Kasper lär sig tålamod

Kasper har lärt sig vänta fint på korven som ligger på tassen. Två gånger har jag lyckats med placering på nosen också, men det gick inte när det var filmdax.

Kaspers måndags- och tisdagsträning

VaBK - första praktiktillfället (mån)
Vi skulle samlas vid bilarna med hundarna inuti. Värsta lervällingen på parkeringen. Väl där hade de ändrat sig, nu skulle vi göra detta nästa gång istället uppe vid deras bilar, längre från vägen, om någon skulle sticka. Alltså hade jag ingen chans att låta Kasper få nosa runt i förväg. Vi skulle gå på rad upp till stugan och appellplanen. Jag gick först och Kasper var givetvis heldragig. Lade en loop runt midjan på honom (half-hitch) så han lugnade ner sig.
Första halvan av lektionen handlade om att passera de andra hundarna på utsidan och insidan. Nästan samtliga var mycket dragiga. Sen skulle vi binda kopplet i midjan och gå utan att hålla i kopplet, styra hunden i sidorörelser med kroppen istället för att dra med handen. Helst skulle vi vara tysta, men det går stick i stäv mot vad jag lärt mig hos Eva, så det struntade jag i. Det var svårt att styra med kroppen, särskilt åt vänster, då jag var rädd att trampa på Kasper med mina dubbskor. Kan nog vara värt att öva lite på.
Vi hade teoripass mitt i lektionen och tog in hundarna och band dem i väggkrokar. Kasper satt i en hörna med en golden på ena sidan och en vit herdehund på andra sidan. Bägge urintressanta. När han inte fick komma till dem gnällde han konstant hela tiden. Mycket enerverande för alla. En gång lyckades han tråckla sig ur sele+halvstryp (hade för säkerhets skull bundit upp honom i båda delarna) och hann fram till golden. Nästa gång måste jag försöka komma ihåg att ta med ett vanligt halsband.
När vi kom ut igen var han mycket mer fokuserad. Kanske vande han sig vid tanken på de andra hundarna, trots allt, därinne. Vi fick öva att gå slalom mellan uppställda koner, lite sitt-och-stanna-kvar. Detta kan han ju egentligen, och med den bättre fokuseringen slutade lektionen inte alls så illa som den hade börjat.
Frågade handledarna efteråt om detta med nya ställen, dofter och fokusering, och fick rådet att försöka komma på torsdagsträningarna för att miljöträna honom mer. Antingen träna själva, eller bara sitta vid sidan av och passivitetsträna. Ska försöka det på torsdag, är nog precis vad Kasper behöver.
Inga egentliga nyheter på lektionen, det som gav något var miljön och hundstörningarna.

Cattlins fortsättningskurs - andra kurstillfället (tis)
Vi hade en riktigt givande kurskväll hos Cattlin igår. Åkte tidigt och besökte Skoby hundhotell på ditvägen (riktigt bra ställe, var mitt intryck), sedan fick han nosa runt i lugn och ro på gräsplanen. Sen började vi träna lite smått, enkla grejer för att få upp kontakten och intresset. Lagom tills vi var uppvärmda kom de andra, och han blev givetvis superspeedad igen. Men inte värre än att när den riktiga träningen började så kunde han fokusera nästan hela tiden på mig och det vi skulle göra. Jättekul!
Vi var fyra hundar, två större (en storpudel och en svart av okänd sort) och två mindre (en långhårig tax och Kasper). Den andra gårdisen var hemma magsjuk, stackaren. Vi övade på att gå, stanna, vända helt om osv. För samtliga sade Cattlin att hundarna gick för långt ut, satte sig snett osv. Här kändes det som att vi var på någorlunda samma nivå, vilket är kul. Nästa gång ska vi jobba parvis med detta, så man slipper kika ned på sin egen hund. Cattlin menade att blicken mot hunden gör att hunden kan trängas ut åt vänster, så om man inte tittar utan går rakt fram finns chansen att hunden kommer in närmare. Träningskompisen ska då meddela när hunden går rätt, så man kan klicka och belöna vid rätt tillfällen.
Vi fick prova att bära apportbockar. Kasper fick en liten i trä, och blev intresserad av den genast. Vi lattjade runt lite med den och jag klickade så snart han bet tag i den på rätt sätt. Han hade en tendens att bita i kulan, vilket han givetvis inte fick belöning för. För att vara första gången tycker jag vi kom riktigt långt med detta också.
Sedan tränade vi lite target igen, det var längesen. Kasper fick ett för honom helt okänt blått lock och han fattade direkt att det var en target. Så kul! Vi lade targeten i bakkanten av en ruta som inramats av fyra röda koner, detta för att lära hunden att springa in i rutan och stanna där, tydligen en del av lydnadsmomenten om man ska tävla. Tanken är att hunden så småningom ska få bilden av att targeten ligger inne i rutan, och sen söka sig in även om en target är dold eller saknas (på tävling tror jag rutan måste vara tom), då ska de fyra konerna ge rätt associationer och hunden ska göra rätt ändå. Nåväl, det kommer väl att ta ett tag innan vi når dit, men nu fick jag ytterligare en anledning att köpa en bunt koner. Hade ändå funderat på det för att göra småhinder till trädgården, plus att ha till Saras övningskörning, så hon lär sig bilens fyra hörn.
På slutet fick vi hoppa lydnadshindret. Tre plankor för Kasper vilket är hans mankhöjd och den höjd man ska hoppa på riktigt. Han har inga problem alls med detta. Efter ett par gånger kunde jag sätta honom, koppla loss, säga stanna kvar, gå till andra sidan och kalla på honom med god belöning. Efter ett par hopp fick han upp farten och började tycka det var riktigt kul. Cattlin fotade, får se om det blev nåt...

