Bilder från förra veckan

Det har inte blivit så mycket bilder på Kasper på sista tiden, men här är ett par som togs förra onsdagen.

Den första bilden var jag bara tvungen att ta ... När jag satt på sele och koppel och släppte honom för att ta på mig skorna försvann han. När jag skulle hämta honom för promenaden, var hittar jag honom då? Jo, i sängen... Snacka osugen på att gå ut...

Andra bilden är lite senare, när vi kommit in igen och Kasper lycklig har fått tag i mattes nyckelknippa.

Piggare idag

Skönt att se att Kasper är piggare idag. Nu skuttar han runt igen med Affe Apa och de andra leksakerna. Vi ska nog ta det lite lugnt idag med, men igår sov han ju nästan hela dagen. Helst i min famn medan jag satt framför datorn. Stor skillnad...Ska se om jag senare kan lägga upp någon av de bilder jag tog för ett par dagar sen på honom.

Kommentera i Kaspers blogg

En del har klagat på att man måste vara google-registrerad för att kunna kommentera i bloggen. Jag valde det för att slippa en massa spam och liknande, men har nu tagit bort spärren på prov så det blir enklare för den som vill att skriva en kommentar.
Jag välkomnar alla besökare att skicka en hälsning till Kasper!

Kasper är sjuk

I morse ville Kasper bara gå och lägga sig igen efter morgonkissningen. Ingen mat? Skumt. En stund senare kändes han varm, och jag tog tempen: 39,4 grader. Drog oss till minnes att han varit lite dämpad ända sedan i söndags eller så, och sovit ovanligt mycket.
Jag ringde veterinären och frågade om det kunde hänga ihop med vaccinationen i fredags. Tjejen i receptionen drog på det, men trodde inte det. Jag bokade en tid till vet.besök. vid lunch.
Sen fick jag honom att äta en halv portion majsvälling och han kändes snart lite svalare. Vätskebrist höjer uppenbarligen tempen en del.
Vi kom dit och då visade sig tempen ha sjunkit till 38,9 grader. Normalt på en hund anses vara 38-39 grader, så han var precis på gränsen. Veterinären lyssnade och klämde på magen, och även om magen var lite spänd lät allt bra. De tog ett blodprov som visade på ett normalt totalvärde på de vita blodkropparna, men ett av delvärdena var högt. Minns inte vad det hette, men det var det värdet som brukar gå i höjden vid en infektion. Veterinären trodde det kunde bero på att vaccinationerna i fredags sänkt hans immunförsvar.
De röda blodkropparna var låga, bara 32,7 % där 32 % är lägsta normalvärdet. Det oroade veterinären en del. Det kunde bero på infektionen, annars tyder det på inre blödning (mycket osannolikt) eller någon autoimmun sjukdom. Blir han inte piggare till fredag morgon ska vi kontakta henne igen.
Av misstag analyserade sköterskan för organ också, och alla sådana värden var bra. Denna analys slapp vi betala för.
Han vägde idag 3,5 kg, dvs ett hekto lägre än i fredags.
Ovanpå allt missar vi kvällens valpkurs, för han är verkligen inte i form för en massa spring och andra hundar.
Nu är det bara att hoppas att han är lite piggare imorgon, och att det bara är en infektion det handlar om.
Förresten, höll på att glömma dagens roliga: han har för första gången lite vacklande lyft på höger bakben när han kissar. Har sett det två gånger idag. Tror han att han håller på att bli vuxen?

Kasper är tolv veckor

Idag är Kasper tolv veckor gammal, det vill säga vaccineringsdags: första rabiessprutan + 12-veckorsspruta mot valpsjuka, hepatit och parvo (trippelvaccination) liksom kennelhosta (parainfluensa) . Oj, vad ynklig han var, speciellt vid andra sprutan, gnydde ordentligt. De var lite virriga på Upplands Väsby Veterinärmottagning. Jag hade sagt precis vad jag ville ha gjort i receptionen (2 sprutor + 1 recept), men efter att ha väntat en stund i mottagningsrummet (Kasper höll på att somna) kom de med bara rabiessprutan.
- Men valpvaccinet då?
- Oj då, ska du ha det med...
Åter en stund senare med ny spruta.
- Och så ett recept på kortisontabletter mot eventuella ormbett?
- Oj, då, får gå bort och be vet:en skriva ut ett...
Tillbaka:
- Vad skulle du ha det till?
- Ormbett.
Och så kom receptet till slut en stund senare. Allt funkade ju till slut, men hade det varit en mer akut situation där jag inte varit klar i huvudet, vet jag inte... Men trevliga var de, och jag fick en Hills-reklambag med valpmat med mig hem. Får se, just nu har jag annan mat som han redan är van vid...

