inklusive Lakrits.
Tredje stationen var ett sök med fem fåglar. Detta var det som Lakrits hade svårast för: han söker fortfarande alltför grunt. Han kom in med två fåglar rätt snabbt, sen fick Anita gå ut och motivera upp honom med ett skott lite längre ut. Då kom en tredje pippi in, och med det avslutade vi. Anita menar att han söker otroligt noggrant (ja, han till och med närgranskade en konstigt vriden trädrot en bit framför mig) och detta kommer att bli en mycket bra tillgång längre fram när han har lärt sig att söka i ett djupare område.
Nästa station var ytterligare ett sök, denna gång på vatten. Anden jag talade om tidigare. Anita sköt ett skott, men anden låg ju redan i plurret så det plaskade inte. Det hindrade inte Lakrits från att första gången han överhuvudtaget stötte på detta moment att simma rakt ut och hämta in anden innan jag ens hunnit fatta att det var där den låg. Häpp!
Sista momentet före passiviteten var två enkelmarkeringar som kastades i utanför vassen från båt efter att Anita skjutit. Den första var rätt simpel, bara att simma ut i den öppning som fanns i vassen. Nästa blev lurigare. Då kastade Jörgen rätt mycket åt höger, men Lakrits uppfattade markeringen bra och simmade snett ut genom den tätare vassen, rakt på fågeln.
Alla avlämningar, inklusive dem i vatten, skedde på ett bra sätt. Han skakade sig efteråt, precis som man ska.
Vi avslutade med att vara passiva när Marina och Reko gjorde sina två första moment. Lakrits satt fint, och sånär som på ett par yttepyttegnäll skötte han sig riktigt bra. Det var egentligen bara ett djupare sök som saknades ikväll. Och det ska vi få till med lite mer träning. Jag är jättenöjd med honom.