Kasper - spejaren

Igår åkte vi på cykelutflykt. En mil ungefär. Givetvis fick inte Kasper springa hela den sträckan, han varvade med att sitta i cykelkorgen. Gissa vilken spejare han var då. Spanaren. Den självutnämnde utkiksposten. Måste hålla superkoll på alla lukter vi for förbi, alla människor vi mötte.

Rätt var det var såg jag en person med två hundar komma nedanför en backe. Jag stannade rätt långt ifrån för att inte riskera att han plötsligt skulle försöka hoppa ned från korgen. Och bli hängande halvvägs... Då kom ytterligare en hund från vänster. De promenerande hundarna började skälla och dra mot varandra. De märkte liksom inte Kasper där han satt högt uppflugen. Han märkte dem, däremot. Höll ett fast tag i selen så han inte skulle få för sig något. Det gick bra och vi cyklade vidare. Ett par gånger var det lite läskigt, när han bytte ställning i korgen. Egentligen skulle jag vilja ha lägre tyngdpunkt på den, och lite högre kanter. Men de korgar som finns med högre kanter har också en mindre botten, och den här kan han rulla ihop sig och ligga i. De korta stunder han har gjort det har cyklingen känts som säkrast. Tyvärr vill han oftast sitta, för då har han bättre koll.
Att stanna är också knepigt. Jag saktar in i god tid, och i princip rullar fram sista biten. Ändå, när jag trycker in bromarna för att få stopp är ju Kasper oförberedd och åker lite framåt. Om jag skulle behöva nödbromsa skulle han väl åka som en vante tills det lilla styrkopplet (30 cm) stoppar honom. Han kommer ju inte så långt, alltså, men det känns ändå lite läskigt. Måste få honom så van och trygg däruppe att han inte får för sig att det vore roligare där nere på marken.
När vi kom fram till grusvägen till Molnby fick han springa vid sidan om. Tror han tyckte det var skönt att få sträcka på benen efter de 4 km eller så han suttit i korgen. Vi klarade att passera hästar i hagar, men när det kom två ryttare stannade jag och godismatade Kasper tills de var förbi.
Det är andra gången nu han plötsligt har börjat tugga i springerrepet. Det är hans kiss-/och bajssignal! Det svåra är bara att lägga märke till beteendet direkt, för jag måste ju ha största uppmärksamheten framåt, och kollar bara lite emellanåt snett ned bakåt åt höger. Men den signal jag efterfrågade häromdagen finns där helt klart.
Nästa asfaltsträcka fick han åka korg igen, för att sen få springa sista biten hem längs cykelvägar med gräskant. Gissar att han totalt sprang kanske 3 km, det är nog max för honom just nu. Idag vilar vi från cyklingen.
Istället har vi tränat lite i trädgården. Gå fint (ganska) intill mig, även när jag vänder höger. Backa och stanna. Sitta på vänster sida och börja vända runt åt vänster. Allt har gått skapligt bra, även om det givetvis kan slipas till mycket mer. Men ack, vilken skillnad det är mot Cattlins gräsmatta. Imorgon ska vi på VaBK-kurs med start inne i bilarna. Blir spännande, han kommer säkert att vara otroligt speedad när han kommer ut och får se de andra hundarna.

Hundpass och ny cykel

Åkte in och skaffade hundpasset idag. Veterinären sade att Kaspers antikroppsvärde låg på 4,57 och man behövde ha minst 0,5, så det var visst jättebra. 400 kronor för detta, plus 1000 kr för analysen, dessförinnan 360 kr * 2 för rabiessprutor. Låt se, 2120 kr. Lite dyrare än ett människopass, kan man säga. Ska gälla till 2010 innan rabiessprutan behöver förnyas.

Vad gör man inte för den lille?

Sen åkte vi för att lämna in min Trek på växel- och allmän vårservice, och då hade de rea på racercyklar. Jag har länge varit sugen på en, men var osäker på hur jag skulle gilla bockstyre. Men cykeln var så trevlig och hade ett så bra pris att den blev min. Häpp. Fin, va?

Vårkänslor får man av den här bilden, tagen idag.

Sen har ju vårt nya begagnade storobjektiv 300 mm/2.8 kommit. Husse har testplåtat, kolla senaste porträttbilden på Kasper. Wow! Klumpigt är det (understatement), men vilka fina bilder man kan ta med det om man bara orkar släpa det med sig.