Kasper och Simbas lek igår

Kasper och Simba samsas fint ihop.

Ops, fel sida upp...

Ser värre ut än det är.

Kasper har börjat valpkurs

Ända sedan i fredags har jag nu sovit uppe och det har gått bra. Vid något tillfälle har han gnällt. Då har jag gått ned och tagit ut honom, sedan lagt honom i sin bädd igen och gått upp och lagt mig. Strålande! Hoppas det fortsätter så. Sängen står kvar fortfarande, utifall att, men vi tar nog bort den till helgen om allt fortsätter att gå lika bra.

Igår började vi så på valpkurs i Gottröra. Handledaren körde med klicker, vilket passade mig utmärkt. Vi var bara 4 ekipage, varav en sheltie på 1 år som hade fått diagnosen höftledsdysplasi. Vår nya hundkompis Enzo, som vi träffade i fredags, har ju opererat båda sina bakben (frisk nu, tack och lov) så shelties verkar lite otursförföljda. Sen var där en Rhodesian Ridgeback som jag visst lockat dit via Hundar för Alla, han var en dag yngre än Kasper. De båda yngsta hundarna var representerade med gruppens största resp minsta hundar. Den fjärde hunden var en (dvärg-?)schnauzer på 4 månader.

Vi fick träna kontakt, att komma in och gå bakom och sätta sig på vänster sida, samt kontakt med backning så hunden följer med - nästa steg där är att man själv vänder sig åt höger och därmed automatiskt får hunden på sin vänstra sida. I hemläxa har vi utöver dessa moment även att träna på target.

Det gick riktigt bra att träna efter den inledande stundens iver över andra hundar, förutom de sista fem minuterna när han verkligen hade fått nog och var trött. Sen sov han som en stock i bilen och hemma.

Igår innan på dagen träffade han dessutom storpudeln Freja, 5 år, som mycket lugnt och stoiskt stod ut med Kaspers ivriga påhopp. Det var knappt han nådde upp till hennes rygg ståendes på bakbenen. Så nu har vi massor av hunderfarenheter att bygga vidare på.

Kasper och konsten att gräva inomhus

Har fått backa på det där med att sova uppe som vanligt. Flera nätter nu har det varit täta kissbehov med trött matte till följd. I natt fick vi dock sova från 2 till halv 7.

Kasper vill gärna gräva ned sina värdefulla ben. Men gräva inomhus? Tja, man kan ju alltid förstöra sin fina säng (har med nöd räddat den underliggande kudden från att bli sliten i tusentals fragment). Eller varför inte gräva upp den nya liggpläden i kökshörnan, så att den istället för att ligga snyggt fyrdubbelt hopvikt ligger i en trasslig sörja med benet underst?

Igår haglade det och regnet vräkte ned just när Sara och Kasper skulle ut och kissa. Trots regnjacka vägrade han. Så snart det slutat regna gick de ut igen, och nu var det mycket trevligare att göra sina behov...

Hur har det gått med nätterna?

Jag valde ju att börja med att ha Kasper i sin säng i köket, med kompostgaller runt. Jag ställde upp en extrasäng och sov bredvid. Den första veckan gick vi ut 1-2 gånger per natt. Sen var det 3-4 nätter med en nattkissning per natt. Den sista tiden har han somnat hos oss i tevesoffan på kvällen, sen har jag burit upp honom för kvällskissning kanske vid halv elva eller så, därefter lagt honom i sin kökssäng. Sen har vi sovit hela nätterna fram till sex-halv sju. Så inatt, efter två veckor, bestämde jag mig för att testa att sova i min vanliga säng, men lät extrasängen stå kvar nere i köket. Hörde honom vid halv sju, då jag gick ned och tog ut honom för kissning. Sen frukost, därefter tillbaka till sängen. Egentligen var han superpigg och ville busa, men jag tyckte vi kunde sova lite längre på söndag morgonen. Nu sov jag bredvid honom i extrasängen, och han kom till ro efter att ha försökt gräva ned sitt tuggben i bädden en stund. Klockan åtta vaknade han igen, och vi gick ut och bajsade och sen på morgonpromenad i regnvått gräs.
Helt ok, jag kör nu vidare så en natt eller två. Sen kan man kanske plocka undan extrasängen och få ett ganska normalt kök igen...

