Rallylydnad, praktik 1

Kasper är på väg ner i liggande, men kan inte låta bli att snooza lite oxå. Fina långhåriga schäfern Perla i bakgrunden.

På förmiddagen hann vi få in 2 kubik ved innan rallyn satte igång kl 13. Vi var på plats tidigt så att Kasper kunde gå och snooza runt lite innan, och det funkade kanon. Jag körde till och med någon kort inkallning med några hundar till på plan och det satt kanon!

Här försöker han fuska lite med liggandet.

Vi fick lite skyltar presenterade för oss och sedan fick vi gå ut och träna ett moment i taget. De här första, enklaste skyltarna (sitt, sitt+ligg, sväng höger, sväng vänster, gå långsamt, gå normalt, gå snabbt – allt detta med löst hängande koppel) kan vi ganska väl, så Kasper tröttnade lite efter en stund. Jag fick pausa rätt ofta och bara busa med honom. Störningen med andra, okända hundar funkade över förväntan.

Alla höll på med lite olika saker parallellt på plan. Det var många olika raser i vår grupp: vit herdehund, basenji, engelsk setter, vorsteh, schäfer, en blandning mellan border collie och något jag glömt, dsg och ... nu står det still.

Vädret försämrades successivt, och när det började dugga iskallt gick jag in och tog på Obtrack-täcket. Då kilade en liten mus över golvet! Jag släppte givetvis Kasper så han fick chans att förfölja, men tyvärr hann den in bakom en hylla. Kaspers första muskänning!

Även med täcke var det sedan svårt att hålla hans motivation uppe, han ville in i stugvärmen. Kanske att musen drog lite också ...
Vi promenerar och har kontakt. Kursledaren pratar med engelska settern, som sitter i 45 graders vinkel (ger felpoäng).

Mitt i gick vi in för fikapaus medan Anette gjorde en liten bana med de skyltar vi gått igenom. Sedan fick vi köra banan en hund i taget. Vi startade tack och lov som trea, innan Kasper tröttnade på vädret igen. Nu hade han hunnit värma sig lite och det gick bättre.

Kursledare Anette kikar på vårt gående, vilket väl är sådär på bilden. Han borde vara aningen längre fram (normalt är det tvärtom som är problemet) och kopplet kunde vara aningen mer hängande.

Första skylten var Sitt, men då ville han bara nosa. Jag gjorde en cirkel och sade kommandot på nytt. Efteråt fick jag veta att man skulle sagt till att ”Jag gör om”. Så nu vet vi det. Iallafall, efter Sitt-skylten fick vi upp ångan och hade god kontakt och resten av skyltarna gick bra, även Ligg. Den lille kräsmagade hade ju täcke på sig och då var det visst inte så läskigt att ligga i det blöta gräset. Jag är riktigt nöjd med resultatet.

Hoppas att vädret inte blir alltför illa i morgon då vi ska hålla första spårtillfället. Särskilt blåsten kan ställa till det för nybörjarhundarna.