Och det här är UTAN motljusskydd. Den klumpen på en extra plåtdecimeter kan göra vem som helst mörkrädd.

Kasper har klarat rabiesvaccintestet

Hurra! Kasper har klarat rabiesvaccintestet. Så imorgon bär det av till veterinären igen för att få ett hundpass utfärdat. Kasper måste följa med, till min förvåning. Hoppas han får lite positivare syn på det rosa huset den här gången.
Tog en cykeltur med Kasper i det fina vårvintervädret, samma runda som vi har kört förut. Rätt var det var tvärsatte han sig och bajsade. Mitt på en uppfart. Givetvis kom en bil som skulle in där.
Kissat hade jag ju sett till att han gjort innan vi startade, men bajsar gör han ju faktiskt inte varje gång vi är ute. Hur får man till en bajsnödig-signal när man är ute på cykeltur? Nåt att fundera på...

Fortsättningskursen hos Cattlin har startat

Igår var vi då på första kurstillfället på fortsättningskursen hos Cattlin. Vi kom iväg lite senare än tänkt och anlände fem minuter försenade. Inte bra, för Kasper blev som tokig på denna välluktande gårdsplan. Undrar om han minns den från i höstas?
Vi har ju varit på andra intressanta gräsmattor sedan dess, på brukshundklubben och hemma hos Eva i Frösunda där det både finns massor av hundar, och även får och hästar. Men det verkar som om inget kan slå Cattlins gårdsplan.
Suck. Halva lektionen gick åt att överhuvud taget försöka få kontakt med honom. Hallå, befinner vi oss på samma planet?
Andra halvan gick, åtminstone stundvis, lite bättre. Vi började träna backa (vilket vi redan tränat inne i köket, som tur var), backa och stanna och sedan embryot till vänstersväng där hunden ska backa något steg samtidigt som den vrider sig åt vänster. Tanken är ju att ge plats åt föraren att vända om åt vänster. Kasper beter sig på allehanda sätt i denna övning, men allt som är en liten antydan åt rätt håll klickar jag och belönar. Vi får traggla detta både inne och ute den här veckan så får vi se hur det utvecklas.
Något som var kul var att Hedda var med, en annan gårdshund från samma kull som Morran (från Navarras kennel som vi besökte i somras). Hedda är nu 14 månader, klart mindre än Kasper. Hon var lugnare men vägrade sätta sig - för kallt med lite snö på gräsmattan. Typiskt gårdshundsbeteende med andra ord.
Övriga hundar på kursen var en tax, en märkligt klippt hund som i mörkret såg ut som lejonklippt pudel framtill fast med retrieversvans - finns såna konstiga hundar? Sen var det nån större hund, kanske en flatcoated retriever och eventuellt någon mer. Var så upptagen med Kasper att jag inte hann kolla så noga.
Nästa gång måste vi vara där minst en kvart innan så han hinner nosa av planen lite. Det kändes precis som vi var tillbaka på Steg 1-kursen. Undrar om det blir lika kaotiskt på måndag på brukshundsklubben? Där ska vi ju starta med att ha hundarna i bilarna, så där blir det ingen gå-och-lukta-i-förväg-chans. En sak är säker - det är den här typen av träning han behöver en masse, för hemma beter han sig ju på ett helt annat, mycket lugnare, sätt.

Sista kurstillfället på Steg 1 i Frösunda

Idag var vi på sista kurstillfället på Steg 1 i Frösunda. Första svåra övningen handlade om att hunden inte fick hoppa ut när vi öppnade bilen trots att vi förare backade kanske tio meter bakåt. Extra svårt för Kasper eftersom vi samåkte med Enzo och han inte är särskilt bekant med varken bilen eller den väska han befann sig i. Men med min mörkaste röst och tydlig förbudshand lydde han! Sen fick han hoppa ned när jag satt på kanten av bilen och vända upp direkt till mig med korvlockning, utan koppel. Yes!
Sen skulle vi meddelst korvlockning gå och springa med hunden intill vänster ben. Gick riktigt bra för att vara Kasper, även om Eva tyckte han skulle vara ännu närmare mitt ben. Får tänka på det i framtida övningar.
En annan svår grej var korvbit i skål. Första gången vi gick förbi var det tillåtet att ta korvbiten, men nästa gång skulle vi, utan koppel med bara rösten, stoppa hunden från att ta godiset. Med röst och kroppsspråk fixade jag faktiskt det på första försöket, till min stora förvåning. De flesta hundekipage behövde ett par försök innan det gick vägen.
Vi bytte hundar! Först fick jag lille busige charmtrollet Sixten, bichon havanais, och det gick kanonbra att gå ett varv med honom fint vid sidan. Nytt byte, denna gång blev det rottweilern Arrak. Lite mer tyngd, men det gick bra det också. En härlig hund, faktiskt, med en tuff liten tonårsmatte som jobbar jätteduktigt med sin hund.
Vi körde rätt många inkallningsövningar, nyttigt med mycket störning. De andra hundarna allt tätare inpå, och sista omgången bildade vi tunnel med människor och hundar på två sidor och inkallning i mittfåran. Gick kanon för alla hundarna!
Lite agility hann vi med också. Tunneln var mindre läskig den här gången, hindren gick som vanligt bra, men svårast var mopeddäcket som hängde kanske 3-4 dm upp. Båda gångerna vi testade fick en person på andra sidan lyfta upp framtassarna på däcket. Jag lockade med godis på min sida och då kom han igenom. Tror att han, när han blivit lite mer van vid en så underlig sak som ett däck, får lättare att komma igenom med lite ansats. Det blev lite högt från stillastående precis framför.
Nu är då denna kurs slut, och vi har gjort en del framsteg, tycker jag. Imorgon börjar VaBK:s kurs i Allmänlydnad, teori utan hund första lektionen. På tisdag är vi tillbaka hos Cattlin för fortsättningskurs med klicker. Ska bli kul!