Ser jag verkligen cool ut?

Matte säger att jag ska ha den här när det är kallt. Visserligen har jag frusit så jag skakat ibland när gräset varit vitt på morgonen, men den här? Va? Är jag verkligen lika cool som matte säger?
Storlek 25 utan att använda gummisnoddarna för bakbenen fungerade till slut bra. Med gummisnoddar runt bakbenen gick han stelt som en gammal gubbe.
Fodrad inuti och regnjacka utanpå - det jag saknar är reflexer (ska försöka hitta någon klisterdekal) och en ring för kopplet. Det går inte att använda selen under, det blir helkonstigt med kopplet bak vid svansen, utan man måste använda halsband. Svindyr var den (439 kr), men man vill ju inte dra in en valp i för många affärer när den nu trots allt passade i storleken.

Kasper tar sig ett dopp

Kasper gillar att komma ut i naturen. Igår var vi i skogen och jag bjöd honom ett blåbär. Helt ointressant. Däremot hästskiten på grusvägen - mums!

Idag var det fint väder och Saras sista sommarlovsdag, så vi tog en tur till Skavlöten vid Rönningensjön i Täby. Vattnet var inte alls läskigt, men alla flytande tallkottar måste ju räddas! Rätt var det var kom han så djupt ut att han doppade hela sig utom huvudet. Ynklig och frusen fick han torkas av Sara. Sen sov han ett tag i den röda väskan medan vi fikade, läste bok och njöt av den fina dagen.

Ingen rädder för vargen här

Ingen rädder för vargen här...
Trots att Kasper bara bott här ett par dagar leker han redan hur modigt som helst med grannhunden Simba.

Men ibland måste man ju vila också. Kasper blir trött fort.

Han är ganska rumsren, hittills har vi statistik med bara 2 kissningar och 2 bajsningar inomhus. Alla tillfällena är våra missar, som inte varit uppmärksamma nog på hans signaler.

Visst är han ett charmtroll där han gnager på sin morot?

Idag har han träffat en tvåårig pojke och det gick visst riktigt bra. De lekte fint med varandra, inte för vildsint.

