När jag tog Kasper på sista kissningen igår kväll råkade vi ut för något ovanligt. Jag hade pannlampan på mig i vanlig ordning och rätt var det var lyste strålen tillräckligt högt för att se ett par vingar som flaxade mellan träden. I mörkret! Klockan var väl runt halv tio eller så.
Jag försökte följa vingslagen, men rätt var det var upphörde de. Jag lyste upp bland träden och rätt var det var fick jag se dem. De gula ögonen.
Jag hade överraskat en uggla!
Jag vet inte om jag nånsin tidigare i mitt liv sett en livs levande uggla utanför fångenskap. Respektingivande.
Så respektingivande att jag plötsligt kände att jag gick omkring med en vit-och-brun-fläckig stek i andra änden av kopplet. Antagligen är Kasper för stor för rovdjuret, men jag kände att jag inte ville chansa, utan vi vände och kortade ned kvällsrundan något.
Va läckert med en uggla, jag har nog inte heller sett någon vild uggla.
SvaraRaderaSpooky...
SvaraRaderaTja, en uggla eller en annan större rovfågel skulle lätt kunna plocka en fyrbening av våra vovvars storlek. K är ju aningen tyngre än Fjunets 6 kg. Fjunet är ju mest hår... ;o)
Min mamma är alltid orolig när hon har hunden i Roslagen, där finns gott om rovfågel och även räv. Får hoppas att räven ser synergier i en Sheltie..?
Jätteläckert med ugglan, men som sagt lite läskigt också. Har letat, men inte sett den sedan dess.
SvaraRaderaJag har ofta ugglor som "flyger med" och hoar på sista rundan. Dom verkar nyfikna på pannlampans ljus har jag märkt. Du behöver nog inte oroa dig för Kasper, ugglor äter sorkar och annat i den storleken, hihi!
SvaraRadera