Kasper i stor hundklunga

Idag var vi på stoooor hundpromenad i Upplands Väsby. Det småregnade hela tiden och ängarna var plaskblöta, men vad gjorde det?
Kasper var i sitt esse (drog ordentligt i kopplet) den första stunden, innan alla 20-22 (min uppskattning) hundarna i olika storlekar från yorkshireterrier och papillon till schäfer och riesenschnauzer släpptes lösa på ängen.
Några av inkallningarna var lite svåra att få till - det var ju så oerhört kul och många hundar att bekanta sig med - men några gånger gick det riktigt bra. En av hundarn, en engelsk springer spaniel, kände vi lite sen VaBK:s promenader, men annars tror jag att hans favoriter blev den 6-åriga grå kortklippta riesenschnauzern och kanske en av de superfina långhåriga schäfrarna. Märker att han ofta dras till de stora hundarna när han får välja, även om han lekte en del med nån terrier och en JR också. En tibetansk terrier var också rätt kul.
Tyvärr inga bilder, men det var mäktigt när alla människor och hundar rörde sig över fälten i samma riktning.
Lite rörigt några gånger var det, med ett par smågruff. Inget som Kasper var inblandad i, som tur var. En gång var han på väg åt gruffhållet, men jag fick honom att ändra riktning. (Puh.) Med på turen fanns en hanhundsaggressiv svensk lapphund, och trots att jag försökte styra Kasper bort från honom hela tiden (lapphunden var den enda som gick i långlina) var han framme och nosade nån gång. Det gick bra det med.
Imorgon är det sista kurstillfället i Steg 1 hos Eva i Frösunda. På måndag startar sen Allmänlydnad hos VaBK - teoripass utan hund - och på tisdag börjar Fortsättningskursen med klicker hos Cattlin. Wow, intensivt, men ska bli kul!

Kasper åker in till stan

Idag åkte vi in till stan - Roslagsbanan, buss, tunnelbana. Och en massa promenerande. Ett par affärer förärades också med ett besök. Bäst var Akademibokhandeln där vi diskret slog oss ner vid bardisken hos Waynes Coffee. Kasper märktes knappt därunder och jag njöt av en stor Caffe Latte, medan Sara fick en cola och en kladdkaka med vispgrädde. Sportlov...
För första gången bajsade han på "icke natur" - mitt på trottoaren. Tidigare har han alltid velat söka sig till en gräsplätt eller så. Antingen har han vuxit till sig eller så kunde han inte hålla sig...
Han var mycket intresserad av allt, men med kort koppel och lite tillsägelser emellanåt så gick det riktigt bra.
Mysigt på hemvägen att få sitta i mattes famn och kika ut genom tågfönstret, lite trött efter dagens äventyr.

Kasper är inte alltid så kaxig

Ett par bilder från i lördags då vi hade strålande sol och träffade ett par andra hundar vid Rösjön i Täby.

Tack till den vita herdehunden Achilles husse för att han skickat mig bilderna. Här lyckades jag få den annars helvilda Kasper att sitta still någon minut för ett gruppfoto med rottweilern Feie, vita herdehunden Achilles och gårdisen Kasper.

Visst var han duktig? Annars ägnade han mesta tiden åt att nosa den kastrerade tiken Feie i baken och försöka jucka, allt medan Achilles strängt sade ifrån och skyddade tiken.

Igår var vi hos veterinären för att ta blodprov för att kontrollera om rabiesvaccineringarna tagit som de ska. Oj, vad Kasper var ynklig då. Gnällde hela tiden, oavsett om nålen stacks in eller vi bara stod och pratade. Han tyckte så synd om sig själv. Mycket värre än att busa med storhundar, tycker han. Passade på att väga honom på veterinärvågen, som visade 7,3 kilo.

Nu är det bara att vänta en vecka och hålla tummarna för att allt gått vägen med rabiesvaccinet.