Kaspers första dag hemma

Kasper orkar vara vaken kanske en timme i sträck. När han börjar bli för bitig och jobbig sätter vi honom i sängen inanför kompostgaller, och han kommer till ro.
Har klickat in honom och med hjälp av pyttesmå hemgjorda köttbullar (ugnstorkad köttfärs) får jag honom nu enkelt att komma när jag ropar på honom. Har börjat träna kontakt. När han är still och tittar på mig klickar jag och ger en pyttebit.
Vi badade Kasper för första gången. Först var det ok att stå med tassarna i ett par cm vatten i badkaret, men när han fick vatten på kroppen blev det lite läskigt. Ynklig stod han vid kanten medan jag snabbt schamponerade och Sara höll i. Att torkas med en sån där absorberande handduk efteråt var superskönt.
På eftermiddagen fick han träffa grannhunden Simba för första gången. Simba är ungefär så stor som Kasper kommer att bli, en blandning mellan västgötaspets och pudel. Kasper var lite orolig först och fick sitta på gräset i min famn. När han själv kände för det fick han hoppa ner och nosa lite närmare. Simba var kopplad först, men när de verkade acceptera varandra utan problem kopplade hans matte loss honom och de fick leka en stund på gräsmattan. Kasper blev modigare och var snart inte alls rädd att ta för sig. Tror att de kommer att bli bra lekkamrater som kommer att ha kul med varandra framöver.
Igår kväll var Kasper en gosis framför teven, låg och sov i min famn närmare två timmar. Sen ville jag väcka honom och ge mat och kvällskiss, och då var han otroligt sprallig och lekfull. Det var svårt att få honom att varva ned för att kissa ute, han ville bara bita i byxben och leka. Till sist hämtade jag halsbad och koppel, och efter att ha kämpat i det en stund (inte direkt koppelvan än) lugnande han ner sig när han insåg att han inte kom loss. Kissade vid elvatiden, kanske.
Sen sov han lugnt. Jag låg åter på den tillfälliga sängen i köket, och vaknade själv för att jag behövde kissa vid halv fyra. När jag kom tillbaka hade Kasper vaknat och jag tog ut honom. Han bajsade, men den här gången hade jag påse med mig och slapp leta i ficklampans sken. Långt nattlinne är väldigt roligt att bita i för en liten valp. Han hade lite svårt att komma till ro efteråt och gnällde säkert en kvart innan han kopplade av och somnade igen.
Efter nattpausen sov vi båda till klockan sju. Kissning, frukost (han äter kanske hälften av vad uppfödaren rekommenderat, men får ju dessutom lite tillskott när vi tränar) och sen lekte vi lite med ett stort mjukisdjur inne, gamla Karl Oskar Sunesson, som jag fick på skoj av några kompisar för trettio år sen. Om det mjukisdjuret hade levat, hade han varit död nu, så som Kasper tagit hand om honom. Kasper hade stor energi kvar, så jag tog ut honom för lite klickerträning med en köttbulle i minst tio bitar. Han är väldigt uppmärksam när han ser klickern i handen och kommer direkt när jag ropar. Om jag byter och försöker vänta ut honom tills han tar kontakt blir han fundersam en stund, hoppar mot handen och fattar inte vad som sker. Men när han lugnat ner sig och tittar upp, får klicket och belöningen så fattar han igen. Känns jättekul att det går så bra alla redan.
Vaggsång när han ska komma till ro fungerar lysande. Sjunger ju hellre än bra, men Vyssan lull fungerar lika bra på Kasper som det gjorde på Sara när hon var liten. Det är nog den lugna rösten som gör att han kan koppla av. Det tänker jag definitivt fortsätta med så länge det funkar.
Nu dags att jobba en stund tills han vaknar.

Kasper reser hem

Den 18 augusti, exakt samma dag som när vi flyttade in i huset i Vallentuna för fyra år sen, reste Kasper hem från Växjö till Vallentuna. Det var en lång resa, men den gick riktigt bra.

Vi rastade på de ställen vi planerat plus ett extraställe. Han kissade som på befallning, och fick långlunchlek i en kompis trädgård i Jönköpingstrakten.

Inatt har jag sovit bredvid honom i köket. Förutom att vi gick på bajsjakt vid halv 12 med ficklampa (trodde inte han skulle bajsa då, så hade inte med nån påse) och han nosade rätt på bajset åt mig (duktig Kasper! :D) så var vi ute en snabbis vid tre-tiden och sen vid sex. Inte så illa, men jag var trött ändå i morse av allt.

Idag har jag börjat klicka in honom och han visar tydliga köttbullstalanger ;). Annars är han väldigt kampig, men jag ser det mest som ett trötthetstecken. När han blir för jobbig har jag lagt honom bakom galler och då har han snart somnat.

Har nu köpt en badkarsmatta så han kan få bli lite ren. Uppfödaren tyckte vi skulle tvätta honom igår, men jag tyckte det var överkurs efter den långa resan. Annars äter och bajsar han, vilket jag tolkar som att han kommit lite till ro här.

Nedräkning inför hämtning

Nu är det bara två dagar kvar. I morgon åker vi ned till Småland och övernattar hos släkten. Lördag morgon hämtar vi Kasper hos uppfödaren. Oj, vad spännande det blir.

Valparna veterinärbesiktigades igår och alla befanns må prima. Kasper var den som tjöt mest vid chipningen, men nu har han ID och allt.

Enligt uppfödaren är Kasper den som vill kampa, medan två av de andra herrarna redan lyckas klättra över kompostgallren. Och jag som just bunkrat upp mig på sådana i tron att då får man lite lugn och ro. Hoppas han inte lär sig av dem...

