Efter att på morgonen ha jagat ut en pilfink som förirrat sig in i huset där Lakrits huserade ensam, var det dags för lite pedikyr på Kasper.
Sedan bestämde vi oss för att ta vår första lilla gemensamma cykeltur. Jag tog min vanliga cykel (Trek med herram) och Kasper medan husse tog den gröna damcykeln med Lakrits.
Jag vågar ännu inte riktigt cykla mer än något hundratal meter med Lakrits, för han är fortfarande lite oberäknelig. Husse har ju cyklat några gånger nu med Lakrits och tycker det går ganska bra (förutom pudelincidenten, då).
Men nu märkte vi genast att det blev svårare. Lakrits ville ha koll på var hans matte och brorsa befann sig och när vi cyklade bakom dem bara snodde och vände han sig om mest hela tiden. Såg jätteläskigt ut, även om Rolf redde ut det galant.
Så bytte vi så jag cyklade före – och vips blev Lakrits värsta draghästen. På några ställen gick det bra att cykla jämsides, och det var klart bäst ur hans synvinkel. Då blev det en lugn och fin cykling.
Rundan blev på totalt 1,7 km i lugnt tempo, lite lagom start. Den rundan kommer vi säkert att göra om fler gånger framöver så Lakrits vänjer sig vid att vi kan befinna oss på alla sidor om honom utan att han behöver ha järnkoll hela tiden.
Ja, det är i alla fall NÅGOT lättare att ha hunden fästad i en springer, om man har en hund med egna åsikter.
SvaraRaderaJo, springer är bra till yster hund. Fjädern tillåter ju viss rörlighet utan att cykeln dras med.
SvaraRaderaTill Kasper har jag en smidigare pinne som också är kanon för cykling.