Kasper börjar gå bättre

Igår kväll var vi på hundpromenad med ett gäng från brukshundsklubben. Där brukar Kasper dra som en besatt för alla hundar är ju så intressanta, men igår betedde han sig riktigt civiliserat trots tiotalet hundar. Visst fick jag morra på honom en del när han försökte sticka framför, och hålla i kort koppel i början, men ack vilken skillnad från första gången vi var med för en eller två månader sen.
Sen fick alla hundarna leka fritt en kort stund i en tom fårhage - wow, vilket rejs! Efter det kunde jag ha honom i slakt koppel. Vilken känsla!

I lördags var vi på en annan hundträff, med den vita herdehunden Achilles och rottisen Feie. Ska se om vi kan få några bilder därifrån. Kanonväder hade vi. Kasper ville hela tiden nosa och rida på Feie, som är kastrerad, men Achilles skyddade henne från ligistens angrepp. Kasper fick sig några rejäla tillsägningar, bara nyttigt för honom. Han och Achilles sprang otroligt fint ihop däremellan.

Kasper lär sig spåra - Steg 1 lektion 3(4)

                  Tredje kurstillfället idag:
Vi promenerade tillsammans längs landsvägen och in utmed åkrarna bort till ett fält med högt gräs. Där körde vi en repeterande gå-förbi-varandra-övning samt backa-och-vrid-handen-till-sitt och gick sen vidare till ett större fält med högt gräs.

Vi gick i kanten för att inte förstöra för spårningsövningen. Sen fick Kasper vara testhund. ;) En spårflagga vid spårstartstället, sen visade jag Kasper en rolig leksak och lämnade honom med husse. Jag gick i medvind kanske 30-40 meter, släppte ned leksaken, fortsatte ytterligare 10 meter, tryckte ned målflaggspinnen. Sen runt i en vid sväng tillbaka till husse och hund. Detta missade vi lite första gången, men vi fick lära oss att hålla löplinan med båda händerna, låta löpa ut och hala in allt eftersom så att linan hela tiden är sträckt. När han hittat leksaken berömde jag mycket och lekte en massa med grejen, bytte sen leksak mot godis.

Viktigt sen att gå runt tillbaka utan att trampa i övriga deltagares spår.
Vi körde spårövning ett par gånger till, totalt tre omgångar för Kasper. Sista gången lite svårare, in i snårskog och över en liten klipphäll. Han klarar det fint, gillar ju att ha nosen i backen. Buster var också duktig på detta moment. Hur det gick för övriga har jag ingen riktig koll på.

Hittade en rätt bra sida med grundskola för spårning här:
http://www.jagareforbundet.se/akila/default.asp?pageid=15895

Grundregel: spåra = saker = medvind; söka = människor = motvind

Sen fikade vi en stund innan vi promenerade vidare och släppte hundarna så de fick leka med varandra.

Kasper och Buster fann varandra nästan direkt, med border collien Bob som påhejande invallare. Kasper hade ju sin snabbhet, medan Buster mer kom ångande med hockeytacklingar. De hade skitkul! Rottisen Arrak och Sixten lekte mestadels för sig, vi var ju bara fem hundar idag. Vi övade också ett par inkallningar medan hundarna låg i sina sprattelhögar.

Första gången var Eva tvungen att kasta flaggpinnspåsen på Kasper och border collien för att de skulle fatta att det roliga var slut. När de förvirrade tittade upp funkade inkallningen. Sen missade jag att Eva ville att vi verkligen skulle koppla hundarna, trodde att hon menade inkallning och sen släppa loss igen för att leka vidare.

Nästa inkallning gick egentligen bra, Kasper kom emot mig och korvbiten. Tyvärr kom då Buster ångande från sidan, och en sån tackling kan ju förvirra den mest beskedliga hund... Inte Kaspers fel...

Tredje inkallningen gick riktigt bra och jag backade med godis i handen. Eva vill att vi ska få till en paus i samband med inkallning, där vi ger massa godis (gärna olika sorter) och leksak samt lugn och kel. Få hunden lugn innan vi släpper eller kopplar upp, beroende på läget. Svår övning, men mycket nyttig där de var i superlekartagen.

Läxa:
1) godisträd där vi smetar korv nerifrån och sen högre upp än hunden når, poängen är att vi ska hjälpa hunden att få tag i godiset, antingen genom att lyfta hunden eller att den får ställa sig på någons rygg (om man är flera personer, så en kan ha kolla så inte hunden ramlar).
2) leka med rolig leksak, byta mot godis
3) lägga små korta, raka spår, max 30-40 meter enligt ovan, gärna i högt gräs när det inte blåser för mycket.

Nästa gång:
Antagligen mer övningar i stil med gång 2, fika om vädret blir soligt och fint, annars inte. Eva tyckte man kunde ta med så får vi se.

Vargen i Kasper

Mobilfotograf och redigerare: Sara.

”Ingen rädder för vargen här...”

***

Kool bild, tycker jag, med klar artisttalang.