Okej, dags för en packlista till hemfärden:

• 9000 kr (har redan betalat 1000 kr i handpenning)


• halsband och koppel


• bajspåsar


• vatten + skål


• tidningar + handdukar


• lite hundmat + majsvälling


• kanske väskan ifall han gillar att ligga i den, man kan alltid testa


• kameran

Någon som kommer på något mer? Skriv gärna ett inlägg.

Uppfödaren skickade denna bild men försäkrar att Kasper inte har grävt hela hålet själv.

Kasper är registrerad

Nu finns Kasper i Svenska Kennelklubbens databas.

Senaste nytt från uppfödaren: de har börjat klättra i trapporna. För bara några veckor sedan, när vi var nere och tittade på dem, kunde de nätt och jämnt gå en meter eller två, innan de blev trötta och lade sig ned igen. Snacka att det går snabbt!

Systern Biancas lilla ägare, uppfödarens treåriga dotter, hittade till sin förtjusning samma fleecetyg som Kasper har i sin filt hos uppfödaren. Så nu har Bianca och Kasper likadana filtar.

Några inköp samt nya bilder på Kasper

Efter att ha varit i Paris ett par veckor börjar det närma sig hämtning av valp. Bara en och en halv vecka kvar...

Jag har handlat några saker, fast det känns lite svårt innan man har valpen på plats. Men ett litet mjukt halsband, en något större sele och matchande koppel hittade vi i Paris, liksom någon leksak. Där hittade vi också en urfin plåtlåda att ha något kilo hundmat i, den gör sig redan fint i köket.




Nu har vi också köpt lite material till ett par hundbäddar. Var först och hämtade två banankartonger på Konsum, sen botaniserade vi kuddar och fleeceplädar på Rusta. Därpå hittade vi plastfrotté, sån man har till barnsängar, på Coop Forum. Detta har nu dottern gjort ett par fina, lättskötta, bäddar av.


Sedan tidigare finns en matskål jag fått av min mamma, ska se om jag kan hitta en finare och en vattenskål. Vi har redan tidigare köpt en vattenskål för resor, en väska, ett par förpackningar bajspåsar, en handduk att torka av tassar och hund med.

Vad saknas nu? En borste/gummikarda. Mer?

Nu har valparna fått komma ut hos uppfödaren, de verkar tycka det är mycket spännande. Han är cirka 6 veckor på bilderna.


Visst har Kasper blivit söt? Inte ens sambon tycker han ser ut som en mördarsnigel i ansiktet längre, något han retades med tidigare.

Smakat mat

Nu har de börjat smaka mat, meddelar uppfödaren. Annars har Sunna massor av mat åt dem fortfarande...

Kasper är valpen längst till höger.

Idag avgjordes det

Så var vi då på plats hos uppfödaren och fick veta att den valp vi tittat in oss på i förväg redan var tagen av dem som fick välja först. Vi valde då mellan de två mellanmörka bröderna, som är riktigt lika i ansiktet. Den fjärde, ljusaste, var den stillsammaste av hanarna.









Skillnaden är störst på ryggen, där den ene har större nougat-teckningar, medan den andre har mindre och runda nougatpraliner. Till sättet verkade de alldeles lika, av det lilla man kunde se de korta stunder de var vakna. Två mellanbröder, där den mörka trefärgade verkade mest aktiv och burdusast, och den lille ljuse var stillsammast. Tiken var minst i gänget, bröderna var de som helt klart käkade mest.



Till slut föll valet på nougat-pralinen, Bollen, senaste aliaset på B.
Dottern tyckte han var finast tecknad, och eftersom vi trodde att risken var stor att den andres teckningar skulle växa ihop till ett helt brunt fält valde vi till slut den hane som hade mest vitt.
Så - får vi presentera: Götängens Bonus Kasper, eller Kasper till vardags.

Här han han tre veckor gammal och har just börjat gå lite grann.

Namnet är klart

Efter stor vånda har vi nu kommit fram till ett beslut:

Götängens Bonus med tilltalsnamnet Kasper.



Bonus betyder Bra på latin.



Det sätter standarden, liksom. Han ska bli en bra hund. Och det ställer ju krav på vår (min) förmåga att fostra honom. Det ska bli spännande och kul att se vad vi kan hitta på tillsammans, gå valpkurs och så.



En bild på kullen vid en och en halv veckas ålder.

Det ska bli kul att åka och träffa dem om en vecka.