(Stolt mamma)

Fler kurser nu i vår

Att jag ska gå Cattlins fortsättningkurs med klicker i vår har ju stått helt klart sedan länge. Jag var bara lite orolig att hon inte skulle få ihop tillräckligt med deltagare, så jag skrev på en intresseanmälan till grundkurs i allmänlydnad på Vallentuna Brukshundsklubb också. De ligger ju på hemmaplan, och jag är redan medlem, synd att inte utnyttja det. Nu fick jag häromsistens en erbjudan till den kursen på ca 8 ekipage.
Oj då. Jag har vridit och vänt på alla kursdatum, och funderat fram och tillbaka. Hur många orkar jag? Och hur många orkar Kasper egentligen? Kollade med Cattlin vad hon trodde, och hon trodde nog att för Kasper var det inga problem, snarare för mig då. Men jag är ju rätt studievan, och kan behöva få en anledning att hålla mig borta från datorn...
Tänker som så att det kan vara bra att gå på VaBK, lära känna lite folk där, kanske få lättare att komma med på en spår- eller sökkurs eller liknande vad det lider. Så jag ringde kursledaren och pratade lite med henne. Det verkar bli en trevlig mix av hundar - en eller två golden retriever, en mellan- och en storpudel, en mindre blandras, en vit herdehund (de verkar fina, dem är jag lite nyfiken på) och nån mer. Kursen är rätt ambitiös, se länken http://www.vallentunabrukshundklubb.com/ och kolla Kurser / Allmänlydnad grundkurs – inriktning Allmänlydnadspasset (och klicka på länken Klicka här). Om kursen försvinner finns länk till samma dokument under avdelningen HUS. Där finns en uttömmande beskrivning av de moment vi ska jobba mot. En hel del att ta itu med för oss...
Status i nuläget på dessa 12 punkter:
1. Funkade igår, men inte förra lördagen. Rätt skakigt, alltså.
2. Inte en chans i nuläget.
3. Det tror jag han fixar.
4. Inte en chans.
5. a) går nog bra; b) har inte prövat, men det kommer vi nog att testa hos Eva, så kanske kan detta gå bra.
6. Jodå, gick jättebra igår.
7. Nja, beror på störningsmomentet, men ute i skogen idag ville han INTE komma. Hade dock löplina, så ingen katastrof. Blir svårt, särskilt med störande hund.
8. Behöver övas mer, men vi har kanske en chans här.
9. Funkar bra inne, har inte testat så mycket ute, givetvis mycket svårare där.
10. Det gillar han, men det låter som ganska lång tid. Vet inte.
11. Undrar vad vi ska välja där? Hmmm.
12. Det gick bra igår, men inte förra lördagen. Skakigt, men med mer träning så tror jag på det.
Sista gången blir det bedömning, så får man svart på vitt vad man behöver arbetea mer med.

Iallafall, Cattlin och VaBK går parallellt mån och tis, så det lär bli fullt upp.

Precis efter dessa kurser startar så Evas Steg 2-kurs. Efter förra veckans katastrof och lite väl hårda handskar var jag inte säker på att det var något för oss. Efter gårdagen är jag mer positiv, men vi funderar väl fortfarande. Den har ett ytterligare lite annat stuk än de båda andra kurserna, och här (om inte förr) blir det mer koppelgåendeövningar, en del skogsträning (bra, för jag vill få honom rådjursfri!), agility, hundlek med inkallning osv. Måste nog bestämma mig snart medan det finns plats kvar. Isåfall har vi kurser fortlöpande fram till sommaren. Oj.
Sen har ju Cattlin en hanteringskurs på några gånger som är lite lockande. Att den går parallellt med Evas Steg 2 bekymrar mig inte, för de är ju helt olika inriktade. Kunde ju vara kul att ställa ut Kasper åtminstone nån gång, och då måste jag veta grunderna i hur man beter sig. Tja, den behöver vi nog inte boka ännu, kan ju fundera lite på det.

Kurspass 2

Igår var det dags för kurspass 2 av 4 för Eva Sognevik. Det gick avsevärt bättre än förra lördagen, vilket känns skönt. Tog Kasper på en skogspromenad på förmiddagen där han fick gå lös en stund, leta reda på mig några gånger och leta korv på några trädstammar.
Vi kom till Frösunda i god tid, så vi passade på att gå med Enzo och Kasper en grusvägssväng före kursen också. Han var därför inte lika överaktiv som förra gången, utan visade inte bara alla dåliga sidor, utan en del bra också.
Vad gjorde vi då? Vi började med att promenera i rad längs en väg, så vi mötte varandra på tillbakavägen. Kasper var duktig och tittade på mig nästan hela tiden. Sen gick vi in på den mycket doftintressantare gräsmattan (hundar, får, hästar...) och då skulle vi kolla spontankontakten (0 gånger...) och se om hunden stannade och tittade på oss när vi stannade. Nja, ena gången...
På en gräsmatta fick vi gå förbi en godisskål med ett par korvbitar i. Utan att dra i kopplet skulle vi, bara med rösten, få hunden att strunta i korven och följa med oss istället. Nåja, vi fick ha egna godbitar i handen att locka med istället. Ett skarpt "hörrö" fick honom att avbryta skålattacken och jag fick honom med mig. Hurra!
Vi fick fortsätta träna våra läxor: att backa med godis under ljust glatt prat, samt tussleken där vi när hunden fått bra grepp skulle vända upp och promenera med hunden på vänster sida. Så bra som Kasper gjorde den övningen har han aldrig gjort ens på hemmaplan! Enda åsikten vi fick på den övningen var att ta en lugnande kel- och gospaus mellan varven för att han inte skulle bli för uppstressad.
Backa med godis gick också bra, även med andra hundar som störning tätt intill. Fortsättningen på detta gick dock betydligt sämre: att med rösten få hunden att sluta äta godiset. Att låta arg så han backade och skippade korven undan misslyckades jag kapitalt med. När Eva provade fick hon dock Kasper att bli så ynklig att han kom ynkandes till mig för att få stöd.
Inkallning med lek gick bra, förutom att han vid det laget tröttnat på att leka med ulltussen. Det var för kallt för att vara så kul längre att leka alls, så jag tog honom bara när han kom och gav godis istället.
På slutet fick vi testa några agilityhinder på lek. Tunneln var läskig första gången, men andra gången kom han igenom nästan med det samma. Hoppa över små låga hinder har han gjort förut, inga problem. Vippbrädan var läskig, hade inte Eva och jag stått på var sin sida hade han hoppat ned högst där uppifrån, men nu fick vi honom att stå kvar medan vi långsamt sänkte brädan för hand. Men den behöver han nog träna många gånger...
Läxor: ta tempen (har jag ju redan gjort när han var 12 veckor, men det kanske han har glömt...), dominansövningen där han inte ska ta godis när jag låter arg på rösten, utan bara när jag låter glad (blir svårt), gå med ulltussen, inkallning med lek, backa med godishand och vrida handen till Sitt. Det sistnämnda var nästan omöjligt igår, för handen var så stelfrusen att korven bara gled ner i Kaspers mun utan att jag kunde hindra honom när jag skulle byta handrörelse.

Kasper cykeltränar

Lite revansch från igår - dagens cykelträning gick jättebra. Fortfarande kör jag bara samma lilla återvändsgatstump, korta stunder i taget, bara för att han ska vänja sig vid allt.Sen måste han ju kunna sitta stilla och fint i cykelkorgen också. Det beställda cykelkorgskopplet är på väg, än så länge knyter jag vanliga kopplet om styret. Visst ser det ut som om han aldrig gjort annat? Fartvindsglasögon à la Snobben är väl det som saknas...

Kursdag 1 av 4

Kursdag 1 av 4
Kasper uppförde sig som en ligist. Säkert mitt eget fel, för jag hade med förra kursen i färskt minne (då han alltid var totalt slut efter 50 minuter, och nu skulle kursen vara 3 timmar!) underlåtit att rasta honom så mycket på förmiddagen, med påföljd att han var överaktiv klockan tolv. Ska inte göra om det misstaget nästa gång. Visst kan han vara superjobbig med koppeldragande, nosande och intresserad av hundar, men det här var sämsta tänkbara uppförande. Gånger två.
Vad fick vi göra, då? Allt gick ut på kontakt. Vi gick tillsammans, vände upp mellan varann, stod i halvcirklar och linjer så hundarna en i taget fick gå förbi. Hela tiden prata med ljus röst (eller mörk, vilket behövde rätt ofta i mitt fall. Börjar bli hes nu.)
Vi backade med utsträckt godishand i syfte att hunden skulle gå rakt framför oss. Svårt att få till det utan att han gick snett. Något jag måste öva mycket till nästa gång.Vi lekte tussleken och så lärde Eva oss att vi kunde vända upp med hunden på vänster sida när han höll fast grepp i tussen och gå med honom i fin position. Kasper var där lite småskuttig och gick inte direkt fint, men det kändes som det hade potential, ska öva även detta massor i veckan. Sen skulle vi i halv- eller helgrupp (sju hundar) gå in mot mitten av en cirkel, sen själva backa ut pratandes ljust med hundarna och locka med godis, men utan att dra i kopplet, och få hundarna med oss. Detta gjorde Kasper jättebra! Bara en gång han ville pussa lite på engelska bulldoggen/mastiffen som hastigast, och det får man ju förstå, så söt som han var. ;)
Enzo skötte sig jättefint hela kurspasset. Varför kan inte Kasper titta och lära?
När vi kom hen var vi slut, Kasper somnade men jag var tvungen att sätta mig och jobba.
Kvällspromenaden var inte alls lika hemsk som kurspasset - han drog ibland, men inte så katastrofalt mycket. Å andra sidan fanns inga hundar i närheten.

Läxa: Tussleken

Eva sålde fårullstussar med fastsatt snöre som kul arbetsredskap. De flesta av de sju kursdeltagarna köpte. En av våra läxor är denna:

Tussleken

Göm tussen i händerna.
Håll framför nosen (visa ev först om den är ny) och prata ljust - fånga intresset.
Backa lite med tussen i händerna, fortsätt prata ljust.
När hunden är på hugget, släpp ned tussen på golvet, men håll kvar snöret.
Dra omkring, låt hunden jaga och bita tag. Fortsätt prata ljust.
Lek kamplek en kort stund, kanske 30 sekunder. Prata ljust hela tiden.
Veva in snöret genom att vira det runt handen, greppa det som går av tussen nära nosen. Var beredd med godis i andra handen. Försök få hunden att släppa genom att handen kommer mycket nära nosen. Belöna släppet med godis och fortsatt ljus röst.

Gick en kort kissrunda för en kort stund sen, han gick superfint nästan hela tiden, trots en rolig gräsmatta vi sällan går på där jag kan tänka mig att allehanda smådjur lämnar goda doftspår. Hurra!

Kursteori igår

Kasper tittade förorättat när dottern och jag åkte iväg på hundkursteori utan hund.
Kvällen blev lång och snackig, men en del guldkorn kom fram. Tränarens grundmetod bygger på rösten, att man ska låta mörk och dov när man tillrättavisar och glad och ljus när man vill förstärka ett bra beteende. I steg 1 använder hon inte klicker utan bara rösten, så vi får se framöver när det blir dags för praktik om jag kan få in klickern ändå för att få bättre tajming på belöningen.
En sak vi testade redan igårkväll när vi kom hem var att ignorera Kasper mycket längre innanför dörren. Hittills har vi ignorerat någon minut medan vi tagit av oss skor och kläder, men Eva sade till oss att vänta kanske fem minuter, tills hunden var lugn. Och det är sant, på en minut har han visserligen gått ned lite i intensitet, men lugn är han ju inte. Nu körde vi en längre stund, och han låg faktiskt på mage på golvet innan jag hälsade på honom. Kul!
Likaså fick vi instruktion om att säga till främmande besökare att helt ignorera hunden tills någon av oss sagt till Kasper att det är okej att hälsa. Vi ska ge vår tillåtelse. Ska bli mycket intressant, får se vem första försökspersonen kan bli. Mycket hänger ju på att de fattar budskapet och inte bara vill hälsa ändå för att han är så glad och söt...
Sen fick vi läxor som gick ut på att öva ljus och mörk röst, mer om hur det går senare.

Inspirerad av Linas GF-dagbok

Lina med Pejla har skrivit så bra inlägg i sin blogg om att klicka grundfärdigheter. Blev inspirerad att försöka samma sak med Kasper, fast vi har ju inte kommit lika långt i vår träning. Så här skriver Lina:

Vilken/vilka GF ligger högst? Vilka är svårare att plocka fram? Hur ser latenstiden ut?
Planen är att vid första passet förstärka det första hon bjuder på; sedan paus; och fortsatt förstärka på nästa GF hon bjuder på osv. Fokus på rena repetitioner av beteende - inget stort fokus på precision (alltså inte på hur hon sätter sig, hur hon lägger sig osv, utan bara att hon gör det).

En länk till Pejlas blogg finns i vänstermarginalen.
Nu till hur det gått för oss hittills:
Pass 1 - Spisen - Sitt
Sitt var det första han bjöd på, så jag körde 20 repetitioner med det.
De två första satt bra, men rep 3-8 bestod av mycket Ligg, Stå och lite Backa! Dessutom började han gläfsa lite för att han inte fick någon respons. Backa var förvånansvärt, för det är något vi har börjat träna ganska nyligen, och vi har inte kört intensivt alls, utan ett par pass bara. Iallafall gjorde han en så snygg backning att jag bestämde mig för att klicka på det om han skulle bjuda på det någon mer gång.
Rep 9-10 gick bra, 11-12 var sedan tillbaka till 3-8-läget med Ligg och Stå. 13-15 gick bra med rena Sitt. Rep 16 bjöd han på en Backa igen, så då klickade jag det. Rep 17-18 gick bra och 19-20 kom Backa fram och jag klickade dem.
Resultatet var 9/20 Sitt + 3 Backa som jag bestämde mig för att förstärka.
Rätt tveksamt alltså, och jag har märkt på sistone att när jag säger sitt för att t.ex. ta på kopplet lägger han sig ofta istället. Det var längesen vi övade Sitt rent inne, så det verkar helt klart vara dags för en repetition. Ute fungerar Sitt bättre, mycket kanske för att den lille herrn inte tycker om att bli blöt och kall om magen, så han ligger i princip inte utomhus nu. Har tänkt vänta tills det blir varmare med att ta upp den träningen.
Pass 2 - köket - Kontakt
10 repetitioner av Kontakt.
Kontakt var det första han bjöd på, så det blev det. Alla 10 satt till 100 %.

Pass 3 - köket - Backa
10 repetitioner av Backa.
Alla satt till 100 %. Jättekul att en ny färdighet kommer så spontant!

Nästa dag:
Pass 4 - köket - Sitt
Bestämde mig för att köra lite mer Sitt eftersom det var så skralt resultat dagen innan. Jepp, det satt finns med 100 % träff.
Pass 5 - köket - Ligg
Av 10 repetitioner gjorde han 7 Ligg, 2 Sitt och 1 Backa.

Det här måste vi köra vidare med. Andra grundfärdigheter vi borde testa av är Stå och Ingång (runda mig och sätta sig på vänster sida).